This thesis investigates how a company can implement life cycle analysis (LCA) into procurement. The thesis also explores the potential synergies between the LCA and procurement. A single casestudy was utilized for this purpose. It uses LCAs using a simplified methodology, interviews, and a literature review to carry out the study. The thesis was conducted in a global telecommunications equipment company. The thesis found that the most significant benefit of implementing LCAs into procurement would be that the case company would gain the ability to know what suppliers have more environmental products. This would, in turn, enable them to premiere those suppliers. That can be done through volume purchasing agreements, where the suppliers with greener products are awarded larger purchasing volumes. It can also be done by setting emissions requirements for products, where products that do not meet the criteria are not considered for the final business award. Additionally, using LCAs over other methods or measurables allows the case company and its sourcing managers to assess the emissions a product creates using one variable, not multiple. Introducing LCAs into sourcing has its drawbacks. LCAs are inherently resource-demanding. This means that any party that conducts LCAs, either the case company or their suppliers, will have to divert resources to perform the analyses. Additionally, at this point, few sourcing managers likely know how to interpret and use the results of an LCA. Some of these issues can, to some degree, be mitigated. The case company can try to develop an LCA tool that combines the information already gathered in current systems and integrate it into the LCA. They can also try to create the LCA jointly with suppliers; through this, they can try to develop a tool that minimizes the amount of input required by suppliers while still having a high degree of detail in the analysis and results. This would likely require a significant initial investment but only the necessary resources to maintain the tool afterward. The case company could also divert resources to educate sourcing managers on LCAs, how to interpret their results, and how to push suppliers to reduce their emissions. This would again become a cost issue, and the question of how much resources the company can dedicate to educating sourcing managers will arise. Having LCAs as a tool to assess suppliers could become a new competitive advantage to the case company. Through LCAs, the case company can show its customers they are dedicated to environmental sustainability. The case company could push its industry to adopt these tools and practices through its strong market position. Further, if adopted by all the case company’s suppliers, this could influence industries beyond telecom to adopt LCAs in procurement. / Detta examensarbete undersöker om och hur ett företag kan implementera livscykelanalyser (LCA) i strategiska inköpsprocessen. Examensarbetet utforskar även de potentiella synergier mellan LCAer och strategiskt inköp. En enskild fallstudie användes för detta ändamål. Fallstudien genomfördes i ett globalt telekommunikationsutrustningsföretag. För att genomföra undersökningen användes LCAer med en förenklad metodik, intervjuer och en litteraturstudie. Examensarbetet fann att den mest betydande fördelen med att implementera LCAer i strategiskt inköp skulle var att fallföretaget skulle få möjlighet att veta vilka leverantörer som har mer miljövänliga produkter. Detta skulle i sin tur möjliggöra att premiera dessa leverantörer. Det kan göras genom volymupphandlingar, där leverantörer med gröna produkter belönas med större inköpsvolymer. Det kan också göras genom att fastställa utsläppskrav för produkter, där produkter som inte uppfyller kriterierna inte beaktas vid den slutgiltiga affärsupphandlingen. Dessutom möjliggör användningen av LCAer jämfört med andra metoder eller mätvärden att fallföretaget och dess strategiska inköpare kan bedöma utsläppen en produkt skapar med en variabel, istället för flera. Att införa LCAer i strategiskt inköp har sina nackdelar. LCAer är i grunden resurskrävande. Det innebär att vilken part som än genomför LCAer, antingen fallföretaget eller deras leverantörer, kommer behöva avsätta resurser för att utföra analyserna. Dessutom är det för närvarande troligt att få strategiska inköpare vet hur man tolkar och använder resultaten av en LCA. Vissa av dessa problem kan till viss grad mildras. Fallföretaget kan försöka utveckla ett LCA-verktyg som kombinerar informationen som redan samlats in i befintliga system och integrerar den med LCAer. De kan också försöka skapa LCAer tillsammans med leverantörer; genom detta kan de försöka utveckla ett verktyg som minimerar den mängd input som krävs av leverantörer samtidigt som de behåller en hög grad av detalj i analys och resultat. Detta skulle troligen kräva en betydande initial investering, men endast de nödvändiga resurserna för att underhålla verktyget därefter. Fallföretaget kan även avsätta resurser för att utbilda strategiska inköpare om LCA, hur man tolkar resultaten och hur man får leverantörer att minska sina utsläpp. Detta skulle återigen bli en kostnadsfråga, och frågan om hur mycket resurser företaget kan avsätta för att utbilda strategiska inköpare kommer att uppstå. Att använda LCA som ett verktyg för att bedöma leverantörer skulle kunna bli en ny konkurrensfördel för fallföretaget. Genom LCA kan fallföretaget visa sina kunder att de är dedikerade till miljömässig hållbarhet. Fallföretaget skulle kunna driva sin bransch att anta dessa verktyg och metoder genom sin starka marknadsposition. Dessutom, om samtliga av fallföretagets leverantörer antar LCA, skulle detta kunna påverka branscher utanför telekom att anta LCA i inköpsprocessen.

The dairy industry is a complex system that involves many stakeholders and processes, from production to distribution. To measure and improve the performance of this system, a comprehensive and reliable Performance Measurement System (PMS) is needed. A PMS is a tool that helps to evaluate the efficiency and effectiveness of supply chain operations. One of the components of a PMS is the key performance indicators (KPIs), which reflect the performance of specific aspects of the supply chain. This thesis explores how KPIs can be used to enhance logistics performance in the dairy industry. The research is based on a single case study of a global company that operates in the dairy sector, which faces challenges such as high competition, customer demand variability, and food waste. The research uses a mix of literature review, interviews, and data analysis to identify and evaluate the relevant KPIs for logistics performance, as well as their interrelationships and impacts. The research applies the interpretive structural modeling (ISM) method to develop a hierarchical model of the KPIs and their causal relationships. The interpretive structural model of the indicators shows that the current indicators commonly used in the dairy industry today are not suitable for measuring performance, the indicators do not affect the current performance significantly but rather reflect the. This paper proposes a methodology for qualitatively evaluating performance measures, based on the integration of the ISM approach, the MICMAC analysis, and the seven criteria of a KPI. The ISM approach is a technique for identifying and analyzing the interrelationships among elements of a complex system. By applying this methodology, organizations and researchers can assess the suitability and importance of a set of KPIs. / Mejeriindustrin är ett komplext system som involverar många intressenter och processer, från produktion till distribution. För att mäta och förbättra systemets prestanda behövs ett heltäckande och tillförlitligt system för prestationsmätning (PMS). Ett PMS är ett verktyg som hjälper till att utvärdera effektiviteten i leveranskedjans verksamhet. En av komponenterna i ett PMS är nyckeltal (KPI:er), som är mått som återspeglar prestandan för specifika aspekter av leveranskedjan. Denna studie syftar till att undersöka hur KPI:er kan användas för att förbättra logistiken inom mejeriindustrin. Forskningen baseras på en fallstudie av ett globalt företag som är verksamt inom mejerisektorn, som står inför utmaningar som hög konkurrens, varierande kundefterfrågan och matsvinn. Forskningen använder en blandning av litteraturstudier, intervjuer och dataanalys för att identifiera och utvärdera relevanta KPI:er för logistikprestanda, samt deras inbördes relationer och påverkan. Forskningen tillämpar metoden ISM (Interpretive Structural Modeling) för att utveckla en hierarkisk modell av KPI:erna och deras orsakssamband. Den tolkande strukturella modellen av indikatorerna visar att de nuvarande indikatorerna som vanligtvis används i mejeriindustrin idag inte är lämpliga för att mäta prestanda, indikatorerna påverkar inte den nuvarande prestationen avsevärt utan återspeglar snarare resultaten. I denna rapport föreslås en metod för att utvärdera prestationsmått på ett kvalitativt sätt, baserat på integrationen av ISM-metoden, MICMAC-analysen och de sju kriterierna för en KPI. ISM-metoden är en teknik för att identifiera och analysera de inbördes relationerna mellan olika delar i ett komplext system. Genom att tillämpa denna metod kan organisationer och akademiker utvärdera lämpligheten och vikten av en uppsättning eller en KPI.