Uppsatsen grundar sig i det dilemma brödtillverkarna ställs inför med krav på minskade tillsatser, samtidigt som konsumenten skall erbjudas säkra produkter av god kvalitet, och hållbarhet. Korv- och hamburgerbröd bakat med vete är produkter vilka i normala fall, förlorar sin färskhet snabbt. Två marknadsledande producenter (A & B) har i denna studie jämförts i avseende kring hur de angripit problematiken färskhet. Resultatet i jämförelsestudien visade att bröd gjort av surdeg till skillnad från bröd som fryses direkt efter bakning, höll längre och bibehöll sin saftighet bättre. I den kvalitetssäkring som gjordes för samma producents (A) räkning framkom att bröd innehållandes surdeg var kemiskt och mikrobiolgiskt säkert fyra dagar efter utsatt bäst-före-datum, d.v.s. dag tolv. Konsumenternas kunskap och tankar kring korv- och hamburgerbröd studerades i en enkätundersökning. Denna visade att konsumenterna känner en tveksamhet kring vad bröd faktiskt innehåller, vilket yttrar sig i rädsla och misstänksamhet för att brödet är fullproppat med konserveringsmedel, om det inte möglar på ett naturligt sätt. Detta tyder på brist på förtroende från konsument till producent, där konsumenternas känner att de inte kan kontrollera vad som tillsätts brödet och drar slutsatser därefter. De flesta respondenter känner inte heller till att bröd, med lång hållbarhet som inte möglar, nödvändigtvis inte behöver innehålla konserveringsmedel. Detta bör belysas och lyftas fram.

Syftet med denna studie är att genom djupintervjuer kartlägga sex olika svensklärares syn på skönlitteraturens betydelse för unga vuxnas kunskapsutveckling. Undersökningen bygger på en kvalitativ metodansats som bygger på semistrukturerade intervjuer. På en allmän nivå presenterar denna studie både likheter och skillnader i svensklärares syn på skönlitteratur som undervisningsmoment och hur skönlitteratur nyttjas i undervisningskontext, detta presenteras i relation till ett sociokulturellt perspektiv. Således finns det en bred variation i hur svensklärare beskriver hur skönlitteratur kan användas i undervisningssammanhang men det finns en omedveten överenskommelse om att sakinnehållet i skönlitteratur är av betydelse för unga vuxnas kunskapsutveckling. I denna process visar studien tydligt att i dagens skola finns en ambition att använda skönlitteratur som ett kunskapsutvecklande instrument men att det finns stora skillnader i hur skönlitteratur verkligen används i undervisningssituationer. Detta resulterar i slutsatser som bygger på att sakinnehållet i skönlitteratur har en positiv inverkan på unga vuxnas kunskapsutveckling men att eleverna inte får ta del av ett enhetligt svenskämne samt att dagens kursplan erbjuder en bred tolkningshorisont.

Under de senaste åren har användningen av molnbaserade system ökat och det medför uppmärksamhet från fientliga digitala angrepp som krypteringsvirus och DDoS-attacker. När världen drabbades av COVID-19 pandemin tvingades flertalet företag att snabbt ändra sina riktlinjer och anställda fick arbeta hemifrån. Detta ställer krav på molntjänstleverantörer som snabbt ska implementera, underhålla och utbilda om IT-säkerhet i en kundorganisation som ska arbeta på distans från kontoret. Tidigare forskning har belyst IT-säkerhet men det efterfrågas fler studier om hur det mänskliga användandet och medvetenhet har en roll i sammanhanget. Studien har identifierat med hjälp av en litteraturstudie de vanligaste hoten mot molntjänster och hur IT-säkerhet delas upp i tre områden: konfidentialitet, tillgänglighet och riktighet. Det som har adderats till detta är en socio-teknisk aspekt och ansvarsskyldighet för att rama in den mänskliga faktorn. Studien har använt en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer och en tematisk analys för att besvara frågeställningen. De respondenter som har intervjuats har alla en expertis inom molntjänster och arbetar med IT-säkerhet mot kunder. Studien diskuterar fyra påstående som är viktiga att beakta för att hantera aktuella hot mot IT-säkerheten: regler och riktlinjer minskar hot som framkommer av mänskliga faktorn, tydlig fördelning av ansvar ökar medvetenheten, ökad medvetenhet minskar risken för intrång och att välja rätt produkter och tjänster är viktigt för att vara skyddad vid distansarbete. Studiens slutsats visar att det främst är genom en ökad medvetenhet från både företag och molntjänstleverantörer som hot mot IT-säkerhet kan hanteras. Därför avslutas studien med en slutsats som argumenterar för att den socio-tekniska aspekten av säkerhet är den mest aktuella och värdiga att beakta.