Introduktion – Projektets syfte är att undersöka hur man framhäver trädets form med hjälp av armaturplacering, intensitet och färgtemperatur samt hur belysningen anpassas efter olika trädarter och trädtyper. Metod – Denna kvalitativa undersökning har genomförts genom intervjuer och kvasi-experiment av personer som arbetar eller studerar inom belysningsbranschen. Resultat – Mycket handlar om den kringliggande miljön. Hur mycket ljus eller mörker som finns runt om påverkar därför hur vi upplever ljuset. Det är viktigt att ta hänsyn till den kringliggande miljön och se till att varken belysa för mycket eller för lite. Att arbeta med färgtemperaturer som ligger nära ytfärgen är ett bra sätt att förstärka materialet. Att noggrant planera ljus förstärker växternas material och gör att man uppskattar naturen runt omkring. Utifrån svaren från enkäten dras slutsatsen att alla upplever skillnad på upplevd volym med hjälp av en kombination av färgtemperaturer. Analys – Om upplevelsen blir större eller mindre med varmt respektive kallt ljus var det delade meningar om. En intervjuad person upplevde att en kall färgtemperatur ökade den upplevda volymen, en annan sa att en varm färgtemperatur skulle öka den upplevda volymen. Man kunde se att med en kall färgtemperatur ökade den upplevda volymen och skapade mer liv i trädet. Majoriteten tror att trädets volym kan förändras med hjälp av färgtemperaturer. Diskussion – Efter att ha utfört både kvasi-experiment och intervjuer kan man se att alla människor upplever ljus olika. En person vill ha mer ljus medan en annan vill ha mindre ljus på exakt samma träd. Något som också har noterats är att de personer som intervjuades hade fler liknande åsikter kring hur träd bör belysas jämfört med de respondenter som svarade på enkäten vid experimenttillfället. Åsikterna var mer splittrade bland studenterna. Mycket handlar om den kringliggande miljön, hur mycket ljus eller mörker som finns runt om då detta påverkar hur vi upplever ljuset. Det är viktigt att ta hänsyn till den kringliggande miljön och se till att varken belysa för mycket eller för lite.

Ground motions caused by earthquakes may be strong enough to cause destruction of infrastructure and possibly casualties. If such past destructive earthquakes are analysed, the gained information could be used to develop earthquake warning systems that predicts and possibly reduce the damage potential of further earthquakes. The Swedish National Seismic Network (SNSN) runs an automated early warning system that attempts to predict the damage of an earthquake that just got recorded, and forward the predictions to relevant government agencies. The predictions are based on, e.g. earthquake magnitude, source depth and an estimate of the size of affected human population. The purpose of this thesis is to introduce an additional parameter: earthquake intensity, which is a measure of the intensity with which the ground shakes. Based on this, a new earthquake hazard scheme, the Intensity Based Earthquake Classification (IBEC) scheme, is created. This scheme suggests alternate methods, relative to SNSN, of how earthquake classifications can be made. These methods will use an intensity database established by modelling scenario earthquakes in the open-source software ShakeMap by the U.S. Geological Survey. The database consists of scenarios on the intervals: 4.0 ≤ Mw ≤ 9.0 and 10 ≤ depth ≤ 150 kilometre, and covers the whole intensity scale, Modified Mercalli Intensity, 1.0 ≤ Imm ≤ 10.0. The IBEC classification scheme also enabled the creation of the 'Population-to-Area' criterion. It improves prediction of earthquakes that struck isolated cities, located in e.g. valleys in large mountainous areas and deserts. Even though such earthquakes are relatively uncommon, once they occur, they may cause great damage as many cities in such regions around the world often are less developed regarding resistance to ground motions. / Markrörelser orsakade av jordbävningar kan va starka nog att skada vår infrastruktur och orsaka dödsoffer. Genom att analysera forna destruktiva jordbävningar och utveckla program som försöker att förutsäga deras inverkan så kan den potentiella skada minskas. Svenska Nationella Seismiska Nätet (SNSN) driver ett automatiserat tidigt varningssystem som försöker förutsäga skadorna som följer en jordbävning som precis spelats in, och vidarebefodra denna information till relevanta myndigheter. Förutsägelserna är baserade på, t.ex. jordbävnings-magnitud och djup samt uppskattning av mänsklig population i det påverkade området. Syftet med denna avhandlingen är att introducera ytterligare en parameter: jordbävnings-intensitet, som är ett mått av intensiteten i markrörelserna. Baserat på detta skapas ett jordbävnings-schema kallat Intensity Based Earthquake Classification (IBEC). Detta schema föreslår alternativa metoder, relativt SNSN, för hur jordbävnings-klassificering kan göras. Dessa metoder använder sig av en intensitets-databas etablerad genom modellering av jordbävning-scenarios i open source-\linebreak programmet ShakeMap, skapat av U.S. Geological Survey. Databasen består av scenarior över intervallen 4.0 ≤ Mw ≤ 9.0 och 10 ≤ djup ≤ 150 kilometer, vilka täcker hela intensitetsskalan, Modified Mercalli Intensity, 1.0 ≤ Imm ≤ 10.0. IBECs klassificeringsschema har även möjliggjort skapandet av "Population-mot-Area"-kriteriet. Detta förbättrar förutsägelsen av jordbävningar som träffar isolerade städer, placerade i t.ex. dalgångar i stora bergskjedjor och öknar. Även om denna typ av jordbävningar är relativt ovanliga så orsakar dom ofta enorm skada då sådana här städer ofta är mindre utvecklade rörande byggnaders motstånd mot markrörelser.

Sammanfattning Den här studien har använt data i form av OECDs PISA-resultat och OECDs enkätsvar, som också tillhör PISA, med syfte att undersöka relationen mellan PISA-resultat och olika former av fysisk aktivitet. PISA-testerna genomförs vart tredje år för OECDs medlemsländer, med syfte att jämföra olika länders skolsystem. Fysisk aktivitet argumenteras ha en effekt på akademiska resultat och just därför bör en ökning av fysisk aktivitet resultera i bättre resultat på PISA-tester. Syfte Denna studie menade att studera relationen mellan tre olika fysiska aktivitetsvariabler, antalet dagar med fysisk aktivitet i skolan per vecka, antal dagar med medelhög, samt högintensiv fysisk aktivitet per vecka och PISA-resultat. Metod Eleverna som genomförde PISA-testet fick svara på frågor under testperioderna om hur fysiskt aktiva de var. Dessa data, som finns öppet tillgängliga som medelvärden inom de olika svarsalternativen, jämfördes sedan med elevernas resultat på PISA-testet med One Way Measure ANOVA tester och Tukey HSD Post-Hoc tester för att se skillnader mellan antalet dagar inom varje fysisk aktivitetsvariabel. Resultat Studiens resultat visade på att en dag med medelhög och högintensiv fysisk aktivitet är bättre än ingen dag med fysisk aktivitet och att flera dagar är bättre än en dag fram till och med sex respektive fyra dagar. Elever som är har fler än 1-2 dagar med fysisk aktivitet i skolan presterar bättre än elever som inte har någon fysisk aktivitet alls eller som är fysisk aktiva fler än två dagar i veckan. Slutsats Den huvudsakliga slutsatsen är att ungdomar som utövar fysisk aktivitet presterar bättre på PISA-tester än dem som inte är fysiskt aktiva och att flera dagar än en dag med medelhög och högintensiv fysisk aktivitet är associerat med än bättre resultat, till och med 6 dagar. / Abstract This study has used data, taken from the OECD’s PISA-test results and questionnaire answers, in order investigate the relationship between PISA-results and different forms of physical activity. PISA-tests run every three years, in countries which are members of the OECD, in order to compare their national education systems. Physical activity is argued to have an effect on academic results and, therefore, an increase in physical activity should result in better results on the PISA-tests. Aim This study aims to look at how three different physical activity measures, the amount of days with physical activity in school, the amount of days with moderate physical activity and vigorous activity, respectively, is associated with the PISA scores for those specific groups. Method The students who completed the PISA-tests also got to answer questions regarding their physical activity habits. These physical activity data, available as means within each different answer, were compared to their group’s PISA-score. Analyses were done using One Way Measure ANOVA tests and Tukeys HSD Post-Hoc tests in order to see difference between numbers of days of physical activity. Results The result of the study showed that one day of moderate and vigorous physical activity is better than no physical activity and that an increasing number of days of physical activity is better up till 4-6 days of physical activity. Students who have 1-2 days of physical activity in school perform better than students who do not have any physical activity or more than two days of physical activity. Conclusions The overall conclusion is that youths who engage in physical activity reach better results on the PISA-tests than people who are not physically active and that an increasing number of days, up till 6 days with physical activity, is better than one.

Bakgrund: Obstruktiv sömnapné (OSA) innebär luftflödeshinder under sömnen vilket leder till andningsuppehåll. OSA är vanligast förekommande vid övervikt och hos män. Individer med OSA lider oftare av depression än övriga befolkningen. Fysisk aktivitet har visat sig vara en effektiv behandlingsmetod för depression. Syfte: Att undersöka om förändring av fysisk aktivitet korrelerar med förändring av självskattade depressiva symptom, samt om det finns skillnader gällande kön eller intensitetsnivå. Metod: En retrospektiv, deskriptiv, korrelerande och jämförande studie. Data inhämtades från en tidigare studie. Fysisk aktvitet och självskattade depressiva symptom mättes med SenseWear Pro3 Armband respektive MADRS-S vid baslinjen och vid 6 månaders uppföljning. Resultat: Ett samband mellan ökning av fysisk aktivitet och minskning av MADRS-S-poäng förelåg, r= -0,27, p=0,04. Uppdelat på kön förstärktes sambandet hos männen, r= -0,35 (p=0,02). För kvinnorna förelåg ett samband mellan en ökning av fysisk aktivitet och en ökning av MADRS-S-poäng, r=0,7 ej statistiskt signifikant, p=0,16. Det fanns ingen skillnad i MADRS-S-poäng mellan grupperna på måttlig 5 (5,5) median (kvartilavstånd), respektive hög fysisk intensitetsnivå 4,5 (9,25), p= 0,68. Konklusion: Det förelåg ett samband mellan ökning av fysisk aktivitet och minskning av MADRS-S-poäng. Gällande skillnader mellan kön och intensitetsnivå gjorde det låga antalet kvinnor och högintensivt aktiva att inga slutsatser gick att dra. / Background: Obstructive sleep apnea (OSA) is obstruction of airflow during sleep leading to respiratory arrest. OSA is most common with obesity and among men. Individuals with OSA have a higher depression rate than the rest of the population. Physical activity (PA) has proven to be an effective treatment for depression. Aim: To investigate whether change in PA correlates with change in self-assessed depressive symptoms and if there are differences regarding gender or intensity levels. Method: A retrospective, descriptive, correlative and comparative study. Data was obtained from a previous study. PA and self-assessed depressive symptoms were measured with SenseWear Pro3 Armband and MADRS-S at baseline and at 6 months follow-up. Results: There was a correlation between an increase of PA and a decrease of MADRS-S score, r = -0.27, p = 0.04. The correlation for men was stronger r = -0.35 (p = 0.02). Women had a correlation between an increase in PA and an increase of MADRS-S score, r = 0.7 not statistically significant, p = 0.16. There was no difference in MADRS-S score between the groups performing PA at moderate intensity 5 (5.5) median (interquartile), respectively high intensity 4.5 (9.25), p=0.68 Conclusion: The results showed a correlation between an increase in PA and a reduction of MADRS-S score. Regarding differences between genders or intensity levels the low number of women and physically active at high intensity meant no conclusions could be drawn.

Introduction: Crossfit is a modern sport that yearly expands worldwide. The goal of the sport is to develop performance and fitness so athletes can optimize their performance in many training categories. Furthermore, the sports WOD:s is complex, where many physiological challenges occur. The athlete is forced to push their limits of the movements, where there is a possibility for failure between the muscle fibers activation and synchronization. This can risk the sports security regarding injuries because of insufficient motor performance. A study from 2014 estimate the injury prevalence in crossfit to be 20%. Meanwhile a study from 2017 showed that the injury prevalence increased to 31,91%. Method: The objective of this study was to examine the crossfit athlete background, injury prevalence and injury categories between oktober 2016 - april 2017 in Sweden. A Brazilian survey was used in this study. The survey was modified and translated to Swedish before administered to certified crossfit facilities around the country. The method for this study used a descriptive cross-sectional design with a quantitative distribution of an online survey. Result: The common crossfit athlete is preferably 32 years or older, had a sedentary work and strict training routines with years of experience. Furthermore, 58 of 190 participants sustained a total of 87 injuries the past 6 month. This correlates to an injury prevalence of 30,5% for the crossfit athletes in Sweden. Furthermore, the most common injury categories were located on the neck/spine (21,84%), shoulder (18,39%), skeletal muscle (16,09%) and knee (16,09%). Therefore, the sport can cause different injuries throughout participation. Conclusion: Due to a high injury prevalence and a wide variation of injuries does the sport show a high injury risk, despite the athletes training experience. It takes more research to know the exact mechanisms for the injuries and how they can be prevented. / Introduktion: Crossfit är en nykommen sport somårligen växer världen över. Sporten syftar till att förbättra prestation och fitness i medvetenhet att optimera kompetens i alla fysiska kvalitéer. Dock finns det en komplexitet med att inkludera flera fysiska utmaningar i träningen. Utövaren tvingas utföra rörelserna med maximal insats för att inte misslycka samspelet mellan muskelfibrernas aktivering och synkronisering. Sådana misslyckanden kan äventyra säkerheten på grund av otillräcklig motorisk prestation. Studier från andra länder har uppmärksammat crossfitens skadeprevalens de senaste åren. Första studien från 2014 visar en prevalens på 20%, medan nyaste studien från 2017 visar en prevalens på 31,91%. Syfte: Denna studie har undersökt Sveriges crossfitutövares bakgrund, skadeprevalens och skadekategorier mellan oktober 2016 t.o.m. april 2017. Metod: Studien har använt en kvantitativ tvärsnittsstudie genom elektroniska enkäter. Enkäten har ursprung från en Brasiliansk studie som modifierades till svenska. Enkäten blev e-postad till Sveriges certifierade anläggningar i syfte att vidarebefordra enkäten till utövarna. Resultat: Studien bygger på 190 fullständiga enkätsvar som har generaliserats till Sveriges crossfitutövare. Resultatet visade att den generella crossfitutövaren ofta är över 32 år, har ett stillasittande yrke samt strikta träningsrutiner och många års träningserfarenheter, både inom och utanför crossfit. Skadeprevalensen visade att 30,5% av utövarna hade skadat sig de senaste 6 månaderna, då skadorna var lokaliserat på flera delar av kroppen. Vanligaste var nack-/rygg-(21,84%), axel-(18,39%), muskel-(16,09%) och knäskada (16,09%). Slutsats: Studien visade att Crossfitutgör en skaderisk trots erfaren träningsbakgrund. Men det krävs utförligare forskning för att kunna tyda de exakta mekanismerna för skadeuppkomsten. Det är viktigt att studier utförs för att förbättra sportens säkerhet eftersom anläggningar/organisationer ökar och forskning saknas.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att studera om träning på olika intensitetsnivåer påverkar upplevd stress hos kvinnor i Sverige. Denna studie kommer svara på dessa frågeställningar:  <ol type="1">Finns det någon skillnad i upplevd stress hos kvinnor som deltar på lågintensiv träning i form av promenader jämfört med kvinnor som deltar på högintensiv träning i form av löpning? Finns det någon skillnad i upplevd stress hos kvinnor som deltar på högintensiv träning i form av löpning jämfört med kvinnor som inte tränar alls? Finns det någon skillnad i upplevd stress hos kvinnor som deltar på lågintensiv träning i form av promenader jämfört med kvinnor som inte tränar alls?           Metod: Studien är en tvärsnittsstudie, genom enkätundersökningar har skillnader i upplevd stress jämförts på kvinnor med medelålder 39,03 år ( ± 14,44), som antingen tränat högintensivt eller lågintensivt. Resultaten har jämförts med en referensgrupp bestående av kvinnor som inte tränar alls. Perceived Stress Scale-10 (PSS10) inklusive tio stycken intensitets-frågor för inklusion i studien skickades ut via sociala medier, Facebook. Resultat: En signifikant skillnad sågs vid jämförandet av kvinnor som tränar högintensivt och referensgrupp, (p=0,001), poängmässig skillnad i PSS10; 7,67 poäng. Ingen signifikant skillnad redovisades mellan högintensiv och lågintensiv grupp (p=0,737), detsamma gällde lågintensiv och referensgrupp (p=0,081). Slutsats: Högintensiva kvinnor hade reducerad upplevd stress jämfört med kvinnor som inte tränade alls. Ingen skillnad i upplevd stress kunde urskiljas mellan kvinnor som tränar lågintensivt och kvinnor som tränade högintensivt. Samma gällde kvinnor som tränade på låg intensitet jämfört med kvinnor som inte tränade alls, ingen skillnad i upplevd stress. / Purpose and aims: The aim is to study if different exercise-intensities affects perceived stress in Swedish women. This study will answer the following questions: <ol type="1">Is there a difference in perceived stress in women who participate in low-intensity exercise in the form of walking compared to women who participate in high-intensity exercise in the form of running? Is there a difference in perceived stress in women who participate in high-intensity exercise in the form of running compared to women who do not exercise at all? Is there a difference in perceived stress in women who participate in low-intensity exercise in the form walking compared to women who do not exercise at all?           Method: The study is a cross-sectional study, through questionnaires, differences in perceived stress have been compared in women with a mean age of 39,03 years (± 14,44), who either exercised with high intensity or with low intensity. The results have been compared to a reference group consisting of non-training women. Perceived Stress Scale-10 (PSS10) together with ten intensity-questions for inclusion in the study was sent out via social media, Facebook. Results: A significant difference was detected in the comparison of the high intensity group and the reference group, (p=0.001), score difference in PSS10; 7,67 points. No significant difference between the high-intensity group and the low-intensity group (p=0.737), the same applied to the low-intensity group and the reference group (p=0,081). Conclusions: Women who participated in high intensity exercise had reduced percieved stress compared to women who did not exercise at all. No difference in percieved stress was observed between women who participated in low intensity exercise and women who participated in high intensity exercise. Similarly, no difference in percieved stress in women who participated in low intensity exercise and women who did not exercise at all.

Syfte: Företags kassaflöden och vinster samt staters inkomster påverkas av hur mycket skatt som betalas av företag. Resultat i tidigare forskning om företagsstorlekens betydelse för effektiva skattesatser är motstridiga. Utelämnande av andra variabler som i vissa studier har visats ha signifikanta effekter på effektiva skattesatser kan vara en anledning till denna motstridighet. Sådan forskning har inte genomförts i Sverige enligt författarnas kännedom. Därför undersöks i denna studie effekterna av variabler som mäter storlek, skuldsättning, kapitalintensitet, forsknings- och utvecklingsintensitet samt lönsamhet på effektiva skattesatser hos företag med svensk företagsledning eller koncernledning. Syftet med detta är att ge en bild av vilka faktorer som kan förklara variationer mellan dessa företags skattebörda. Metod: Fem hypoteser om samband mellan variabler deduceras utifrån teorier och tidigare forskning. 3 593 kvantitativa observationer från 702 noterade företag och 6 år samlas in från databasen Retriever Business. Den longitudinella datan används i en regressionsanalys som testar de fem hypoteserna. Resultat: Denna studie bidrar med empiriskt bevis för ett positivt och signifikant samband mellan företagsstorlek och effektiva skattesatser. Däremot visas inte effekterna av skuldsättning, kapitalintensitet, FoU-intensitet och lönsamhet på effektiva skattesatser vara signifikanta. Slutsatser: Den slutsats som dras är att företagsstorlek är en indikation på storleken på effektiva skattesatser för företag med svensk företagsledning eller koncernledning. Teorin om politiska kostnader kan användas för att förklara sambandets riktning. / Aim: Cash flows and profits in firms as well as government revenue are affected by how much is paid in corporate taxes. Results in prior research concerning the effect of firm size on effective tax rates are inconsistent. Omitting other variables that have in some studies been proven to have significant effects on effective tax rates can be one cause of this inconsistency. Such research has not been conducted in Sweden to the extent of the authors’ knowledge. Therefore, this study examines the effects of variables that measure size, leverage, capital intensity, research and development intensity, and profitability on effective tax rates for firms with Swedish management or group management. The aim of this is describing which factors that can explain variations between these firms’ tax burdens. Method: Five hypotheses regarding associations between variables are deduced from theories and prior research. 3 593 quantitative observations from 702 publicly listed firms and 6 years are collected from the database Retriever Business. The longitudinal data is used in a regression analysis that tests the five hypotheses. Results: This study provides empirical evidence for a positive and significant association between firm size and effective tax rates. However, the effects of leverage, capital intensity, R&amp;D intensity, and profitability on effective tax rates are not shown to be significant. Conclusions: It is concluded that firm size is an indicator of the size of effective tax rates for firms with Swedish management or group management. The political cost theory can be used in explaining the direction of the association.

This paper tries to measure the level of digital transformation among Swedish organizations. This is done through utilizing a maturity model and collecting data through an online questionnaire from 21 different organizations and measuring their digital readiness. The result seem to indicate that Swedish organizations have a been affected by digital transformation and have a slightly lower level of digitalization than foreign organizations. / I denna uppsats försöks den digitala transformationen mätas bland svenska organisationer. Detta gjordes genom att använda sig av en maturity/mongnadsmodell och samla data om 21 olika organisationer genom ett frågeformulär som publicerades online. Denna data användes sedan för att mäta organisationernas digitala mognad. Resultat indikerar att Svenska organisationer har blivit påverkade av den digitala transformerinen, dock är nivån av digital mognad något lägre än hos utländska organisationer.

Advances in scanner technology have made it possible to obtain high resolution (6000 dpi) images of tree samples. Due to the images’ increased capability of resolving anatomical wood structures, the new technology could be of benefit to dendroclimatology.  This study attempts to expand on Rydval et al.’s (2017) previous 800 years reconstruction of Scottish summer temperatures by assessing whether a higher image resolution of samples has the ability to improve the accuracy of the region’s temperature reconstruction. Two independent blue intensity (BI) chronologies, based on differing image resolutions (6000 dpi and 2400 dpi) of Scots pine samples, were developed and subjected to standard detrending procedures. Raw data from Rydval et al.’s (2017) prior study was used to develop the chronology which was based on the 2400 dpi images. On the other hand, newly acquired data was utilized for the other chronology. In order to resolve the primary question that this paper explores, the characteristics and strength of the two BI chronologies’ climatic signals were compared. In addition, the newly acquired data was used to develop a 318 years reconstruction of mean July/August temperatures for Scotland.  Calibrations against meteorological data indicated that the improved image resolution did not generate a positive effect on the chronology’s ability to retain a reliable climatic signal. The study’s findings were thus inconclusive in showing that a higher image resolution of Scots pine samples improves the accuracy of temperature reconstructions for Scotland. Future studies are encouraged to investigate the applicability of dendroclimatic computer softwares (i.e. CooRecorder) with regard to a high image resolution.  From a broader perspective, this study contributes to setting climate change in a more accurate long term spatiotemporal context. This is crucial in predicting future climate variability, as well as understanding the role and extent of anthropogenic forcing. / Framsteg inom skannerteknik har gjort det möjligt att få bilder av trädprover med hög upplösning (6000 dpi). På grund av bildernas ökade förmåga att lösa anatomiska träd strukturer kan den nya tekniken vara till nytta för dendroklimatologi.  Denna studie strävar mot att utveckla Rydval et al.s (2017) tidigare 800 års rekonstruktion av skotska sommartemperaturer genom att bedöma om en högre bildupplösning av prover har förmågan att förbättra noggrannheten för regionens temperaturrekonstruktion. Två oberoende blåintensitet (BI) -kronologier, baserade på olika bildupplösningar (6000 dpi och 2400 dpi) av skotska träprover, framtogs och utsattes för standardförfaranden. Rådata från Rydval et al.s (2017) tidigare studie användes för att utveckla kronologin som baserades på 2400 dpi-bilderna. Å andra sidan användes nyförvärvade data för den andra kronologin. För att besvara den primära frågan som denna studie undersöker jämfördes egenskaperna och styrkan hos de två BI-kronologins klimat signaler. Dessutom används de nyförvärvade uppgifterna för att utveckla en 318 års rekonstruktion av genomsnittliga juli/augusti temperaturer för Skottland.  Kalibreringar mot meteorologiska data indikerade att den förbättrade bildupplösningen inte genererade en positiv effekt på kronologins förmåga att behålla en pålitlig klimat signal. Studiens resultat var således otvetydiga när de visade att en högre bildupplösning av skotsk tallprover förbättrar noggrannheten i temperatur rekonstruktioner för Skottland. Framtida studier uppmuntras att undersöka användbarheten av dendroklimatiska datorprogram (dvs CooRecorder) med avseende på en ultrahög bildupplösning.  Ur ett bredare perspektiv bidrar denna studie till att placera klimatförändringarna i ett mer exakt långsiktigt rumsligt tidsmässigt sammanhang. Detta är avgörande för att förutsäga framtida klimatvariationer samt förstå rollen och omfattningen av antropogen tvingande.

Syftet med denna undersökning är att utvärdera en XRFmätuppställning som använder högre spänning påröntgenröret än konventionella XRF-instrument. Iutvärderingen uppskattas Limit Of Detection (LOD) påtungmetaller genom att använda XRF-metoden, där dettestades olika filter, vinklar och rörspänning och derasinverkan på provet.Metaller med hög densitet kallas för tungmetaller. Vissatungmetaller är livsnödiga men vissa är skadliga för bådemänniskor och naturen. Några exempel på dessa tungmetallerär kvicksilver, kadmium och bly, vilka är farliga grundämnensom människor kan få i sig via föda.Vid utförande av denna undersökning användes enröntgenkälla (30-120keV) som var kopplad till mjukvaransom skickade fotonenergi och ström. En spektrometer med CdTe-detektor användes för att mäta energin på fotonerna från provet. Detektorn var kopplad till mjukvara där det uppmätt spektra kunde observeras och energitopparnas intensitet kunde avläsas. Topparnas intensitet kan härledas tillprovets samansättning. Sedan uppskattades LOD förproverna. Den teknik som jag har studerat ger möjlighet till bättre mätresultat än konventionella XRFutrustningar. Detta eftersom högre rörspänning gör att K-linjerna, inte bara L-linjerna, för tungmetaller kan avläsas