Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och personligt är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e  klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid. Flickor var något mer fysiskt aktiva gällande antal dagar och timmar än pojkar. Samma tendens sågs gällande årskurs 9 jämfört med årskurs 7. De två främsta orsakerna till att ej vara mer fysiskt aktiv var brist på tid och bristande intresse. För pojkar var den vanligaste formen av fysisk aktivitet fotboll och för flickor promenader. Majoriteten av eleverna ansåg sig ha stöd från sina föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiv. Sammanfattningsvis, vetskapen om att fysisk aktivitet efter skoltid är viktig är väl känt för de allra flesta elever men de svenska rekommendationerna (60min måttligt/intensiv aktivitet per dag) levs ej upp till i praktiken. Positivt att se var att en klar majoritet av eleverna ansåg sig ha stöd av föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiv.

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur nationella rekommendationer för fysisk aktivitet återspeglas i aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år. Hur är kunskapsnivån rörande de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år? Hur stor andel av vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år uppnår nationella rekommendationer för fysisk aktivitet utifrån självskattning? Hur ser sambandet ut mellan kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet och vuxnas aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år? Metod Metoden var en kvantitativ studie som genomfördes med en webbenkät på det sociala nätverket Facebook. Urvalet var vuxna mellan 18 och 30 år. Studien genomfördes under tre veckor och länken till enkäten delades från fyra Facebookkonton som tillhörde två studerande kvinnor och två yrkesverksamma män. Enkäten undersökte aktivitetsmönster och kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet. Frågorna hämtades från IPAQ, GIH:s hälsoenkät samt egenutformade frågor. Resultaten analyserades i Statistica 64 genom deskriptiv analys, t-test, envägs ANOVA och Spearman test. Resultat Resultatet visade att 52 procent av deltagarna angav att de inte visste vilka de nationella rekommendationerna var, trots detta valde 65 procent av dessa rätt rekommendation av olika alternativ. Det var 93 procent som uppnådde rekommendationerna enligt självskattning. Sambandet mellan kunskap och aktivitetsmönster pekade på att om en person visste vilka rekommendationerna för fysisk aktivitet var, ansåg denne sig enligt självskattning mer aktiv räknat utifrån MET:s minuter per vecka. Slutsats Det går enligt studien att se en återspegling av de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet i vuxnas aktivitetsmönster. På grund av olika påverkansfaktorer går det dock inte att dra några generella slutsatser för hela målgruppen. Studien visar att det ur ett hälsoperspektiv finns behov av mer riktad information till den aktuella målgruppen om vardagsmotionens betydelse för hälsa och fysiskt välmående.