Samtidigt som människor blir mer hälsomedvetna ökar konsumtionen av läsk, cider och sockerberikat flaskvatten. Sockerrika drycker är ett dåligt alternativ för barn, eftersom drycken endast består av tomma kalorier och ofta har ett lågt pH-värde, som kan påverka barns tandhälsa negativt.  Syftet med den här studien var att utveckla ett flaskvatten som barn tycker om och som inte påverkar barns hälsa negativt. Barnen påverkas av vad föräldrarna äter och dricker, därför undersöktes även hur föräldrarna ser på familjens val av måltidsdrycker. Studien inleddes med en mindre undersökning av den svenska och internationella marknaden för flaskvatten, avsett för barn. Baserat på dessa insikter och i samråd med uppdragsgivaren Malmberg Original Water AB utvecklades några olika varianter av flaskvatten riktade mot barn. pH-värdet i vattnet registrerades. Ett konsumenttest genomfördes för att få en uppfattning om vilken smaksammansättning, kolsyramängd och färg på flaskvattnet som föredras av skolbarn, från två skolor i Kristianstads kommun (n=54). Då föräldrarna har ett stort inflyttande på barns dryckeskonsumtion genomfördes en enkätundersökning bland föräldrar (n=63). På den svenska marknaden fanns det inget barnanpassat flaskvatten och pH-testerna visade att produkten inte kan förväntas inverka negativt på barns tandhälsa. Barnen i konsumenttestet föredrog smaken Blåbär/Arcticbär och tyckte bäst om när det var mycket kolsyra i flaskvattnet. Det visuella testet visade att barnen föredrog färgat vatten före ingen färg alls. Enkätundersökningen pekar på en paradox i föräldrarnas syn på vilken måltidsdryck som erbjuds barnen. Samtidigt som svaren tyder på att föräldrarna fäster stor vikt vid att den dryck som serveras bara innehåller naturliga ämnen och som inte ger försämrad tandhälsa, så har barnens preferenser stor betydelse för vilken typ av måltidsdryck som faktiskt inhandlas till exempelvis ”fredagsmyset”. Man kan säga att föräldrarna vid vissa tillfällen handlar mot bättre vetande. Föräldrarna fick i enkäten även ange hur mycket av olika typer av drycker de själva och deras barn konsumerar till vardag och helg. Resultatet visade då på ett tydligt samband mellan föräldrars och barns dryckeskonsumtion.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Undersökningens målsättning var att utveckla en sås baserad på torkat baobabfruktkött. Baobab är ett träd som främst växer i Afrika och både fruktköttet, kärnorna, bladen och barken kan användas som livsmedel eller örtmedicin. Frukten har ett högt näringsinnehåll av både makronutrienter och mikronutrienter. Torkat fruktkött utvunnit från baobabfrukten användes för att skapa en stabil emulsion som smaksattes för att passa som sås till en vegansk havre/algburgare. För att undersöka vilka smaksättningar som konsumenterna gillar utfördes ett gillandetest i en matbutik. Dessutom användes en semi-tränad panel för att utföra ett beskrivande test med havre/algburgare och baobabsås. Havre/algburgarens smakprofil hade utvecklats från tidigare projekt av Aventure AB. Det beskrivande testet undersökte hur baobabsåsens smak, pH-värde och viskositet påverkar havre/algburgarens smakprofil. Undersökningarna visar att konsumenterna föredrar en sås baserad på en emulsion med lägre viskositet och att de inte gillade en neutral baobabsås. Konsumentundersökningen visade även att när baobabsåsen sväljs resulterar det i en sämre munkänslan som kan bero på de olösliga partiklarna i baobabfruktköttet. De olika smaksättningarna av emulsionerna påverkade havre/algburgarens sensoriska profil olika, den sudanska smaksättningen maskerade smaken och doften av alg medan den neutrala emulsionen ökar intensiteten av brända doften och den brända smaken i havre/algburgaren. / The study will provide a sauce based on dehydrated baobabpulp. Baobab is a tree mostly grown in Africa of which the pulp, kernels, leaves and bark can be used for food applications or as herbal medication. The fruit has a high nutritional value of both macronutrients and micronutrients. During the study, dried pulp extracted from the baobab fruit was used as an emulsifier and flavoring of a sauce adapted for a vegan oats/kelpburger. In order to investigate which flavor the consumers prefer and to determine the taste of the end product, an acceptance test is carried out in a grocery store. A semi-trained panel was used to perform a descriptive test with oats/kelpburger and baobab emulsion. The sensory profile of the oat/kelpburger were developed from a previous project av Aventure AB. The descriptive test examined how the baobabsauce taste, pH and viscosity of affect the sensory profile of oats/kelpburger. The studies show that consumers prefer a sauce based on an emulsion with a lower viscosity and do not like a neutral baobabsauce. Upon swallowing, the level of liking of texture decreases and this may be due to insoluble particles in the baobabpulp. The different flavorings of the emulsions affected the oat/kelpburger's sensory profile differently, the Sudanese emulsion masked the taste and aroma of kelp while the neutral emulsion increased the intensity of the burnt taste and aroma of the oat/kelpburger.

No description available.

Inledning: Surdeg är idag en trend som fångats av många och de flesta bagerier ochdagligvarubutiker säljer bröd som kallas för surdegsbröd. Ett traditionellt surdegsbröd är ettbröd där surdegen används som enda hävningsmedel i brödet. Syfte: Syftet var att undersöka skillnader i sensoriska egenskaper, utifrån ettkonsumentperspektiv, samt GI-värde mellan surdegsbröd, jästbröd och bröd bakat på bådesurdeg och jäst. Material och metod: Metoderna som användes var två olika konsumenttester för att bestämmaskillnader mellan de tre bröden, och en in vitro-metod för att bestämma GI-värde. Resultat: Resultatet visade att konsumenter känner skillnad mellan surdegsbröd och jästbrödoch mellan surdegsbröd och bröd bakat på både surdeg och jäst men däremot inte mellanjästbröd och bröd bakat på både surdeg och jäst. Den syrliga smaken i surdegsbröd minskar ombrödet bakas på både surdeg och jäst. GI-mätningen genom in vitro-metoden visade att brödetbakat på både surdeg och jäst hade lägst GI medan surdegsbrödet hade högst. Slutsats: Ett bröd bakat på både surdeg och jäst är mer likt ett jästbröd än ett surdegsbröd. In vitro-metoden är inte den mest tillförlitliga för att undersöka skillnader i GI för justsurdegsbröd samtidigt som surdegsbrödets pH-värde kan ha varit för högt för att kunna sänkabrödets GI-värde. Inga slutsatser kunde därför dras från GI-mätningen. / Introduction: Sourdough is today a trend that has been caught by many and most bakeries andgrocery stores sell bread called “Sourdough bread”. Traditional sourdough bread is bread wherethe sourdough is used as only leavening agent. Purpose: The purpose was to examine differences in sensory attributes, from a consumerperspective, and glycemic index between sourdough bread, yeast bread and bread baked withboth sourdough and yeast. Material and Method: The methods used were two different consumer tests to determinedifferences between the three breads, and an in vitro-method for determining the glycemicindex. Result: The results showed that consumers can sense the difference between sourdough breadand yeast bread and between sourdough bread and bread baked with both sourdough and yeastbut not between yeast bread and bread baked with both sourdough and yeast. The sourish tasteof sourdough bread decreases if the bread is baked with both sourdough and yeast. Theglycemic index measurements by the in vitro-method showed that the bread baked with bothsourdough and yeast had the lowest glycemic index value whilst the sourdough bread had thehighest. Conclusion: Bread baked with both sourdough and yeast more resembles yeast bread thansourdough bread. The in vitro-method is not the most reliable for examining differences inglycemic index value for sourdough bread meanwhile the pH-value of the sourdough breadmay have been too high to be able to lower the glycemic value of the bread. No conclusionscould therefore be made from the glycemic index measurements.

I Sverige kastreras inte bagglamm. Detta bidrar till djurvälfärd och etiska mervärden för lammköttskonsumenten. Samtidigt finns studier som pekar på att könsmogna intakta bagglamm ger kött med handjurssmak som inte uppskattas av konsumenter. I Sverige har mindre konsumentundersökningar genomförts på magert kött från bagglamm av olika ålder utan att hitta skillnader i konsumentpreferens. Bland praktiker i branschen finns en erfarenhet som vittnar om att smakskillnaden huvudsakligen sitter i djurets fettvävnad och betydelsen av detta har inte undersökts närmare. I en försöksdesign med färskkorv kan råvarumängder och djurslag justeras för att analysera skillnader orsakade av kön, ålder och fettslag. Syftet med detta arbete är att genom sensoriska undersökningar och fettsyraanalys utvärdera effekten av ålder och kön på ätkvalitet i färskkorv baserad på svensk lammköttsråvara. Studien baserar på färskkorv producerade i en faktoriell design med hjälp av i branschen vanligt förekommande köttsorteringar som undersöks via beskrivandetest, konsumenttest och fettsyraprofilering. Data från undersökningarna analyseras med variansanalys och Pearsons korrelationstest. Resultaten från studien visar att färskkorvens sensoriska profil påverkas av valet av köttråvara. Yngre bagglamm på 4 månader bidrar till en lösare konsistens och en saltare smak hos färskkorven medan tacklamm på 10 månader ger en tätare textur och en fettkvalitet vars egenskaper resulterar i en kvardröjande känsla i munnen. Skillnaderna kan delvis förklaras av att fettsyrasammansättningen varierar med ålder och kön och att tacklammen har ett fett med högre halt av stearinsyra, ett fastare fett som i studien, inte uppskattas av konsumenten. De äldre bagglammen har ett fett med högre andel palmitinsyra vilket i resultatet är positivt korrelerat med konsumenters totala gillande. Andra viktiga faktorer för hög konsumentpreferens är fastare konsistens och en tydlig lammsmak, variabler som i studien kan kopplas till äldre bagglamm.