Studien har som utgångspunkt att utveckla min färglärakompetens som konstnär och pedagog i bildämnet. För att bespara tid utgår min undersökning från en bok av Betty Edwards ”Om färg” som säger sig kunna ge kunskap i färglära på ett praktiskt och relativt enkelt sätt, i boken förklaras bland annat om färgsystem så som RGB-skala, egenskaper i färg som färgton, valör och intensitet, även kunskaper om färgens inverkan på varandra, harmoni och de olika tillstånd jag kan befinna mig i under skapandet av en bild. Genom att praktiskt genomföra bokens samtliga övningar har jag genom att analysera loggboksanteckningar, film och utfallen av mina skapade material kommit till en slutsats i denna studie. Resultatet pekar på att begreppsliggörandet är av stor vikt i processen att utveckla min färglärakompetens. Verbaliseringen har givit mig möjlighet att namnge färg och där igenom att fastställa färgton, intensitet och valör i färg. Även vikten av färgers inverkan på varandra har varit en upptäckt under studiens gång. Undersökning är fortfarande en liten del av en lång process inför uppgiften att förstå och få en större färglärakompetens.

Syftet med det här arbetet är att återskapa en förutbestämd intensitetskurva inom ett tvådimensionellt plattformsspel. Arbetet bygger främst på teorier av Mike Lopez som han publicerat i ett antal artiklar på Gamasutra. Lopez artiklar handlar om spelprogression, dvs. hur man ska gå tillväga för att behålla spelarens intresse genom hela spelomgången, och att ha en bra intensitetskurva är en del av progressionen.Under arbetets gång skapas ett spel som sedan en testgrupp får spela igenom. Under testningen mäts deras puls, och den data som utvinns används för att skapa en graf och jämförs sedan med den intensitetskurva som skulle efterliknas. Det visar sig att de flesta kurvor som mätts ut under testningen skiljer sig markant från den önskade kurvan, och några anledningar till detta tros vara en ibland för hög svårighetsgrad, samt att senare delar av spelet inte är lika stressande för spelarna som meningen var.

<p>Syftet med det här arbetet är att återskapa en förutbestämd intensitetskurva inom ett tvådimensionellt plattformsspel. Arbetet bygger främst på teorier av Mike Lopez som han publicerat i ett antal artiklar på Gamasutra. Lopez artiklar handlar om spelprogression, dvs. hur man ska gå tillväga för att behålla spelarens intresse genom hela spelomgången, och att ha en bra intensitetskurva är en del av progressionen.Under arbetets gång skapas ett spel som sedan en testgrupp får spela igenom. Under testningen mäts deras puls, och den data som utvinns används för att skapa en graf och jämförs sedan med den intensitetskurva som skulle efterliknas. Det visar sig att de flesta kurvor som mätts ut under testningen skiljer sig markant från den önskade kurvan, och några anledningar till detta tros vara en ibland för hög svårighetsgrad, samt att senare delar av spelet inte är lika stressande för spelarna som meningen var.</p>

Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och personligt är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e  klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid. Flickor var något mer fysiskt aktiva gällande antal dagar och timmar än pojkar. Samma tendens sågs gällande årskurs 9 jämfört med årskurs 7. De två främsta orsakerna till att ej vara mer fysiskt aktiv var brist på tid och bristande intresse. För pojkar var den vanligaste formen av fysisk aktivitet fotboll och för flickor promenader. Majoriteten av eleverna ansåg sig ha stöd från sina föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiv. Sammanfattningsvis, vetskapen om att fysisk aktivitet efter skoltid är viktig är väl känt för de allra flesta elever men de svenska rekommendationerna (60min måttligt/intensiv aktivitet per dag) levs ej upp till i praktiken. Positivt att se var att en klar majoritet av eleverna ansåg sig ha stöd av föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiv.

This study set out to explore different ways to structure the dramaturgy within jazz music, using different levels of musical intensity over time. The author claims that there is a specific model, or method, which is used quite commonly in many types of jazz music, as well as in other genres. This model can be described as the level of intensity starting at a relatively low point, then increasing until it reaches a high point near the end of a certain timeframe, to finally round off with a quick downturn of the intensity level. For example, in jazz music this model could often be applied to a single solo, or an entire tune. The objective for this project was to see if it would be possible to find other such models for the dramaturgic structure, and to explore how these could possibly be applied.    The process of this study, was to first theorize a set of ideas for alternatives to the model described above. These ideas were then tested in a context, with the musicians from the author’s jazz quartet, which also was the band performing at the author’s graduation concert. After analyzing recordings of the ideas that were tested by the jazz quartet, the author extracted a few methods and principles out of them. He used what he came up with in this phase, as integral components when composing new musical material to perform with his quartet at the graduation concert.    There were some difficulties in drawing conclusions from the results of this study, due to its exploring nature and the vastness of the subject. Despite that, clear signs of potential regarding some of the alternative models for dramaturgic structure was shown. Arguments were made that the study produced some useful results within the scope of survey.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om syreupptagningsförmågan kan öka och arbetspulsen kan minska genom låg till moderat träning två gånger per vecka i åtta veckor.</p><p>Studien baserades på en grupp personer med lätt utvecklingsstörning. Vidare genomfördes intervjuer innan och efter studien med personalen på gruppboendet för att undersöka om personalen upplevt någon förändring i aktivitetsnivå, initiativförmåga/självständighet och motivation hos deltagarna. Antalet deltagare var fyra stycken män i åldrarna 25 till 45 år. Syreupptagningsförmågan mättes med Åstrands submaximala cykeltest (Åstrand & Ryhming, 1954). Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide utformad av författarna bestående av förberedda öppna frågor. Resultatet av studien visade att två av deltagarna ökat syreupptagningsförmågan och en deltagare uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga. En av deltagarna valde att inte genomföra eftertestet. Deltagarna som förbättrat syreupptagningsförmågan hade sänkt arbetspulsen vid eftertestet, medan deltagaren som uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga fick en oförändrad arbetspuls. Resultatet av andra intervjutillfället visade att personalen inte upplevt någon förändring angående deltagarnas aktivitetsnivå eller initiativförmåga/självständighet. Personalen upplevde dock en ökning av deltagarnas motivation till att utföra organiserad fysisk aktivitet.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka om syreupptagningsförmågan kan öka och arbetspulsen kan minska genom låg till moderat träning två gånger per vecka i åtta veckor. Studien baserades på en grupp personer med lätt utvecklingsstörning. Vidare genomfördes intervjuer innan och efter studien med personalen på gruppboendet för att undersöka om personalen upplevt någon förändring i aktivitetsnivå, initiativförmåga/självständighet och motivation hos deltagarna. Antalet deltagare var fyra stycken män i åldrarna 25 till 45 år. Syreupptagningsförmågan mättes med Åstrands submaximala cykeltest (Åstrand & Ryhming, 1954). Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide utformad av författarna bestående av förberedda öppna frågor. Resultatet av studien visade att två av deltagarna ökat syreupptagningsförmågan och en deltagare uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga. En av deltagarna valde att inte genomföra eftertestet. Deltagarna som förbättrat syreupptagningsförmågan hade sänkt arbetspulsen vid eftertestet, medan deltagaren som uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga fick en oförändrad arbetspuls. Resultatet av andra intervjutillfället visade att personalen inte upplevt någon förändring angående deltagarnas aktivitetsnivå eller initiativförmåga/självständighet. Personalen upplevde dock en ökning av deltagarnas motivation till att utföra organiserad fysisk aktivitet.

The purpose of this paper is to show how pre-school teachers think they can offer children a well-balanced daily rhythm of play in a well-arranged physical environment. In order to investigate this, I have used interview as a method of collecting data. The interviews were done at two municipal pre-schools in a town in Sweden. The theory I have used to analyze the collected data is norm-critical perspective. The result shows for instance that pre-school teachers are experiencing a clear connection between a well-arranged physical environment, and the opportunity to a well-balanced daily rhythm. The result also shows that the pre-school teachers think that they must create conditions in the environment, so the intensity of the children´s play can vary, and for the environment to offer a space for recovery. In their view this also creates the opportunity for the children to get a well-balanced daily rhythm.

Syfte och frågeställningar Syftet är att kartlägga hur den akuta effekten av fysisk aktivitet påverkar barns exekutiva funktioner i åldrarna 12-13 i förhållande till intensitet nivå. Vad blir resultatet på ett flanker test som undersöker barns impulskontroll/uppmärksamhetsförmåga efter en fysisk aktivitet på högintensitet? Vad blir resultatet på ett flanker test som undersöker barns impulskontroll/uppmärksamhetsförmåga efter en fysisk aktivitet på medelintensitet? Vad blir resultatet på ett flanker test som undersöker barns impulskontroll/uppmärksamhetsförmåga efter en icke fysisk aktivitet i form av att titta på film? Påverkar inlärningseffekten resultatet på flanker testet? Hur skiljer sig påverkan av olika intensitetsnivåer av fysisk aktivitet och att se film på barns impulskontroll/uppmärksamhetsförmåga? Metod 12 elever i åldrarna 12- 13 år deltog i en kvantitativ metodstudie med interventioner av medel- och högintensiv aktivitet samt vila följt av ett datoriserat flanker test. Den insamlade datan har sedan bearbetats i SPSS. Resultat Efter fysisk aktivitet på hög intensitet var svarshastighetens m (medianvärde) på 741 ms för kongruent del och m 905 (millisekunder) ms på Inkongruent del. Efter medel intensitet var svarshastigheten m på 556 ms för kongruent del, m på 648 ms på inkongruent del. Efter vila var svarshastighet på m 520 ms för kongruent del. För den inkongruenta delen var m 607 ms. Det fanns inte någon signifikant skillnad på om deltagarna haft fysisk aktivitet på medel intensiv intensitet, om de haft fysik aktivitet på hög intensitet eller om de tittat på film innan. Differensen mellan det kongruenta och det inkongruenta resultatet påverkas inte signifikant mellan interventionsgrupperna. Inlärningseffekten hade en signifikant påverkan på resultatet för svarshastighet på kongruenta delen (p=0,00) och inkongruenta delen (p=0,009). Slutsats Inlärningseffekten har en påverkan på deltagarnas svarshastighet i flanker testet. Inlärningseffekten var så pass starkt att eventuell påverkan av träning inte gick att urskilja. När det gäller impulskontroll så visar det sig att denna effekt inte påverkades av varken inlärningseffekten eller fysisk aktivitet. Av detta dras slutsatsen att denna del av impulskontroll antingen inte kan förändras eller mätas med studiens design. / Aim The purpose is to map how the acute effect of physical activity affects children's executive functions in ages 12-13 in relation to intensity level. What is the result of a flanker test that examines children's impulse control / attention ability after a physical activity at high intensity? What is the result of a flanker test that examines children's impulse control / attention ability after a physical activity at medium intensity? What will be the result of a flanker test that examines children's impulse control / attention ability after a non-physical activity in the form of watching movies? Does the learning effect affect the result on the flanker test? How does the influence of different intensity levels differ from physical activity and to see films on children's impulse control / attention ability? Method 12 pupils aged 12-13 years participated in a quantitative method study with interventions of medium and high intensity activity and rest followed by a computerized flanker test. The collected data has then been processed in SPSS. Results After high-intensity physical activity, the response rate m (median value) of 741 ms was for congruent part and m 905 (milliseconds) ms on the incongruent part. After medium intensity, the response rate m of 556 ms for congruent portion, m of 648 ms, was incoherent. After rest, the response speed of m 520 ms was for congruent part. For the inconsistent part, m was 607 ms. There was no significant difference in whether the participants had physical activity at medium intensity, whether they had high-intensity physics activity or whether they were watching film before. The difference between the congruent and the inconsistent results is not significantly affected between the intervention groups. The learning effect had a significant impact on the response rate response of the congruent part (p = 0.00) and the incongruent part (p = 0.009). Conclusion The learning effect has an influence on the participants' response rate in the flanker test. The learning effect was so strong that any impact of training could not be discerned. When it comes to impulse control, it turns out that this effect was not affected by either the learning effect or physical activity. From this it is concluded that this part of impulse control can neither be changed nor measured with the design of the study.

<p>Det talas om att utbrändhet är något som idag drabbar många i vårt land och att psykisk ohälsa är en vanlig orsak till långtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrändhet.</p><p>Den så kallade FP-gruppen är en avdelning vid Försäkringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handläggning av försäkringsärenden som rör föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan några år tillbaka handläggs de flesta av dessa ärenden med hjälp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS).</p><p>Syftet med denna uppsats är att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgångspunkt från detta göra en utvärdering av denna arbetsplats med hjälp av tre olika teorier om uthållighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens påverkan på arbete och arbetskvalitet har vi också undersökt på vilket sätt ÄHS påverkar FP-gruppens arbetssituation.</p><p>De stressteorier vi valt att utgå från – krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen – har det gemensamt att de har som utgångspunkt att stress uppstår då det råder obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö. Var och en av dessa modeller står dock för ett unikt angreppssätt på problematiken.</p><p>Med hjälp av dessa modeller har vi kunnat konstatera att det finns brister ur arbetsstresshänseende inom flera av de områden som dessa modeller fokuserar på. De tydligaste är kanske handläggarnas brist på inflytande och kontroll över den egna arbetssituationen, men vi har också kunnat konstatera andra stressfaktorer såsom relativt hög arbetsbelastning och bristande variation i arbetsuppgifterna.</p><p>Det informationssystem som används vid FP-gruppen verkar dock ha haft begränsad inverkan på arbetet och den grad av stress de anställda upplever. Arbetsinnehållet har inte förändrats nämnvärt av dess införande, förutom att arbetet blivit mer bundet till arbetsplatsen och arbetsstationen. De orsaker till stress vi identifierat inom FP-gruppen verkar snarare bero på organisatoriska aspekter och arbetsuppgifternas utformning.</p>