Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att fastställa vad som motiverar till att människor fortsätter träna högintensiv träning med inriktning på sporten Crossfit. Frågeställningarna är (1) Är det främst inre motivation eller yttre motivation som bidrar till fortsatt högintensiv träning inom Crossfit och (2) Vilken är den främsta motivationsregleringen bland deltagarna till fortsatt högintensiv träning inom Crossfit? Metod I denna studie valde man att dela ut den beprövade enkäten BREQ-3 för att besvara samtliga frågeställningar. Enkäten delades ut på 5 Crossfit-gym i Stockholms län. Vid utdelandet blev deltagarna informerade muntligt om studiens syfte, att det tar 5 minuter att fylla i, det är helt frivilligt att delta samt att enkäten är helt anonym. Totalt tillfrågades 105 personer att delta, 86 enkäter fylldes i och 78 enkäter användes för beräkning av resultatet. Resultat Resultatet visar signifikanta resultat att de viktigaste faktorerna som motiverar människor till fortsatt högintensiv träning inom Crossfit är främst en inre motivation. Detta innebär att anledningen till att deltagarna fortsatt träna högintensiv träning är främst för att man finner sporten roligt och har intresse för den. Trots hög inre motivation samt reglering så är även delar av den yttre motivationen relativt höga bland studiens deltagare. Slutsats Med resultaten i denna studie kan man fastställa att majoriteten av de människor som tränar högintensiv träning i form av sporten Crossfit i Stockholms län har främst en inre motivation som motiverar dem till fortsatt träning inom denna sport och intensitet. Trots en hög inre motivation visade deltagarna också relativt höga värden på yttre motivation, framförallt de yttre motivationer som är mer självbestämmande istället för fullt påverkade av yttre faktorer.  I deltagarnas egna formuleringar är anledningarna till att man fortsatt träna främst att det är en kul och effektiv träningsform, gemenskapen på anläggningen samt att man mår bättre både psykisk och fysiskt. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Syftet är att analysera skador, dess förekomst och uppkomst, bland svenska avancerade CrossFit-utövare. Frågeställningar är hur många skador inträffar och hur ofta skadar sig svenska avancerade CrossFit-utövare? Var är de eventuella skadorna lokaliserade? I vilka moment uppstår de eventuella skadorna?Metod som användes var ett frågeformulär om träningsrutiner och eventuella skador under tolv månaderna. Enkäten distribuerades via de sociala medierna Facebook och Instagram till individerna som placerade sig inom topp fem procent på den svenska Open-rankingen 2017. Data samlades in mellan 29 mars och 16 april 2018. Totalt uppfyllde 231 personer inklusionskriterierna och enkäten skickades till 217 av dessa. Av de 217 deltagarna svarade 130 på enkäten. Deskriptiva statistiska analystekniker i SPSS användes för att beskriva förekomst och uppkomst av skador.Resultatet visar att av samtliga respondenter har 85 (65,4 %) skadat sig vid minst ett tillfälle inom tolv månader. Skadeincidensen bland deltagarna beräknades till 1,7 skador per 1000 timmar av CrossFit-utövande. De vanligaste lokalisationerna för skada var i axel (n = 31, 22 %), ländrygg (n = 25, 18 %) och knä (n = 23, 17 %). De flesta av skadorna inträffade under momentet tyngdlyftning (n = 38, 23,7 %), gymnastik med redskap (n = 31, 19,3 %) följt av styrkelyft och övrig styrketräning på vardera 10 % (n = 16).Slutsatsen är att CrossFit inte har en högre skaderisk än många andra populära sporter. Avancerade CrossFit-utövare verkar skada sig i lägre utsträckning än övriga nivåer av CrossFit-utövare. Längre tid med utövande av CrossFit verkar minska skaderisken. Skador sker oftast i axlar, ländrygg och knän under momenten tyngdlyftning och gymnastik med redskap. Resultaten kan ge värdefull information för skadeförebyggande arbete inom CrossFit genom att förmedla kunskap om vilka kroppsdelar som oftast skadas och under vilka moment.

This bachelor thesis aims to examine how library staff experience the impact language cafes has on user integration and personal development, as well to study how language cafes can enable meetings between different individuals. Three different issues were to be answered which were a) how language cafes work on libraries, viewed as a social meeting place, b) how do language work with perceived user integration and c) with perceived personal development? Seven different semi structured interviews were conducted and thus six libraries were studied as two of the interviews were conducted on the same library. The library staff all worked in Skåne län and with language cafes. To analyse the results a theory about low-intensive and high-intensive meeting places was used in combination with four different themes: integration, personal development, disagreement and social contact. The theory that was used were created by Ragnar Audunson and is about how a meeting can be with someone who shares their interests or values, thus making it a high-intensive meeting, or someone who doesn’t share the same interests or values, thus making it a low-intensive meeting. The results of this thesis showed that a language cafe does result in both giving a place and reason for people to meet. There were signs of people developing as people, mainly getting more confidence and in the end seeking internship and thus not needing the language cafe anymore. Another conclusion is that the language cafes can be viewed as a high-intensive meeting place, but also a low-intensive, depending on how people look at and interpret it.

Introduktion: Befolkningen blir allt äldre och genom fysisk aktivitet främjas ett hälsosamt åldrande, vilket även förebygger en rad sjukdomar. Högintensiv intervallträning (HIT) är en tidseffektiv träningsform som visats ha positiva effekter på äldre personers hälsa, samtidigt som det ifrågasatts om den höga intensiteten verkligen är passande för äldre. I dagsläget råder det brist på kunskap om äldres upplevelser av HIT, vilket behövs för att utforma högintensiv intervallträning som kan uppskattas och vidmakthållas av äldre personer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka friska, ej träningsaktiva äldre personers upplevelser av att delta i individuellt reglerad högintensiv intervallträning på cykel. Metod: Denna kvalitativa studie genomfördes i kontexten av en randomiserad kontrollerad studie, där HIT för personer över 65 år undersöks genom en intervention med sex-sekunders individuellt reglerade supramaximala cykelintervaller i grupp. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser i fokusgrupper, varpå denna studie har tagit del av tre intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Intensivt på gott och ont, Kommit in i en ny andning, Med gruppen som stöd och Kontrollerade former ger trygghet.  Konklusion: Studiens resultat visar att äldre personer kan uppskatta den höga intensiteten i HIT och att de upplever positiva effekter på hälsa och välbefinnande. Deltagarna upplevde dock ett beroende av gruppen där de kände en tveksamhet till att klara av intervallträningen på egen hand. Det behövs fler kvalitativa studier som undersöker vilken del av upplevelsen som kan härledas till samvaron i gruppen samt hur träningsupplägget kan modifieras för att äldre ska kunna känna sig mer bekväma att utföra HIT på egen hand.

Bakgrund: Åldrandet medför fysiologiskt sänkta funktioner såsom sänkt syreupptag. Supramaximal sprintintervalträning (SIT) har visat på positiva hälsoeffekter. Svårigheter med träningsformen är att bestämma intensitet för att motverka överträning och sänkt deltagande i träning. Tidigare har ett modifierat Borgs cykelstyrketest använts, detta är en modifierad version av ett relativt ovanligt test. Ekblom-Bak cykeltest är ett vanligare test och kan således vara mer lättillgängligt för att bestämma utgångsbelastning vid SIT för äldre personer.  Syfte: Syftet med denna uppsats var att utvärdera om Ekblom-Bak cykeltest är en användbar metod för att bestämma utgångsbelastning vid SIT för äldre personer. Ett sekundärt syfte var att beskriva eventuella könsskillnader i associationen mellan testerna Ekblom-Bak cykeltest och Borgs cykelstyrketest.  Metod: Deltagarna utförde Ekblom-Bak cykeltest samt Borgs cykelstyrketest. Data analyserades i programmet Jamovi. Åstrand-Rhyming ekvationen användes för att räkna om maximalt syreupptag från Ekblom-Bak cykeltest till maximal aerob kraftutveckling.  Resultat: Tjugo-tre deltagare (65-78 år) genomförde cykeltesterna. Sambandet mellan variablerna peak step och MAP Ekblom-Bak var statistiskt signifikant (p= &lt;0,001). Variablerna korrelerade på moderat nivå (r=0,674). Männens peak step och MAP Ekblom-Bak var statistiskt signifikant (p=0,002) och korrelerade väldigt starkt (r=0,899). Kvinnornas peak step och MAP Ekblom-Bak var ej statistiskt signifikant (p=0,524) och korrelerade negativt (r= -0,179).  Konklusion: Konkusionen från den här studien är att Ekblom-Bak cykeltest kan vara en användbar metod för att bestämma utgångsbelastning för äldre män men inte för äldre kvinnor. Det finns risk att få överskattat maximalt syreupptag av Ekblom-Bak cykeltest och Åstrand-Rhyming ekvationen. Dock går det inte att säga på förhand vilka individer som riskerar denna överskattning. Ett litet urval gör att säkra slutsatser från studien blir svåra att dra.

Introduktion: Ländryggssmärta är en vanligt förekommande och komplex diagnos med en uppskattad livstidsprevalens på 80 procent varav 20 procent är av långvarig karaktär. Det finns i dagsläget ett flertal olika metoder för att behandla tillståndet och fysioterapeuterna har en central roll i detta arbete. Behandlingsmetoden styrketräning har med sin muskelstärkande och stabiliserande effekt på leder och segment i kroppen visat sig vara effektivt som behandling vid flertalet muskuloskeletala besvär. Styrketräning utförd med en högre intensitet har med sin effekt på fysiologiska och psykologiska verkningsmekanismer visat tendenser på att vara ett lämpat behandlingsverktyg vid långvarig ländryggssmärta. Det finns idag forskning som visar att styrketräning har dokumenterad effekt hos individer med långvarig ländryggssmärta. Men det saknas forskning som undersöker högintensiv styrketräning ställd mot annan fysioterapeutisk intervention och dess effekt på långvarig ländryggssmärta. Syfte: Syften med denna litteraturöversikt var att granska och sammanställa den vetenskapliga litteraturen och jämföra effekten mellan högintensiv styrketräning och annan fysioterapeutisk behandling hos personer med långvarig ländryggssmärta. Metod: En informationssökning med relevanta sökord kopplade till problemformuleringen genomfördes i databaserna Pubmed, Scopus, CINAHL, Medline, Web of science och Sportdiscus där slutligen sex artiklar inkluderades. Resultat: Sex artiklar inkluderades där fynden pekar mot att högintensiv styrketräning som behandlingsmetod vid långvarig ländryggssmärta inte är överlägsen någon annan fysioterapeutisk behandling. Konklusion: Högintensiv styrketräning kan ha ett värde vid behandling av långvarig ländryggssmärta men fler studier med en homogenitet i den tillämpande intensiteten av träningsformen efterfrågas för att kunna göra en mera rättvis bedömning av behandlingsmetodens effekt.

Bakgrund: Kvinnor tränar mer nu än tidigare och många av dessa blir även gravida. Träning under graviditet har många hälsofördelar. De flesta råd angående träning under graviditet handlar om träning på måttlig intensitet samt motverkande av graviditetskomplikationer. En del kvinnor tränar mer än dessa rekommendationer. Därav finns råd och rekommendationer för elitatleter samt forskning på högintensiv träning under graviditet. Det är dock oklart ifall dessa råd når ut till gravida kvinnor som tränar på högintensiv nivå. Syfte: Att undersöka om träningsmängd förändrats under graviditet hos friska kvinnor som tränat på högintensiv nivå innan graviditeten, samt hur kvinnorna upplevt den information om träning de fått under graviditet och var de fått informationen. Deltagare: Arton kvinnor (23–37 år) deltog i studien. Inklusionskriterier var förstföderska, gravid i tredje trimestern fram till fyra veckor postpartum, komplikationsfri graviditet och högintensiv träning minst tre gånger per vecka under minst ett år innan och fram till graviditeten, antingen kondition, styrka eller både och.    Metod: Deltagarna besvarade en webbenkät med 23 frågor. Frågorna handlade om träningsmängd under graviditet samt den information om träning deltagarna fått under graviditet. Resultat: De flesta kvinnorna minskade sin träningsmängd under graviditeten och många av kvinnorna saknade tillräcklig information för att kunna träna på önskad nivå. Information om träning kom främst från barnmorska. Konklusion: Träningsmängd hos friska motionsvana gravida kvinnor har minskat under graviditeten samtidigt som kvinnorna saknade tillräcklig träningsinformation. Kvinnorna fick information om träning under graviditet främst från barnmorska. Det går inte att säga om avsaknaden av information har påverkat träningsmängden men det kan vara intressant att undersöka i framtida studier. Fortsatt forskning på högintensiv träning under graviditet behövs för att kunna ge tillräcklig information till högintensivt tränande gravida kvinnor. / Background: Women exercises more now than before, and many of them become pregnant. Exercise during pregnancy has many health benefits. Most advice about exercise during pregnancy is about exercise at a moderate intensity and prevention of pregnancy complications. Some women exercise more than these recommendations. There are advice and recommendations for elite athletes and research on high intensity exercise during pregnancy. Although it is unclear if these advice reaches pregnant women who exercises at a high intensity level. Objective: To examine if the amount of exercise changed during pregnancy for healthy women who exercised at a high intensity level, how they had perceived the information about exercise during pregnancy they had received and where they got the information from. Participants: Eighteen women (23–37 years) participated in the study. Criteria for inclusion were first time pregnancy, pregnant in the third trimester up until four weeks postpartum, pregnancy without complications and exercise at a high intensity at least three times a week during at least one year before and up until the pregnancy, either cardio, strength or both. Method: The participants answered an online survey with 23 questions. The questions were about amount of exercise during pregnancy and the information about exercise the women had received during pregnancy. Results: Most of the women decreased their amount of exercise during pregnancy and many of the women lacked adequate information to be able to exercise at desired level. Information about exercise came mainly from midwifes. Conclusion: The amount of exercise in healthy exercising pregnant women have decreased during pregnancy at the same time as the women lacked adequate information about exercise. The women received information about exercise mainly from midwifes. It cannot be said if the lack of information has affected the amount of exercise but that would be interesting to investigate further in future studies. Continued research about high intensity exercise during pregnancy is needed to be able to give adequate information to pregnant women who exercises at a high intensity.

Bakgrund Det finns många olika varianter av diabetes men av alla personer som har diagnostiserats med sjukdomen så har 80-90% typ 2 diabetes (T2D). Sjukdomen kan uppstå av ärftliga faktorer och förekommer ofta i äldre åldrar men kan utvecklas i samband med en ohälsosam livsstil. Vid behandling av T2D är en livsstilsförändring viktigast och sker främst genom förändrade kost- och träningssvanor. Traditionellt har länge måttligt intensiv uthållighetsträning (MICT) i 150 min/vecka rekommenderats till målgruppen som träningsform. Syfte Syftet med studien är att undersöka effektiviteten av högintensiv intervallträning som behandling för vuxna människor med typ 2 diabetes eller prediabetes. Metod Studien är en deskriptiv systematisk litteraturöversikt som innebär att tillgänglig forskning sammanställs inom ett specifikt ämnesområde för att skapa förståelse för forskningsområdet. Sökningar har skett i databaserna PubMed och samlingsdatabasen Discovery där MeSH termer och friasökningar har kombinerats för att täcka en så stor del av forskningsfältet som möjligt. Resultat 11 artiklar valdes ut och resultatet delades upp i tre olika kategorier mellan glykemisk kontroll, högintensiv intervallträning (HIIT) i jämförelse med MICT och genomförbarheten av HIIT med self-efficiency theory som utgångspunkt. HIIT gav liknande eller bättre effekter på glykemisk kontroll (HbA1c) jämfört med MICT. I studier där genomförbarheten av ett HIIT protokoll nämns så visade samtliga positiva resultat oavsett interventionens längd. Slutsats Liknande eller bättre förbättringar på glykemisk kontroll går att uppnå genom en lägre träningsvolym än de traditionellt rekommenderade 150 min/vecka med måttlig intensitet och HIIT skulle kunna rekommenderas som behandlingsmetod för typ 2 diabetiker samt personer med prediabtes inom vården.

Tidigare forskning visar på ett positivt samband mellan styrketräning och löpekonomi. I föreliggande studie undersöktes effekten av djupa explosiva knäböjningar på löpekonomin hos långdistanslöpare. I studien deltog elva deltagare varav sex i interventionsgruppen och fem i kontrollgruppen. Styrketräningen skulle vara tidseffektivt, max 20 min och då enbart en övning. Basövningen knäböjning med stången bakom nacken valdes. Huvuddelen av all knäböjsträning under en åtta veckors period, utfördes med en belastning på 60% av 1RM 2-6 rep i 2-6 set och då med fokus hög hastighet i både den excentriska och koncentriska fasen samt ca 1 min vila mellan seten. Efter avslutad träningsperiod sågs signifikant förbättring vad gäller maxstyrka, 1RM och maximal Power. Samtliga deltagare i interventionsgruppen fick en positiv styrkeökning med ett snitt på 14,5%. Studien visar även en tendens till förbättrad löpekonomi hos interventionsgruppen. / Previous research shows a positive link between strength training and running economics. In the present study, the effect of deep power squats on the running economics of long distance runners was investigated. The study included eleven participants, six were in the intervention group and five in the control group. The strength training would be time efficient, max 20 min and then only one exercise. We chose the basic exercise squats with the barbell behind the neck. The majority of all squats exercises during a period eight week with a load of 60% of 1RM 2-6 reps in 2-6 sets and then focused high speed in both the eccentric and concentric phase and about 1 min rest between the sets. At the end of the training period, we could see a significant improvement in maximal 1RM and maximum Power. All participants in the intervention group received a positive increase in strength, with an average of 14.5%. The study also shows a tendency for improved running economics in the intervention group.

Det är väl känt att fysisk träning har positiva effekter på både hjärna och kropp. Den fysiska och mentala hälsan har bevisligen förbättrats i relation till träning, det människan dock inte visste förrän sent 1990-tal var att människan kunde, med hjälp av träning, producera nya hjärnceller vilket har varit en viktig beståndsdel i vidare forskning om hjärnan och dess inlärningsprocess. I följande studie är en undersöks av musikalisk övning i samband med låg- respektive högintensiv träning. Studien genomfördes med mig själv som försöksperson under två veckors träning med en veckas vila emellan. Träningen registrerades med pulsband. Vecka 1 bestod av lågintensiv träning och vecka 2 av högintensiv träning. Träningspassen utfördes under fyra dagar av sju och för att göra undersökningen så jämn som möjligt valdes samma tider under båda veckorna. Efter varje träningspass följde 30 minuters övning på huvudinstrumentet violin. För varje repeterades ett nytt stycke. Resultatet visar att träningen både förbättrat inlärningen och det musikaliska utförandet. I ett framtida forskningsprojekt skulle det vara intressant att undersöka ifall samma upplägg över längre tid skulle resultera i markant ökad förbättring av övningsresultaten.