Varje år slängs eller försvinner en tredjedel av all mat som produceras för konsumtion i världen, vilket medför stora belastningar på miljön där klimatförändringar, försurning av mark och exploatering av naturresurser är ett bidragande resultat. Detta medför även onödiga kostnader för samtliga aktörer i livsmedelskedjan, eftersom livsmedel som hade kunnat säljas och konsumeras nu har producerats förgäves. I industriländer slängs den största andel livsmedel i slutet av livsmedelskedjan. I samband med detta finns det förväntningar från konsumenter och leverantörer att livsmedelsbutiker ska arbeta med hållbarhet inom hela livsmedelskedjan, vilket tyder på att samtliga aktörer behöver samarbeta utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Genom att därmed använda sig utav returlogistik kan livsmedelsbutiker på ett effektivt sätt integrera hela livsmedelskedjan att arbeta med återanvändningen av redan utnyttjade varor, vilket i det här fallet är matsvinn. Returlogistik visar sig vara både ekonomiskt och miljömässigt försvarbart och bidrar till minskad energikonsumtion över hela produktlivscykeln samt till att spara på knappa resurser. Därför har returlogistik och hållbar livsmedelskedja varit de teorier som legat till grund för att besvara studiens forskningsområde.  Syftet med denna undersökning är därmed att ge en fördjupad förståelse för hur svenska livsmedelsbutiker arbetar med returlogistik och dess relaterade processer utifrån en hållbar livsmedelskedja. Vidare undersöks om och hur svenska livsmedelsaktörer använder returlogistik i sin dagliga verksamhet för att identifiera vilka aktiviteter som ligger till grund för deras ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhetsarbete. Som ett led i detta kommer vi utveckla en returlogistikmodell anpassad till dagligvaruhandelns kontext för att visa på hur en integrerad returlogistik kan minska det matsvinn som genereras i livsmedelsbutiker. För att uppfylla syftet har tio respondenter, som endera är ansvarig för livsmedelsbutiken i fråga eller ansvarig för hållbarhetsarbetet, deltagit i studien. Detta för att skapa en bättre uppfattning om butikernas hållbarhets- och returlogistikarbete. En av studiens slutsatser är att hela livsmedelskedjan har blivit mer efterfrågestyrt, där konsumenter nu ställer högre hållbarhetskrav på livsmedelsbutiker och där butiker i sin tur ställer högre krav på leverantörer. Samtidigt arbetar samtliga livsmedelsbutiker som medverkade i studien med att minimera matsvinnet utifrån sociala, ekonomiska eller miljömässiga hållbarhetsaktiviteter. Trots detta visar det sig inte allmänt förekommande att systematiskt arbeta med alla tre hållbarhetsfaktorer kontinuerligt, där främst livsmedelsbutikernas grundläggande ekonomiska förutsättningar och brist på andra resurser relaterat till detta spelar in, men där även livsmedelslagstiftningar vid hantering av livsmedel har en påverkan. En ytterligare slutsats är att livsmedelsbutiker inte besitter djupgående information om definitionen returlogistik, men att de trots detta arbetar med dessa aktiviteter i samband att minimera det matsvinn som uppstår. Som ett led i detta har även en ny returlogistiksmodell skapats utifrån dagligvaruhandelns kontext, som beaktar de regleringar och krav som präglar hela livsmedelskedjan. Denna modell ska därmed skapa förutsättningar för livsmedelsbutikers arbete med de tre presenterade hållbarhetsfaktorerna för att förhoppningsvis bidra till ett minimerat matsvinn.

No description available.

En av människans stora utmaningar för att kunna säkerställa framtidens matbehov är inte att använda mer investeringar och fysiska insatser för att öka livsmedelsproduktionen, utan istället att ta vara på den mat som slängs och minska den ineffektivitet som råder. Svinn av mat och livsmedel leder till ett ökande förbrukade naturresurser, utsläpp samt ekonomiska förluster. Svinnet uppstår idag i alla delar av livsmedelskedjan men främst i primärproduktionen finner man en tydlig avsaknad av data. Den här studien syftar till att undersöka varför svinnet i primärproduktionen uppstår samt vilka vägar man kan gå för att minska det. För att identifiera eventuella problem och förbättringsområden, utförs en kvalitativ intervjustudie med primärproducenter i södra Skåne. För ökad förståelse för studiens resultat vävdes Systemteorin in i analysarbetet. Resultatet från intervjustudien pekar på att det finns områden inom primärproduktionen som kräver förbättring. / One of the great challenges of man in order to ensure the food needs of the future is not to use more investment and physical efforts to increase food production, but instead to seize the foods that are thrown away and reduce the inefficiencies that prevail. Wastage of food and food leads to increasing depleted natural resources, emissions and economic losses. Wastage occurs today in all parts of the food chain, but mainly in primary production there is a clear lack of data. The purpose of this study is to investigate why the loss in primary production is occurring and the ways to reduce it. In order to identify potential problems and areas of improvement, a qualitative interview study with primary producers in Southern Skåne. For better understanding of the results of the study, the System theory was woven into the analysis work. The results of the study indicate that there are areas in primary production that require improvement.

Detta är en rapport om svinn av bake-off bröd i butiksledet i Sverige och hur det kan begrän- sas. Vald metod består av två delar. Den första delen är en litteraturstudie om matsvinn. Den andra delen består av intervjuer med en chef på utvald livsmedelsbutik angående svinn av bröd. Orsakerna och åtgärderna jämförs med situationen i den undersökta butiken och åtgär- derna analyseras utifrån tillämpbarhet. Resultatet visar att det finns kundrelaterade och butiks- relaterade orsaker. Kunden förväntar sig ett brett sortiment och välfyllda hyllor. I dagsläget finns en god vetskap om denna typ av problem som påverkas av kunden. Svinn uppstår när den undersökta butiken köper in fel mängd varor. Denna orsak förklarar tydligt vad felet är, vilket inte alltid är fallet med orsaker funna i litteraturstudien. Det är viktigt att analysera hur olika orsaker hänger samman och poängtera den verkliga orsaken till problemet om det ska åtgärdas. Att implementera strikta rutiner för att minska svinn är upp till butiken och förbätt- rar presentationen i butiken. Sådana tillämpbara åtgärder karakteriseras av att vara ekono- miskt fördelaktiga eller att införandet ligger i butikens händer. Butiksansvarig kan informera personalen om ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av svinn. Kunderna är däremot omedvetna om att de kan påverka matsvinn redan i butiken och initiativ från högre instanser krävs för att minska denna typ av svinn. / This report highlights the waste of bake-off bread occurring at the store level in Sweden and possible ways of preventing it. The method in the report consists of two parts. Firstly, a litera- ture review of earlier studies on food waste. Secondly, interviews with the manager of a selec- ted grocery store regarding the waste of bread. The causes of food waste, and the measures for reducing it, are compared with the situation in the interviewed store. Furthermore, the measu- res are analyzed based on applicability. The causes either relate to consumers or actions made by the store. Consumers expect the shelves to be fully stocked and products to be widely vari- ed. There is currently a thorough understanding of this sort of problem relating to the consu- mer. Food waste occurs when the store buys the wrong amount of goods. This sentence clear- ly explains what needs to be changed to prevent waste. However, this is not always the case with the causes explained in earlier studies. To prevent food waste, connections between cau- ses must be analyzed and the precise cause of the food waste must be determined. To imple- ment strict routines to reduce waste or not depends solely on the store’s preference. The im- plementation furthermore improves the presentation of the store. These applicable measures to reduce food waste are defined by being profitable or being implementations on the store’s terms. The store manager can inform the staff about the financial and environmental conse- quences of food waste. Consumers, however, are unaware that they can have an impact on food waste already in the store. Therefore, initiatives from higher authorities are necessary to reduce this form of waste.

Throughout history, the food sector has been accountable for several crises, and as the market gets more global it is difficult to keep control of and trust the information. As a consequence to the food scandals, due to the information asymmetry, the customer awareness is increasing as well as initiatives such as certificates to address the problems. To be able to increase the transparency, the information infrastructure is constantly developing and most recently the technology of blockchain has gathered a lot of attention as a possible solution to the problems. A blockchain is an open, distributed and decentralized verification system for digital transactions where data about the transaction is stored safely in so called blocks which forms a chain in a network. In order to obtain food safety, it is necessary to have traceability systems that records and can provide product specific information. This study investigates the challenges and possibilities of a possible implementation of a traceability system supported by blockchain technology. This research is made by a case study, looking into a food supply chain for a package of milk, starting at the dairy manufacturer and ending at the retailer. By doing interviews and observations, a mapping of the case specific supply chain was made and a blockchain technology supported framework for traceability was suggested. From analyzing theoretical data and empirical findings the possibilities and challenges of a blockchain supported framework for traceability was discussed. The conclusion of the study is that the blockchain technology still is immature in the context of food supply chains and some of the biggest challenges are to develop a culture that promotes collaborations, information sharing and standardizations which are easy to adopt. However, blockchain technology has the possibility to offer secure and transparent traceability characteristics to a traceability system and a framework can lead to both cost and environmental savings in case of a product recall. Furthermore, to be willing to collaborate and to put time and effort into new implementations it is important to find the actual value of implementation for all stakeholders. / Livsmedelssektorn står ansvariga för flertalet skandaler, med en allt mer globaliserad marknad blir det än mer svårt att behålla kontrollen över information och lita på den. Som en konsekvens av skandalerna, till följd av informations-asymmetrin, har konsumenternas medvetenhet ökat såväl som initiativ så som certifieringar för att bemöta problemen. Informationsinfrastrukturer utvecklas ständigt för att kunna öka transparensen och blockkedjetekniken har den senaste tiden fått mycket uppmärksamhet för att kunna vara en möjlig lösning till problemen. En blockkedja är ett öppet, distribuerat och decentraliserat verifikationssystem för digitala transaktioner där data om transaktionen är säkert sparad i så kallade block som tillsammans bildar en kedja i ett nätverk. För att uppehålla livsmedelssäkerhet är det nödvändigt med spårbarhetssystem som registrerar och kan tillhandahålla produktspecifik information. Studien undersöker utmaningar och möjligheter för en möjlig implementering av ett blockkedjetekniksbaserat ramverk för spårbarhet. Studien är genomförd som en fallstudie genom att undersöka en livsmedelskedja för ett paket mjölk som avgränsats till att börja vid mejeriet och sluta i matbutiken. Genom att göra intervjuer och observationer gjordes en kartläggning av livsmedelskedjan och ett förslag på ett ramverk för spårbarhet supportat av blockkedjeteknik togs fram. Från analys av teoretiska data och empiriska upptäckter diskuterades möjligheterna och utmaningarna med ett blockkedjetekniksbaserat ramverk för spårbarhet. Slutsatsen av studien är att blockkedjetekniken fortfarande är en omogen teknik i kontexten av en livsmedelskedja och att några av de största utmaningarna ligger i att utveckla en kultur som uppmanar till samarbete, informationsdelning och standardiseringar som är enkla att implementera. Tekniken erbjuder däremot säkerhets- och transperensegenskaper till ett spårbarhetssystem och ett ramverk kan medföra både kostnads- och miljöbesparingar vid en produktåterkallelse. För att samarbeta och investera i tid och pengar för en implementation är det dessutom viktigt att hitta de faktiska värdena i implementeringen för alla intressenter.

<p>The majority of the Swedish population were self-provided within agriculture a hundred years ago. Times do change and today the situation is the other way around - most of us live within city boundaries and only few work with farming and related agricultural businesses. One thing that has not changed though, is the need of supplies from Swedish agriculture.</p><p>What do we think of those products? Are we even aware of the connection between us and agriculture? The Federation of Swedish Farmers, LRF (Lantbrukarnas riksförbund), started their project to strengthen the link between consumers and producers in 2008.This paper is part of the project and its aim is to investigate consumers' views and values upon the effects and products from Swedish agriculture.</p><p>Opinions and values have been studied through interviews influenced by phenomenology. The results show that the informants in general had a positive approach and thinking concerning the products and effects from Swedish agriculture. They thought tat the products represented high quality and they had a tendency to prefer them in front of other choices.</p> / <p>För hundra år sedan var större delen av befolkningen i Sverige bönder, brukare av jorden, och mer eller mindre självförsörjande. Med tiden har detta förändrats och idag är förhållandet omvänt, landsbygden avbefolkas till fördel för de ständigt växande städerna och väldigt få arbetar med att bruka jorden. Vi är dock fortfarande beroende av det som jorden ger och därför även av jordbruket, men hur ser vi på jordbruket och dess produkter och hur kopplar vi dessa till oss själva?</p><p>Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, startade under hösten 2008 (projektet) konsumentdialogen, en satsning vars syfte är att stärka och visa på relationen mellan konsument och producent. Denna uppsats är en liten del i arbetet med att förstå konsumenten. Avsikten med min studie är att belysa konsumentens åsikter och värderingar kring effekter av och produkter från det svenska jordbruket. Genom en intervjustudie med utgångspunkt i fenomenologin har jag undersökt konsumenters uppfattningar och värderingar till produkter och effekter av det svenska lantbruket inom områdena mat, energi och natur.</p><p>Min studie visar att det tillfrågade generellt ser positivt på produkter som det svenska jordbruket producerar och förknippar dessa med hög och god kvalité. Merparten av de tillfrågade väljer i första hand matprodukter från Sverige och fyra av de informanterna anser att småskalig energiproduktion inom jordbruket har stora potentialer i framtiden.</p>

The majority of the Swedish population were self-provided within agriculture a hundred years ago. Times do change and today the situation is the other way around - most of us live within city boundaries and only few work with farming and related agricultural businesses. One thing that has not changed though, is the need of supplies from Swedish agriculture. What do we think of those products? Are we even aware of the connection between us and agriculture? The Federation of Swedish Farmers, LRF (Lantbrukarnas riksförbund), started their project to strengthen the link between consumers and producers in 2008.This paper is part of the project and its aim is to investigate consumers' views and values upon the effects and products from Swedish agriculture. Opinions and values have been studied through interviews influenced by phenomenology. The results show that the informants in general had a positive approach and thinking concerning the products and effects from Swedish agriculture. They thought tat the products represented high quality and they had a tendency to prefer them in front of other choices. / För hundra år sedan var större delen av befolkningen i Sverige bönder, brukare av jorden, och mer eller mindre självförsörjande. Med tiden har detta förändrats och idag är förhållandet omvänt, landsbygden avbefolkas till fördel för de ständigt växande städerna och väldigt få arbetar med att bruka jorden. Vi är dock fortfarande beroende av det som jorden ger och därför även av jordbruket, men hur ser vi på jordbruket och dess produkter och hur kopplar vi dessa till oss själva? Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, startade under hösten 2008 (projektet) konsumentdialogen, en satsning vars syfte är att stärka och visa på relationen mellan konsument och producent. Denna uppsats är en liten del i arbetet med att förstå konsumenten. Avsikten med min studie är att belysa konsumentens åsikter och värderingar kring effekter av och produkter från det svenska jordbruket. Genom en intervjustudie med utgångspunkt i fenomenologin har jag undersökt konsumenters uppfattningar och värderingar till produkter och effekter av det svenska lantbruket inom områdena mat, energi och natur. Min studie visar att det tillfrågade generellt ser positivt på produkter som det svenska jordbruket producerar och förknippar dessa med hög och god kvalité. Merparten av de tillfrågade väljer i första hand matprodukter från Sverige och fyra av de informanterna anser att småskalig energiproduktion inom jordbruket har stora potentialer i framtiden.

The dairy industry is a complex system that involves many stakeholders and processes, from production to distribution. To measure and improve the performance of this system, a comprehensive and reliable Performance Measurement System (PMS) is needed. A PMS is a tool that helps to evaluate the efficiency and effectiveness of supply chain operations. One of the components of a PMS is the key performance indicators (KPIs), which reflect the performance of specific aspects of the supply chain. This thesis explores how KPIs can be used to enhance logistics performance in the dairy industry. The research is based on a single case study of a global company that operates in the dairy sector, which faces challenges such as high competition, customer demand variability, and food waste. The research uses a mix of literature review, interviews, and data analysis to identify and evaluate the relevant KPIs for logistics performance, as well as their interrelationships and impacts. The research applies the interpretive structural modeling (ISM) method to develop a hierarchical model of the KPIs and their causal relationships. The interpretive structural model of the indicators shows that the current indicators commonly used in the dairy industry today are not suitable for measuring performance, the indicators do not affect the current performance significantly but rather reflect the. This paper proposes a methodology for qualitatively evaluating performance measures, based on the integration of the ISM approach, the MICMAC analysis, and the seven criteria of a KPI. The ISM approach is a technique for identifying and analyzing the interrelationships among elements of a complex system. By applying this methodology, organizations and researchers can assess the suitability and importance of a set of KPIs. / Mejeriindustrin är ett komplext system som involverar många intressenter och processer, från produktion till distribution. För att mäta och förbättra systemets prestanda behövs ett heltäckande och tillförlitligt system för prestationsmätning (PMS). Ett PMS är ett verktyg som hjälper till att utvärdera effektiviteten i leveranskedjans verksamhet. En av komponenterna i ett PMS är nyckeltal (KPI:er), som är mått som återspeglar prestandan för specifika aspekter av leveranskedjan. Denna studie syftar till att undersöka hur KPI:er kan användas för att förbättra logistiken inom mejeriindustrin. Forskningen baseras på en fallstudie av ett globalt företag som är verksamt inom mejerisektorn, som står inför utmaningar som hög konkurrens, varierande kundefterfrågan och matsvinn. Forskningen använder en blandning av litteraturstudier, intervjuer och dataanalys för att identifiera och utvärdera relevanta KPI:er för logistikprestanda, samt deras inbördes relationer och påverkan. Forskningen tillämpar metoden ISM (Interpretive Structural Modeling) för att utveckla en hierarkisk modell av KPI:erna och deras orsakssamband. Den tolkande strukturella modellen av indikatorerna visar att de nuvarande indikatorerna som vanligtvis används i mejeriindustrin idag inte är lämpliga för att mäta prestanda, indikatorerna påverkar inte den nuvarande prestationen avsevärt utan återspeglar snarare resultaten. I denna rapport föreslås en metod för att utvärdera prestationsmått på ett kvalitativt sätt, baserat på integrationen av ISM-metoden, MICMAC-analysen och de sju kriterierna för en KPI. ISM-metoden är en teknik för att identifiera och analysera de inbördes relationerna mellan olika delar i ett komplext system. Genom att tillämpa denna metod kan organisationer och akademiker utvärdera lämpligheten och vikten av en uppsättning eller en KPI.