Syftet med undersökningen var att se om det fanns några äktenskapsmönster bland den politiska eliten i bondesamhället Alfta i slutet av 1800-talet då kärleken alltmer kommit att bli en viktigare aspekt att ta hänsyn till vid val av partner. Bland högre samhällsklasser hölls det till synes mer på de gamla traditionerna, att man gärna skulle välje en jämlik och jämbördig partner. I Alfta vid undersökningsperioden visades det att det inte var så noga att man var socio-ekonomiskt jämlik sin partner. Det fanns dock en tendens bland de personer som var ordförande eller vice ordförande i kommunalstämman eller kommunalnämnden, där dessa verkade i viss mån gifta sig med partner av jämlik bakgrund.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien var att försöka ta reda på vad som motiverar framgångsrika elitidrottare. För att besvara syftet används följande frågeställningar:  Hur kom dem i kontakt med idrotten? Hur har med- och motgångar hanterats? Vad är det som har drivit dem framåt? Finns det någon person/personer som har betytt väldigt mycket för dem? Vilken är den viktigaste egenskapen för att nå framgång enligt dem? Metod En kvalitativ metod har använts där fyra stycken individer varav två män och två kvinnor har intervjuats. Undersökningsgruppen utgjordes av elitaktiva kampsportare mellan 20 och 35 år. Urvalet grundades på goda meriter både nationellt och internationellt. En halvstrukturerad intervju användes vid intervjuerna. Resultat I intervjuerna framgick det att alla IP (Intervjupersoner) drevs av en inre motivation. Glädjen och den personliga utvecklingen värderades mycket högre än resultatet på tavlan. Med- och motgångar har bearbetats tack vare en stark vilja och genom support från familj, tränare, lagkamrater och vänner. Den mentala kapaciteten ansågs som en av de viktigaste faktorerna till att uppnå framgång. Slutsats Slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att IP drivs av en inre motivation och att processen är viktigare än resultatet på tavlan. De drivs av glädjen som sporten bidrar med. Den personliga utvecklingen värderas också väldigt högt. När det kommer till vad som krävs för att uppnå framgång så var IP ganska överens om att den mentala kapaciteten är mycket mer avgörande i slutskedet än de fysiologiska kapaciteterna.

<p>Syftet med studien var att (1) undersöka 12 elitgolfares förståelse av begreppet visualisering (2) undersöka elitgolfares visualiseringsupplevelser i relation till deras golf (3) undersöka vad elitgolfspelarna önskade förbättra gällande deras visualiseringsanvändande och förmåga. I studien deltog 12 elitgolfspelare (nio män och tre kvinnor) och de var mellan 19 och 25 år gamla (M = 21.5 år). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Samtliga deltagare intervjuades vilket resulterade i 12 individuella visualiseringsprofiler som analyserades genom visualiseringsmönster. Deltagarna använde visualisering och några mönster som användes var: Bra slag och Hur slaget skall slås. En likhet var att flera visualiserade visuellt och kinestetiskt dock fanns skillnader angående vilket perspektiv som användes. Elitgolfspelarna angav flera syften till att visualisera: bl.a. självförtroende och bättre resultat. Gällande vad de önskade förbättra kring visualiseringsanvändande och förmåga uppgav en deltagare önskan att vända negativa visualiseringar till positiva. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning om idrottares visualiseringsanvändande.</p>

Syftet med studien var att (1) undersöka 12 elitgolfares förståelse av begreppet visualisering (2) undersöka elitgolfares visualiseringsupplevelser i relation till deras golf (3) undersöka vad elitgolfspelarna önskade förbättra gällande deras visualiseringsanvändande och förmåga. I studien deltog 12 elitgolfspelare (nio män och tre kvinnor) och de var mellan 19 och 25 år gamla (M = 21.5 år). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Samtliga deltagare intervjuades vilket resulterade i 12 individuella visualiseringsprofiler som analyserades genom visualiseringsmönster. Deltagarna använde visualisering och några mönster som användes var: Bra slag och Hur slaget skall slås. En likhet var att flera visualiserade visuellt och kinestetiskt dock fanns skillnader angående vilket perspektiv som användes. Elitgolfspelarna angav flera syften till att visualisera: bl.a. självförtroende och bättre resultat. Gällande vad de önskade förbättra kring visualiseringsanvändande och förmåga uppgav en deltagare önskan att vända negativa visualiseringar till positiva. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning om idrottares visualiseringsanvändande.

This study aims to view an extended family locally connected to the Swedish city of Kalmar. The purpose is to analyse whether the extended Kreuger-family could be considered an upcoming elite, in spite of their foothold in trade, commerce and manufacturing. While these concepts would traditionally be associated with the bourgeois; the evolving times of primarily the nineteenth century creates a platform for social mobility and change that might have affected the Kreuger-family in ways that created a role for them in society that was no longer middle class, but instead a local form of an elite. The study analyses lifestyle and inventory of the estates of five generations of Kreugers, alongside marital alliances with members of the upper class within six generations of the extended family. Lastly the source material is viewed didactically for a teaching scenario. The source material include inventory of estates, personal letters and biographical material from the public archive of Kalmar Läns Museum. The result shows that the Kreuger-family could be considered as a rising elite in some respects. Advantageous marriages to members of the upper class increased from the first generation to the sixth culminating in six noble marriages in total. While income seemed to fluctuate, symbolic capital remained intact. Profession evolved from trade to commerce and manufacturing, resulting in a majority of success. The result shows a middling class family steadily rising higher on the social ladder, due to economical success. The extended Kreuger-family can be categorized as a new and modern elite, steadily rising from the year 1710 and onwards.

Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att undersöka skillnaden i hur elitidrottare och motionärer använder sig av visualisering inför och under träning och tävling. Frågeställningarna: Hur använder sig elitidrottare av visualisering inför och under träning och tävling?Hur använder sig motionärer av visualisering inför och under träning? Hur ser medvetenheten ut för elitidrottare kontra motionärer, angående visualisering?Vilka skillnader finns i hur elitidrottare och motionärer använder sig av visualisering? Metod Fyra kampsportsutövare intervjuades för att få information om deras tränings-, motivations- och visualiseringsvanor. Respondenternas syn på visualisering och dess innebörd kartlades utförligt. Intervjuerna var öppet riktade för att ge relevanta svar men samtidigt ge plats åt respondenternas egna tankar och funderingar. Möjlighet att beskriva respondenternas medvetenhet speglas i frågor där respondentens tankar kring visualisering utforskas. På så sätt ger metoden data till att besvara samtliga frågeställningar. Resultat Resultaten visar hur motionärer och elitidrottare använder sig av visualisering inom sin idrott på ett utförligt sätt. I intervjuerna uppkommer tydligt vad respondenterna har för syn på visualisering och hur stor vikt de lägger på det. Delarna av intervjun där respondenterna får beskriva hur de själva gör, visar på såväl strategier som medvetenhet. Sammantaget ger resultatet vad som krävs för att besvara syftet. Slutsats Eftersom att studiens omfång är begränsat får de flesta resultat tolkas som enskilda tendenser snarare än fakta. Resultaten visar då tydliga tendenser till att elitidrottare är mer medvetna och använder visualisering till fler saker än motionärer. I sina beskrivningar av hur visualisering går till var elitidrottarna betydligt utförligare än motionärerna.

Bakgrunden till denna studie grundade sig på hur få unga fotbollstalanger, som verkligen blev etablerade fotbollsspelare inom elitfotbollen. Tidigare forskning berör olika faktorer som påverkar detta fenomen, men just spelarnas egna tal om sina möjligheter att bli etablerad elitfotbollsspelare saknades. Syftet med denna studie var att belysa vad som framträder då unga fotbollstalanger talar om sina möjligheter att utvecklas till etablerade spelare inom elitfotbollen. I studien utgick vi från en socialkonstruktivistisk ansats och den genomfördes genom fokusgruppsintervjuer i två elitföreningar, en fokusgrupp per förening. Kvalitativ innehållsanalys användes sedan som analysmetod. Det framkom genom spelarnas tal att spelarens eget ansvar ställdes mot tränarens ansvar och inflytande. Det talades även om att hård träning var viktigt samtidigt som de talade om turen som en avgörande faktor. Dessutom uttrycktes det att en skada både kunde föra positiva saker med sig, men för det mesta negativa. Det positiva handlade om att spelarna kunde komma tillbaka starkare efter en skada, eftersom de tränat hårt under skadeperioden. De negativa sakerna grundade sig i att spelaren blev borta från fotbollen under en period och därmed tappade i utvecklingen. När de talade om träningsmängd så talades det om att de som lyckats etablera sig tränade mer än de själva gjorde. Samtidigt uttryckte de att de skulle kunna tänka sig att träna mer. Det sista som framkom var att de uttryckte tacksamhet och positivitet till föräldrarnas stöd och intresse för deras idrott, men att det var negativt om föräldrarna pressade spelarna för hårt.

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att studera träningsmängd och social närmiljön hos landets 60 bästa tennisjuniorer i åldrarna tretton till femton år av båda könen, och undersöka hur väl träningsmängden överensstämmer med Svenska tennisförbundets riktlinjer. Frågeställningarna som ska besvara syftet är: 1)Hur mycket tennis tränar landets bästa juniorer i förhållandet till förbundets riktlinjer? 2)Vad tränar landets bästa juniorer i förhållande till förbundets riktlinjer? 3)Hur mycket tävlar landets bästa juniorer i förhållande till förbundets riktlinjer? 4)Hur ser den sociala miljön ut i avseende till familjeförhållande, sociala agenter samt föreningsmiljö? Metod För att på bästa sätt besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en enkätförande metod. Populationen för studien har varit landets 60 bästa tennisjuniorer i åldrarna 13-15 av båda könen. Det externa bortfallet i studien har varit 42 procent. Bearbetningen av empirin har sammanställts i datorprogrammet Microsoft Office Excel 2010 och redovisats i procentandel alternativt medeltal. Resultat Resultatet av denna studie visar att respondenterna tränar sju träningspass i veckan. Den procentuella fördelningen mellan tennis och alternativ träning har visats sig vara 78-22. En klar skillnad mot förbundets rekommendation på 65-35. Denna studie har även konstaterat att antalet tävlingar mellan respondenterna skiljer sig åt, dock har majoriteten deltagit i två tävlingar den senaste månaden. Avslutningsvis visar resultatet att samverkan mellan hem och föreningsmiljö visat sig vara goda, då respondenterna angivit att de känt stöd från sina föräldrar och tränare, plus att kontakten mellan dem fungerar bra. Slutsats I denna studie har skillnader mellan förbundets rekommendationer och svenska elitjuniorers verklighet, i avseende på träningsfördelningen mellan tennis och den alternativa träningen påvisats. Dock har inga exakta träningstimmar kunnat redovisas i denna studie vilket gör att delar av resultatet har diskuterats fram. Slutsatsen är att tennisungdomarna tränar för mycket tennis och för lite fys, vilket i slutändan kan resultera i skador. Prognosen för att uppnå förbundets tävlings rekommendation har visat sig vara goda för respondenterna. Den sociala miljön har konstaterats vara god för respondenterna i denna studie, då stödet från tränare och föräldrar visats sig vara goda.

Sammanfattning Syfte Syfte är att undersöka hur den svenska ungdoms -och junior eliten inom svensk friidrott presterar i skolan. Frågeställningar undersökningen utgår ifrån är: - Skiljer sig ambitionsnivån och motivationen åt mellan elitfriidrottare och icke-elitfridrottare när det gäller utövandet av den egna idrotten? - Skiljer sig ambitionsnivån och motivationen åt mellan elitfriidrottare och icke-elitfridrottare när det gäller skolarbetet? - Skiljer sig betygsnivån åt mellan elitfriidrottare och icke-elitfridrottare avseende skolans kärnämnen? Metod Föreliggande studie är en kvantitativ studie. Datainsamlingen har skett i form av enkäter. Undersökningen involverar pojkar och flickor 16 - 19 år som är aktiva inom friidrott. Urvalet är slumpmässigt hämtat från svenska friidrottsförbundets årsbästalistor för 2016. I studien deltog totalt 67 stycken personer. All data har hämtats ifrån svenska friidrottsförbundets årsbästa listor som avser tävlingssäsongen 2016. Resultat Motivation och ambitions nivån skiljer sig åt mellan elitfriidrottare och icke-elitfriidrottare, de elitaktiva erhåller en högre grad av motivation och ambition gällande utövandet av den egna idrotten i föreliggande studien. Elitaktiva friidrottare hade en högre grad av motivation och ambition än icke-elitaktiva friidrottare, resultatet är signifikant. Slutsats Det man kunde utläsa av studiens resultat är att elitaktiva presterar bättre i skolan än de som inte är på elitnivå. Detta kan förklaras med bland annat Jonsons modell som pekar på att dessa elever har ett bra självförtroende och vill leverera på en hög nivå inom skolan och sina studier. (Jonsson 1985, s. 22-23). Man ska ta i beaktning att alla resultaten i föreliggande studie inte är signifikant. Detta kan bero på att svarsfrekvensen är alldeles för liten i förhållande till populationen.

SammanfattningTitel: Sydsvenska elitfotbollsorganisationers arbete med marknadsföring i nutid.Nivå: Kandidatexamen Sport ManagementFörfattare: Mikael SvenssonHandledare: Tomas PetersonSyfte: Syftet är att undersöka och analysera vilka skillnader det finns mellan herr- och dam elitfotbollsorganisationer utifrån ett organisationsperspektiv, samt hur och i vilken utsträckning de arbetar med marknadsföringsmixen 7P för att bibehålla och förbättra sitt fotbollsvarumärkes marknadsposition. Teori: Teorin sam användes i studien är marknadsföringsmixens 7:P och ett komplement till den med de 4C:na för att se om föreningarna samlar in data för att använda marknadsföringsmixens 7:P optimalt.Metod: Min studie utgår från en deduktiv ansats med start i teorin. Den använder kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in empirin från mina respondenter i de sex olika elitfotbollsorganisationerna. För att förstå elitfotbollsorganisationernas verklighet så användes ett hermeneutiskt angreppsätt.Resultat och analys: Resultatet visar att samtliga elitfotbollsorganisationer använder sig av marknadsföringsmixens 7:P och komplementet till teorin med 4C:na. Dock skiljer det mellan vilka resurser organisationerna har, vilket påverkar dem i den utsträckning de vill nå ut till sina målgrupper. Malmö FF och Malmö FF/Dam har tillgång till bäst resurser samt strukturerade planer för marknadsföringsstrategier.Slutsats och diskussion: studien är avgränsad till Allsvenska och Damallsvenska organisationer i södra Sverige, med tre herrlag och tre damlag, så det går inte att generalisera resultatet till hur alla Allsvenska och Damallsvenskaföreningar arbetar med marknadsföring av sitt varumärke. Det är individuellt vilka resurser organisationer har tillgång till, och hur de använder dem.Nyckelord: Marketing, marketing mix 7:P, organisation, soccer, womans soccer. / AbstractTitle: How elite football organizations work with marketing in south of Sweden.Level: Bachelor thesis for degree in Sport Management.Author: Mikael Svensson.Supervisor: Tomas Peterson.Purpose: The purpose is to investigate and analyze from an organizational perspective, how and what differences there are between men and women's elite football organizations and to what extent they work with the marketing mix 7P to maintain and improve the market position of their soccer brand.Theory: The theory used in this study is the marketing mix 7:P and as a complement to it, with the 4Cs to see if they collect data so they can use the marketing mix 7:P optimally.Method: My study is based on a deductive research with its start in the theory. The research was of a qualitative method with the help of semi-structured interviews to collect the empirics from my respondents of the six different elite football organizations. To understand the reality of elite football organizations, a hermeneutic approach was used.Result and analysis: The result shows that all organizations use the marketing mix 7:P and the complement to the theory with the 4Cs, but yet it differs what resources the organizations have that can influence them to the extent that they want to reach their target groups. However, Malmö FF and Malmö FF/Dam as an organization have access to the best resources and structured plans for marketing strategies.Conclusion and discussion: Although this study is limited to organizations in Allsvenskan and Damallsvenskan in southern Sweden, with three men's teams and three women's teams. It is not possible to generalize the result to how all Allsvenska and Damallsvenska organizations work with the marketing of their brand. It is individually what resources organizations have access to, and how they use it.Keywords: Marketing, marketing mix 7:P, organisation, soccer, womans soccer.