<p>Detta arbete har som titel ”Läraryrket nu & framåt” och glimtar om ett syfte att se vilka åsikter/uppfattningar som existerar bland yrkesverksamma lärare om deras arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter. Den första av frågorna ämnar låta läraren ge sina uppfattningar och åsikter kring hans/hennes yrkesuppgift. Den andra frågan behandlar deras syn på vad som krävs för yrkets utveckling.</p><p>Metoden som använts i denna undersökning är av en kvalitativ art. Detta är ett sätt att försöka förstå hur olika företeelser och innebörder hänger ihop. Metoden som används inom denna uppsats är intervjun. Eftersom det handlar om lärare har sammanlagt tre personer som arbetar med undervisning intervjuats enskilt. De lärare som deltagit i undersökningen arbetar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Inriktningen inom intervjun som används är den semistrukturerade som består av öppna frågor utan att ha en given ordning som de ställs.</p><p>Resultatet visar på en verklighet inom skolan som är komplext och väldigt dynamisk i sin natur. De lärare som intervjuats har alla en klar uppfattning av sitt yrke och deras yrkesuppgift som allt annat än undervisare. Det visas även prov på medvetenhet om att de bör utvecklas för att underlätta sin arbetssituation. Hur det ska ske är lite mer diffust då de använder sig av olika vägar som kompetensutveckling och professionella ansatser.</p>

Detta arbete har som titel ”Läraryrket nu &amp; framåt” och glimtar om ett syfte att se vilka åsikter/uppfattningar som existerar bland yrkesverksamma lärare om deras arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter. Den första av frågorna ämnar låta läraren ge sina uppfattningar och åsikter kring hans/hennes yrkesuppgift. Den andra frågan behandlar deras syn på vad som krävs för yrkets utveckling. Metoden som använts i denna undersökning är av en kvalitativ art. Detta är ett sätt att försöka förstå hur olika företeelser och innebörder hänger ihop. Metoden som används inom denna uppsats är intervjun. Eftersom det handlar om lärare har sammanlagt tre personer som arbetar med undervisning intervjuats enskilt. De lärare som deltagit i undersökningen arbetar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Inriktningen inom intervjun som används är den semistrukturerade som består av öppna frågor utan att ha en given ordning som de ställs. Resultatet visar på en verklighet inom skolan som är komplext och väldigt dynamisk i sin natur. De lärare som intervjuats har alla en klar uppfattning av sitt yrke och deras yrkesuppgift som allt annat än undervisare. Det visas även prov på medvetenhet om att de bör utvecklas för att underlätta sin arbetssituation. Hur det ska ske är lite mer diffust då de använder sig av olika vägar som kompetensutveckling och professionella ansatser.

I Sverige uppmäts årligen runt 700 jordskalv, men ytterst få skalv är av ansenlig styrka. Andelen skalv som vi människor har förmåga att känna av är därav relativt liten. Denna studie är baserad på makroseismisk katalogdata över svenska jordskalv mellan åren 1375-2000. Att studien är makroseismisk innebär att den är icke-instrumentell och därmed baserad på mänskliga observationer i de jordbävningsdrabbade områdena. Katalogen som legat till grund för undersökningen består av 883 fall och innehåller information om tid för skalvet, utbredning och styrka. All erhållen data har sorterats i Matlab efter egenkomponerade sorteringsprogram. Resultaten har redovisats i diagramform, varav vissa sedan plottats i ArcGIS för geografisk visualisering. Syftet med undersökningen har varit att analysera erhållen katalogdata och om möjligt finna förklaringar till varför jordskalvsfrekvensen tett sig som den gjort genom tiden. Framförallt har fokus legat på tidsberoende variationer och att försöka tolka koncentrationen av jordskalv kring januari, vilken kan skådas i majoriteten av rapportens diagram. Teorier som frostknäppar, årstidscykler, och veckodag tas upp för diskussion i rapporten och analyseras huruvida dessa kan utgöra möjliga faktorer till resultatet.   Makroseismiska undersökningar innehar alltid stora osäkerheter eftersom de baseras på källor vars tillförlitlighet i många fall kan ifrågasättas. Denna rapport har därför huvudsakligen baserats på analys av tre tidsintervall, där hänsyn tagits till samhällets utveckling och därmed källmaterialets homogenitet och trovärdighet. Med tanke på de osäkerheter som en makroseismisk undersökning innebär är det möjligt att någon händelse av icke-seismiskt ursprung är inkluderad i katalogen. Svårigheten är bara att avgöra hur omfattande mängd av katalogdata dessa händelser utgör.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka motiv utifrån Self-Determination Theory (SDT) som är främst förekommande samt vilken intensitet och frekvens gymmotionärer har till att motionera. Detta har undersökts genom självskattningsformulär där instrumenten Goal Content for Exercise Questionnaire (GCEQ) och Godin Leisure Time Exercise Questionnaire(GLTEQ) har använts. Deltagarna för studien (n=164) bestod av både män (n=82)och kvinnor (n=82) i fyra ålderskategorier yngrevuxna, vuxna, äldre vuxna och äldre. Resultatet visar att inre målorienteringar är starkare motiv än yttre för ökad motionsintensitet och frekvens. Resultatet visar även att män har en högre frekvens än kvinnor inom ansträngande motion. De två yngre ålderskategorierna har en högre frekvens och träningsintensitet än de två äldre ålderskategorierna. Slutsatserna visar på att äldre har en inre motivation men att de yngre har både inre- och yttre motiv för motionsdeltagande. Detta visade sig genom antaganden om en individ har ett uppgifts- eller egoorienterat beteende. / The purpose of this study are to investigate what motives that are more represented, and what intensity and frequency gym exercisers have to exercise by Self-Determination Theory. This has been investigated by a self-questionnaire instrument, Goal Content for Exercise Questionnaire (GCEQ) and Godin Leisure Time Exercise Questionnaire (GLTEQ). The respondents (n=164) were Men (n=82) and Women (n=82) in four age categories younger, adults, old adults, and seniors.The results shown that intrinsic goal orientations were stronger motives than extrinsic for increased exercise intensity and frequency. The results also shown that Men has a higher frequency than Women by strenuous exercise. The two younger age groups shown a higher frequency and exercise intensity than the two older ones. The conclusion shows that older individuals have an intrinsic motivation while the younger has both an intrinsic and extrinsic motivation to exercise participation. These assumptions are based on an individual being task- or ego oriented.

Det talas om att utbrändhet är något som idag drabbar många i vårt land och att psykisk ohälsa är en vanlig orsak till långtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrändhet. Den så kallade FP-gruppen är en avdelning vid Försäkringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handläggning av försäkringsärenden som rör föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan några år tillbaka handläggs de flesta av dessa ärenden med hjälp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS). Syftet med denna uppsats är att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgångspunkt från detta göra en utvärdering av denna arbetsplats med hjälp av tre olika teorier om uthållighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens påverkan på arbete och arbetskvalitet har vi också undersökt på vilket sätt ÄHS påverkar FP-gruppens arbetssituation. De stressteorier vi valt att utgå från – krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen – har det gemensamt att de har som utgångspunkt att stress uppstår då det råder obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö. Var och en av dessa modeller står dock för ett unikt angreppssätt på problematiken. Med hjälp av dessa modeller har vi kunnat konstatera att det finns brister ur arbetsstresshänseende inom flera av de områden som dessa modeller fokuserar på. De tydligaste är kanske handläggarnas brist på inflytande och kontroll över den egna arbetssituationen, men vi har också kunnat konstatera andra stressfaktorer såsom relativt hög arbetsbelastning och bristande variation i arbetsuppgifterna. Det informationssystem som används vid FP-gruppen verkar dock ha haft begränsad inverkan på arbetet och den grad av stress de anställda upplever. Arbetsinnehållet har inte förändrats nämnvärt av dess införande, förutom att arbetet blivit mer bundet till arbetsplatsen och arbetsstationen. De orsaker till stress vi identifierat inom FP-gruppen verkar snarare bero på organisatoriska aspekter och arbetsuppgifternas utformning.

Denna studie undersökte frågan om det fanns ett samband mellan fysisk aktivitet som utövades på fritiden och andraspråksinlärning med fokus på andraspråkstalares fundamentsanvändning. Fundament är ett språkligt led innan det finita verbet. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet har positiva effekter på språkinlärning. Denna forskning har främst gjorts i kontrollerade experiment. Den aktuella studien syftade därför till att undersöka om det även fanns ett samband utanför en experimentell studie, närmare bestämt på fritiden. I undersökningen deltog 49 andraspråkstalare och deras svar i en ifylld enkät samt kompletterande intervju utgjorde studiens undersökningsmaterial. I intervjun eliciterades fritt tal med hjälp av tre frågor. Informanternas fundamentsanvändning studerades kvantitativt genom två beroendevariabler: ord per fundament och andel utbyggda fundament. Variationen i dessa variabler analyserades som en funktion av fem oberoende variabler: deltagarnas idrottsvanor (i antal dagar per vecka och intensitetsnivå), mors utbildningsbakgrund, vistelsetiden i Sverige, samt graden av användning av det svenska språket på fritiden. Resultatet visade att en högre frekvens av fysisk aktivitet (i gånger per vecka) korrelerade signifikant med en av de beroende variablerna (andel utbyggda fundament). Detta antyder att sambandet mellan fysisk aktivitet och språkinlärning även kan påvisas utanför en experimentell studie och att det kan gälla grammatiken. Regeringen vill utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa och den här studiens resultat skulle i framtiden kunna bidra till en rekommendation för en särskild satsning på idrottsaktiviter även utanför skolan för exempelvis nyanlända.

Bakgrund: För att lyckas med att genomföra en Ironman krävs att man som utövare har en strategi gällande hur man ska disponera sin energi för att kunna bli en ”finisher”. Detta kallas pacing eller pacing strategi och är den egenstyrda ansträgningen som kan hjälpa utövaren att lyckas med sitt mål och optimera den egna prestationen. Att paca ”rätt” blir därför viktigt för att optimera den egna prestationen då loppet innehåller tre olika moment: simning, cykling och löpning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka pulsmätning som ett sätt att studera och förstå pacing inom Ironman triathlon. Finns det ett samband mellan utövarens intensitet och cykeltid och har de deltagare som haft en liten pulsvariation en bättre sluttid? Metod: 22 deltagare genomförde ett test för att fastställa sin maxpuls, HRmax. I samband med Ironman Kalmar 2016 registrerades deltagarnas pulsdata med hjälp av pulsmätare och utifrån insamlad pulsdata beräknades deltagarnas intensitet och pulsvariation under cykelmomentet. Dessa värden korrelerades mot deltagarnas cykeltider. Resultat: Den relativa arbetspulsen för studiegruppen var 140 ±9.2 slag/min. Varken intensitet eller variation i intensitet visade något signifikant samband med sluttid även om en trend mot signifikans fanns för intensitet vs cykeltid, p=0.066. Slutsats: Spridningen i gruppen gällande vald intensitet var för stor för att tydligt kunna studera intensitetens betydelse för prestation under cykeldelen i ett IronMan och fler studier är nödvändiga för att kunna kartlägga detta. / Background: In order to succeed in an Ironman it is necessary to have a strategy on how to dispose your energy during the 8-16 hour race. This is called pacing or pacing strategy and is the self-selected effort that can help the competitor to optimize their performance. Based on heart rate measurement, this is particularly interesting during the 180 km cycle section, where drafting is not allowed.Aim: The aim of this investigation was to study pacing in Ironman thriathlon. Is there a relationship between the competitors intensity and biketime and did those who had smaller variation in intensity achieved a better biketime?Method: 22 competitive triathletes undertook a test to find out their HRmax. In conjunction with Ironman Kalmar 2016 the participants HR-data was registered with heartrate monitors and the data was then analyzed in order to determine the participants mean intensity and variation in intensity. These factors were used to understand pacing based on the participants heartrate and correlated to biketimes for each participant. Results: Average intensity for the participants was 140 ±9.2 bpm and the results show no significanct correlation between biketime and either the intensity chosen by the competitor or the variation in intensity. However, there was  a trend towards significance for the intensity vs biketime, p = 0.066. Conclusion: This study was unable to determine the effect of pacing due to the selected intensity within the group was too large to clearly study the importance of intensity for performance during the cycle part of an IronMan and further studies are required.

No description available.

Muskelstyrka är av stort värde för att bibehålla god hållning och aktivitetsnivå i såväl dagliga livet som i idrottssammanhang. Styrketräning har visats vara ett utmärkt sätt att uppnå styrka. De gamla teorierna om hur man på bästa sätt bedriver styrketräning har på senare år utmanats av studier som visar att man kan uppnå likvärdiga resultat med lågintensiv styrketräning till utmattning som med högintensiv sådan. Dessa studier har dock begränsats till otränade individer. Syfte: Att belysa hur intensiteten påverkar muskelstyrkan hos tränade individer. Metod: Litteratursökning i PubMed, SportsDiscus and Cinahl. Sju artiklar inkluderades genom granskning enligt PEDro scale. Resultat: Resultaten av denna review är ofullständiga till följd av begränsad statistisk power för styrkeökning i de inkluderade artiklarna. Ingen artikel undersökte en låg-intensitets interventionsgrupp. Det tycks föreligga en liten fördel för träning med belastning motsvarande 2 – 5 RM jämfört med 8 – 12 RM vid bänkpress. Slutsats: Det går inte utifrån denna litteraturstudie att dra några egentliga slutsatser om intensitetens betydelse för tränade individer, det behövs fler studier av god kvalitet. / Muscle strength is important to maintain a good posture and activity-level in sport as well as in daily life. Resistance training has been shown to be a good way to achieve that strength. The old theories of how to perform resistance training in an optimal way have recently been challenged by studies concluding that resistance training with low intensity to exhaustion or fatigue can give almost the same results as training with high intensity. However, these studies have been made on untrained subjects. Aim: The purpose of this review was to highlight the influence of intensity on muscle strength on trained subjects. Method: Literature search in PubMed, SportsDiscus and Cinahl. Seven articles were selected for reviewing using PEDro scale. Results: The results of this study are inconclusive due to lack of high statistical power for strength gain in included articles. None of the included articles had a real low intensity intervention. A small advantage can be seen for training with loads of 2 - 5 RM compared to 8 – 12 RM in bench press training. Conclusions: There are no direct conclusions to be drawn from this review, more studies of god quality are needed.

Bakgrund: Kampsport är en samling idrotter där vinst erhålls genom att orsaka skada på sin motståndare och samla poäng, alternativt framtvinga ett avbrott via knockout submission. Forskningen är begränsad vad gäller prevalensen av  överbelastningsskador inom grapplingsporten brasiliansk jiujitsu (BJJ. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka punktprevalensen och fördelningen av överbelastningsskador hos utövare av BJJ, samt undersöka korrelationen mellan träningsvolym och svårighetsgrad i skador, såväl som skillnad i antal skador mellan grupper uppdelade enligt bältesgrader. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes där ”OSTRC overuse injury questionnaire” i samband med data om träningsvolym, träningserfarenhet och antropometri erhölls. Resultat: Tjugofyra deltagare svarade på enkäten, varav tjugotvå registrerade minst en skada, vilket ger en punktprevalens på 91.7%. Ländrygg(24%), nacke(20%)och skuldra(20%) var de vanligaste skadelokalisationerna. Korrelation återfanns mellan svårighetsgrad skada ländrygg och träningsvolym BJJ(r =0.410, p=0,047). Ingen signifikant skillnad återfanns mellan bältesgrader avseende antal skador Konklusion: Överbelastningsskador ter sig vanligt förekommande hos BJJ-utövare, där ländrygg är den vanligaste skadelokalisationen. Vidare forskning av högre kvalitet och med fler deltagare behövs avseende skadesituationen inom BJJ. / Background: Research regarding overuse injuries in martial arts is scarce, especially within a newly popularized grappling martial art called Brazilian jiujitsu (BJJ). Aim: The aim of this study was to investigate the point prevalence and distribution of overuse injuries amongst BJJ practitioners, explore correlations between training volume and injury severity and difference in number of injuries between groups sorted by belt degree. Methods: A cross-sectional study was performed using the OSTRC overuse injury questionnaire together with data regarding training volume, training experience and anthropometrics. Results: Twenty-four participants answered the questionnaire, 22 of which recorded at least one injury, resulting in a point prevalence of 91.7%. Lower back (24%), neck (20%) and shoulder (20%) were the most common injury sites. Correlation was found between low-back injury intensity and training volume (r =0.410, p=0.047). No significant difference was found between belt degrees regarding number of injuries. Conclusion: Overuse injury seems to be quite common amongst BJJ practitioners, with lower back being the most common localization. Correlation between low-back injury intensity and training volume was found, hinting at risk factors in BJJ for developing lower back pain. The study design and small number of participants makes the results hard to generalize. More studies of higher quality are required for reliable results.