In First Corinthians, Paul tries to convince his readers to stay faithful to their congregation and to work together to achieve unity and solidarity within their Christian context. In 8:1 - 11:1, he warns them of the secular temptation to participate in polytheist temples and to take part in the pagan meals there. My main question in this essay is to examine what Paul means that the people in the congregation are ”one body”. How is that possible by sharing the one loaf? Christians share their unity in the worship of God and cannot, Paul asserts, at the same time accept invitations to dine in the pagan temple because that is the same thing as sharing the worship of pagans. Nevertheless, Paul is using the exact same model for unity - κοινωνία - that was the tradition of the ancient Hellenistic-Roman context. Throughout this essay, I will try to describe for the view of difficulties within a Christian context and how this unity is expressed in the community of Corinth in the light of the secular surroundings.

Uppsatsen grundar sig i det dilemma brödtillverkarna ställs inför med krav på minskade tillsatser, samtidigt som konsumenten skall erbjudas säkra produkter av god kvalitet, och hållbarhet. Korv- och hamburgerbröd bakat med vete är produkter vilka i normala fall, förlorar sin färskhet snabbt. Två marknadsledande producenter (A & B) har i denna studie jämförts i avseende kring hur de angripit problematiken färskhet. Resultatet i jämförelsestudien visade att bröd gjort av surdeg till skillnad från bröd som fryses direkt efter bakning, höll längre och bibehöll sin saftighet bättre. I den kvalitetssäkring som gjordes för samma producents (A) räkning framkom att bröd innehållandes surdeg var kemiskt och mikrobiolgiskt säkert fyra dagar efter utsatt bäst-före-datum, d.v.s. dag tolv. Konsumenternas kunskap och tankar kring korv- och hamburgerbröd studerades i en enkätundersökning. Denna visade att konsumenterna känner en tveksamhet kring vad bröd faktiskt innehåller, vilket yttrar sig i rädsla och misstänksamhet för att brödet är fullproppat med konserveringsmedel, om det inte möglar på ett naturligt sätt. Detta tyder på brist på förtroende från konsument till producent, där konsumenternas känner att de inte kan kontrollera vad som tillsätts brödet och drar slutsatser därefter. De flesta respondenter känner inte heller till att bröd, med lång hållbarhet som inte möglar, nödvändigtvis inte behöver innehålla konserveringsmedel. Detta bör belysas och lyftas fram.

No description available.

Bröd är något människan har ätit länge och som setts som en basvara. Det har också varit en statussymbol förr i tiden då det främst var kungligheter som hade tillgång till de finaste bröd av vete. Numera är bröd något de flesta äter till vardags samt till högtid, hemma och på restaurang. Kavring och tunnbröd är två klassiska bröd som anses har haft stor inverkan i Götalands och Norrlands brödhistoria. Syftet med denna studie var att undersöka vad kavring och tunnbröd har för användning i nutid i Malmö stad och Umeå tätort för att se hur det skiljer sig från förr. För att uppnå ett resultat och svara på syftet har kvantitativa metoder såsom strukturerade observationer, the critical incident technique samt information om försäljning från affärerna använts. Detta har gjort att studenterna lyckats styrka de resultat som nåtts och kunnat öka tillförlitligheten och äktheten i arbetet. I Malmö visade det sig att de som tog kavring använde det till smörgås och lika många använde det i vardagen som vid högtider. Vad gäller mjukt tunnbröd i Malmö så var det vanligast att använda det till måltiderna frukost och mellanmål, där smörgås var största användningsområdet. I Umeå var det en människa som tog kavring och denne använde det till smörgås vid frukost i vardagen. Mjukt tunnbröd i Umeå var något de flesta av deltagarna använde till frukost och att göra smörgåsar. Majoriteten svarade att de använde det i vardagen men fanns även några som svarade högtid som till exempel födelsedag. Det hårda tunnbrödet var störst i Umeå där många av deltagarna svarade att de vuxit upp med brödet och att det alltid var en del av vardagen. I Malmö används kavring till sill och oftast i samband högtider medan tunnbröd används till smörgås i vardagen. Kavring i Umeå utifrån denna studie används främst som smörgås i vardagen medan tunnbrödet var vanligt förekommande vid högtid och vardag. Som smörgås, till maten och som efterrätt är några användningssätt av tunnbröd som idag förekommer i Umeå tätort. / Bread has been a primary source of food in households for a long time. In the 16th century bread made of wheat was considered a high-status bread mostly because it was consumed only by royals. Nowadays bread is something most of the people eat every day but also at weekends and holidays, at home or in restaurants. The sweet rye bread from the south and the flatbread from the north are classical breads that has influenced the history of bread in the two provinces Norrland and Götaland. The aim with this study were to examine how the traditional sweet rye bread and flatbread are used today in the cities of Malmö and Umeå. To be able to fulfil the aim of this study the students have used a quantitative method such as structured observation, the critical incident technique as well as sales numbers from the previous year from each store. In Malmö sweet rye bread were used for sandwiches and with pickled herring. Equally used in holidays and regular weekdays. Flatbread in Malmö where mostly used for breakfast or as a snack. One person in Umeå chose sweet rye bread and used it as a sandwich at breakfast. Soft flatbread was widely used at breakfast as sandwiches in Umeå. Most the participants used the bread at weekdays but some of them ate it at holidays. In Umeå the hard flatbread was the most common bread among the participants. Several of them answered that the hard flatbread was a part of their childhood and upbringing and therefore a given product to have at home. In Malmö the usage of sweet rye bread is mostly with pickled herring, usually combined with holidays while the flatbread is something that people eat at weekdays as a sandwich. Sweet rye bread in Umeå based on this study shows that its most common as a sandwich at weekdays while the flatbread were common both at the holidays and the weekdays. As a sandwich, with your meal and as a dessert are some of the ways the flatbread is used in Umeå today.

<p>Problemformuleringen i denna uppsats har framställts på uppdrag av ICA Maxi Karlstad. De upplever att deras kunder inte är medvetna om att ICA Maxi erbjuder ett bageri i sin butik, där sex bagare bakar allt bröd från grunden.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och beskriva vilka faktorer som påverkar de förväntningar som en kund har på en produkt samt att ge förslag på hur man kan förändra dessa.</p><p>I uppsatsen återfinns dels en enkätundersökning där 105 personer fick besvara 18 frågor om deras inköpsvanor när det gäller bröd samt frågor om ICA Maxis bageri. Utöver detta så genomfördes även en mindre intervjustudie där 21 personer fick ge mer uttömmande svar om deras inköpsvanor och förutfattade meningar när det gäller bröd. Uppsatsen innehåller således både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning.</p><p>Resultatet av undersökningarna visar att de flesta tror att brödet som bakas i bageriet kommer från halvfabrikat som värms upp i butiken, så kallad bake-off. Det är dock även en stor mängd respondenter som inte har sett någon marknadsföring av bageriet och som inte är medvetna om att bageriet existerar.</p><p>Slutligen ger uppsatsen en rad förslag för framtiden om hur ICA Maxi kan förändra sin marknadsföring så att fler kunder blir medvetna om att bageriet finns. Några av dessa förslag är:</p><p>-          Bygga om bageriet så att kunderna får handla det nybakade brödet över disk som på ett traditionellt bageri.</p><p>-          Flytta delar av bageriet till Fast Food caféet.</p><p>-          Fortsätt arbeta med att synliggöra bagarna i butiken.</p><p>-          Fortsätt arbeta med att erbjuda provsmakningar i butiken, komplettera dessa med recept som kan delas ut till kunderna.</p>

Problemformuleringen i denna uppsats har framställts på uppdrag av ICA Maxi Karlstad. De upplever att deras kunder inte är medvetna om att ICA Maxi erbjuder ett bageri i sin butik, där sex bagare bakar allt bröd från grunden. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och beskriva vilka faktorer som påverkar de förväntningar som en kund har på en produkt samt att ge förslag på hur man kan förändra dessa. I uppsatsen återfinns dels en enkätundersökning där 105 personer fick besvara 18 frågor om deras inköpsvanor när det gäller bröd samt frågor om ICA Maxis bageri. Utöver detta så genomfördes även en mindre intervjustudie där 21 personer fick ge mer uttömmande svar om deras inköpsvanor och förutfattade meningar när det gäller bröd. Uppsatsen innehåller således både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Resultatet av undersökningarna visar att de flesta tror att brödet som bakas i bageriet kommer från halvfabrikat som värms upp i butiken, så kallad bake-off. Det är dock även en stor mängd respondenter som inte har sett någon marknadsföring av bageriet och som inte är medvetna om att bageriet existerar. Slutligen ger uppsatsen en rad förslag för framtiden om hur ICA Maxi kan förändra sin marknadsföring så att fler kunder blir medvetna om att bageriet finns. Några av dessa förslag är: -          Bygga om bageriet så att kunderna får handla det nybakade brödet över disk som på ett traditionellt bageri. -          Flytta delar av bageriet till Fast Food caféet. -          Fortsätt arbeta med att synliggöra bagarna i butiken. -          Fortsätt arbeta med att erbjuda provsmakningar i butiken, komplettera dessa med recept som kan delas ut till kunderna.

Influenser från hela världen påverkar livsmedelsindustrin och användandet av fröer har ökat kraftigt de senaste åren. Idag används endast ett begränsat antal fröer inom bageriindustrin men ett intresse finns av att finna alternativa fröer som kan bidra med sina egenskaper till bröd. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka amarant, bovete, chia, hirs och quinoa, för att se vad de kan bidra med för näringsmässiga och sensoriska egenskaper till bröd. Examensarbetet utförs vid Pågen AB. Genom en mindre litteraturstudie och ett antal bakningsförsök med efterföljande analyser av volym, inkråm, textur och vattenhalt, kartläggs fröernas närings- och bakningsegenskaper. Sensoriska analyser görs även för att undersöka dessa egenskaper hos varje frö. Av de studerade fröerna valdes chia, bovete och quinoa ut för vidare bakningsförsök. Chia och bovete valdes ut bland annat på grund av de goda resultaten från de sensoriska analyserna och försöken visade att båda fröerna fungerar bra i olika bröd, i olika mängder. Quinoas bittra smak och lukt var svår att få bort men minskade när fröet användes som dekor. Även chia och krossat bovete passade bra som dekor på bröd. Försöken visar på att det finns spännande alternativa fröer som kan bidra med mycket både när det gäller näring och smak till bröd. Vidare försök med olika brödrecept och varierade frömängder krävs för att se hur väl fröerna skulle fungera i storskaliga projekt inom bageriindustrin.

Inledning: Surdegsbrödet kom till Centraleuropa för cirka 5000 år sedan och har traditionellt sett bakats på fullkornsmjöl. Under 1900-talets gång har bröd bakat på bagerijäst och siktat mjöl kommit att dominera marknaden, men intresset för traditionella fermenteringsmetoder och fullkornsmjöl har på senare tid ökat. Fullkornsvetemjöl innehåller alla delar av sädeskornet och det är i skalet som de högsta halterna av fytinsyra återfinns. Fytinsyra är den vanligaste lagringsformen för metaller i spannmål. När fytinsyra kommer i kontakt med vatten sker en protolys och den ändrar då form till en anjon och kallas då fytat som är en stark komplexbildare till ett flertal katjoner. Människor kan inte producera enzymet fytas som kan bryta ner fytat, vilket resulterar i att metallerna inte blir biotillgängliga för kroppen. Vid brödjäsning kan fytat brytas ner av mjölets egna fytas eller av mikrobiellt fytas. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om surdegsjäsning är en effektivare fermenteringsmetod än jästjäsning för att minska fytathalterna i fullkornsbröd. Det undersöks även om det finns någon samvariation mellan fytathalterna och halterna av Ca, Fe, Cd och Pb för att ta reda på om fytathalten skulle kunna ha betydelse för metallernas biotillgänglighet. Metod: Fytatet extraherades ur degen för att sedan elueras genom anjonbytare, därefter mättes fytathalterna genom spektrofotometri. Metallhalterna analyserades med ICP-MS. Resultat: Resultaten visade på att surdegjäsning hade en effektivare minskning av fytat än jästjäsning. Surdegarna hade inga signifikanta skillnader mellan fytathalterna eller fytatminskning. Järn visade signifikant minskning över tid och samvariation med fytathalterna. Slutsats: Surdegsjäsning är effektivare fermenteringsmetod än jästjäsning om man vill minska fytathalterna, och surdegsjäsning i 21 timmar minimerar fytathalterna i degen. Järn hade samvariation med fytat, vilket tyder på att förtäring av surdegsbröd som jäst i 21 timmar skulle kunna bidra till järnintaget.

Detta är en rapport om svinn av bake-off bröd i butiksledet i Sverige och hur det kan begrän- sas. Vald metod består av två delar. Den första delen är en litteraturstudie om matsvinn. Den andra delen består av intervjuer med en chef på utvald livsmedelsbutik angående svinn av bröd. Orsakerna och åtgärderna jämförs med situationen i den undersökta butiken och åtgär- derna analyseras utifrån tillämpbarhet. Resultatet visar att det finns kundrelaterade och butiks- relaterade orsaker. Kunden förväntar sig ett brett sortiment och välfyllda hyllor. I dagsläget finns en god vetskap om denna typ av problem som påverkas av kunden. Svinn uppstår när den undersökta butiken köper in fel mängd varor. Denna orsak förklarar tydligt vad felet är, vilket inte alltid är fallet med orsaker funna i litteraturstudien. Det är viktigt att analysera hur olika orsaker hänger samman och poängtera den verkliga orsaken till problemet om det ska åtgärdas. Att implementera strikta rutiner för att minska svinn är upp till butiken och förbätt- rar presentationen i butiken. Sådana tillämpbara åtgärder karakteriseras av att vara ekono- miskt fördelaktiga eller att införandet ligger i butikens händer. Butiksansvarig kan informera personalen om ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av svinn. Kunderna är däremot omedvetna om att de kan påverka matsvinn redan i butiken och initiativ från högre instanser krävs för att minska denna typ av svinn. / This report highlights the waste of bake-off bread occurring at the store level in Sweden and possible ways of preventing it. The method in the report consists of two parts. Firstly, a litera- ture review of earlier studies on food waste. Secondly, interviews with the manager of a selec- ted grocery store regarding the waste of bread. The causes of food waste, and the measures for reducing it, are compared with the situation in the interviewed store. Furthermore, the measu- res are analyzed based on applicability. The causes either relate to consumers or actions made by the store. Consumers expect the shelves to be fully stocked and products to be widely vari- ed. There is currently a thorough understanding of this sort of problem relating to the consu- mer. Food waste occurs when the store buys the wrong amount of goods. This sentence clear- ly explains what needs to be changed to prevent waste. However, this is not always the case with the causes explained in earlier studies. To prevent food waste, connections between cau- ses must be analyzed and the precise cause of the food waste must be determined. To imple- ment strict routines to reduce waste or not depends solely on the store’s preference. The im- plementation furthermore improves the presentation of the store. These applicable measures to reduce food waste are defined by being profitable or being implementations on the store’s terms. The store manager can inform the staff about the financial and environmental conse- quences of food waste. Consumers, however, are unaware that they can have an impact on food waste already in the store. Therefore, initiatives from higher authorities are necessary to reduce this form of waste.

<p>This paper deals with prehistoric charred organic material, interpreted as bread, found in graves and in the underlying settlement at Kalvshälla, Järfälla parish in Uppland. The aim was to categorize the organic material morphologically and with the help of Fourier transformed Infrared spectroscopy (FT-IR) to see whether it was bread or not. Material from 13 graves (dated to Late Roman Iron Age until Viking Age) and 3 finds from the settlement have been analysed. Differences were noted both in shape, porosity and structure. Some of the material has been interpreted as cereal based foodstuff instead of bread due to morphological discrepancies. No clear differences between material from the graves and the settlement can be seen. One find from a posthole can be dated to late Bronze Age, which is unusual. The bread in the graves was intentionally given to both adult females and males maybe as a symbol of their roles as the good householders. Several finds of root tubers of dropwort (Filipendula vulgaris) were identified in female graves from Early Iron Age, but also in two male graves with bread from Vendel period. The FT-IR method does not give a clear answer to whether the organic material can be bread or not. The method requires careful sampling procedures and several samples from each concretion to get good results.</p>