<p>Syftet med studien var att (1) undersöka 12 elitgolfares förståelse av begreppet visualisering (2) undersöka elitgolfares visualiseringsupplevelser i relation till deras golf (3) undersöka vad elitgolfspelarna önskade förbättra gällande deras visualiseringsanvändande och förmåga. I studien deltog 12 elitgolfspelare (nio män och tre kvinnor) och de var mellan 19 och 25 år gamla (M = 21.5 år). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Samtliga deltagare intervjuades vilket resulterade i 12 individuella visualiseringsprofiler som analyserades genom visualiseringsmönster. Deltagarna använde visualisering och några mönster som användes var: Bra slag och Hur slaget skall slås. En likhet var att flera visualiserade visuellt och kinestetiskt dock fanns skillnader angående vilket perspektiv som användes. Elitgolfspelarna angav flera syften till att visualisera: bl.a. självförtroende och bättre resultat. Gällande vad de önskade förbättra kring visualiseringsanvändande och förmåga uppgav en deltagare önskan att vända negativa visualiseringar till positiva. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning om idrottares visualiseringsanvändande.</p>

Syftet med studien var att (1) undersöka 12 elitgolfares förståelse av begreppet visualisering (2) undersöka elitgolfares visualiseringsupplevelser i relation till deras golf (3) undersöka vad elitgolfspelarna önskade förbättra gällande deras visualiseringsanvändande och förmåga. I studien deltog 12 elitgolfspelare (nio män och tre kvinnor) och de var mellan 19 och 25 år gamla (M = 21.5 år). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Samtliga deltagare intervjuades vilket resulterade i 12 individuella visualiseringsprofiler som analyserades genom visualiseringsmönster. Deltagarna använde visualisering och några mönster som användes var: Bra slag och Hur slaget skall slås. En likhet var att flera visualiserade visuellt och kinestetiskt dock fanns skillnader angående vilket perspektiv som användes. Elitgolfspelarna angav flera syften till att visualisera: bl.a. självförtroende och bättre resultat. Gällande vad de önskade förbättra kring visualiseringsanvändande och förmåga uppgav en deltagare önskan att vända negativa visualiseringar till positiva. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning om idrottares visualiseringsanvändande.

Syftet med studien var att undersöka socialt stöd hos svenska professionella golfspelare. För att besvara syftet undersöktes följande frågeställningar: (1) Hur upplever svenska professionella golfspelare socialt stöd? (2) Hur beskriver svenska professionella golfspelare socialt stöd? En intervjuguide baserad på Social Support Scale skapades och intervjuerna genomfördes på (N=10) professionella golfspelare. De var mellan 20-27 år och hade tävlat i golf mellan 6-14 år på både en nationell och internationell nivå. För att analysera resultatet användes en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Resultatet grupperades i följande kategorier: stöd för att lyssna, uppskattning för det du gör, känslomässigt stöd,  änslomässig utmaning, hjälp som är konkret och personlig hjälp. Resultatet i studien visade att golfspelare använder ett brett socialt stöd och att det har betydelse för golfspelarnas prestation. De mest förekommande personerna i golfspelarnas sociala stöd är familj och golftränare. Vidare visade resultatet att samtliga kategorier för socialt stöd var av betydelse för golfspelarna. Det kan konstateras att resultatet i denna studie går i linje med tidigare forskning, men att området socialt stöd och golf, kräver ytterligare forskning på till exempel vilken av kategorierna som är viktigast för professionella golfspelare.

Karriärövergång är en process som kan innehålla ett antal krav och barriärer som en idrottare behöver hantera med för att framgångsrikt fortsätta med sin idrott. Syftet med studien var att; (a) undersöka vilka krav och barriärer som svenska golfare upplevde när de genomförde junior till seniorövergången samt, (b) undersöka vilka resurser och coping-strategier som idrottarna använde sig av för att hantera de upplevde kraven och barriärerna. I studien deltog det 12 intervjupersoner mellan åldrarna 22–42 (Medelvärde=32, Standardavvikelse=2.61). Alla deltagare har någon gång varit aktiva inom golfen samt varit med om övergången mellan junioridrottare och senioridrottare. En semistrukturerad intervjuguide bestämdes vid utförande av intervjuerna. En kvalitativ innehållsanalys antogs och författaren bestämde följande teman skulle ingå i resultatet: krav, barriärer, resurser samt coping-strategier. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att krav var vanligt förekommande under karriärövergången bland annat förekom det personliga faktorer och individuella krav samt konkurrens i samband med övergången. Barriärer som upptäcktes under studiens gång var bland annat ekonomi och tidsbrist vid karriärövergången. I resultatet syntes även resurser samt coping-strategier såsom socialt stöd och planering, som användes och underlättade övergången. Utifrån resultatet i föreliggande studie kan det rekommenderas att använda sig utav resurser och copingstrategier för att hantera de tuffa kraven samt barriärer för att kunna genomföra junior till senior övergången. För framtida undersökningar rekommenderas vidare forskning inom golf. Det är av intresse att forskningen utökas inom denna målgrupp samt ökar forskningen kring övergången i andra typer av individuella sporter. / Career transition is a process that can contain a number of requirements and barriers that an athlete needs to deal with in order to successfully continue his or her sport. The purpose of the study was to; (a) investigate the requirements and barriers experienced by Swedish golfers when completing junior to senior transition; The study included 12 interviewees between the ages of 22–42 (Mean = 32, Standarddeviation = 2.61). All participants have at some time been active in golf and have been involved in thetransition between junior and senior athletes. A semi-structured interview guide was determined when conducting the interviews. A qualitative content analysis was adopted and the authors decided the following themes would be included in the result: requirements, barriers, resources and coping-strategies. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. The result showed that requirements were common during the career transition, including external and individual requirements as well as competition in connection with the transition. Barriers that were discovered during the course of the study were, among other things, finances and lack of time during the career transition. In the result, resources and coping-strategies such as social support and planning were also used, which were used and facilitated the transition. Based on the results of the present study, it is recommended to use resources and copingstrategies to deal with the tough demands as well as barriers to be able to implement junior to senior transition. For future investigations, further research in golf is recommended. It is of interest that the research is expanded within this target group and also increases the research on the transition in other types of individual sports.

Introduction: Being able to ignore distracting thoughts is often linked with better sports performance (Kane &amp; Engle, 2003). Depending on how the performer directs their attentional focus it can either enhance or impair performance (Wulf &amp; Su, 2016). However, the combined effects of distracting thoughts and attentional focus on motor performance need to be further explored. Objective: To examine the effects of distracting thoughts on golf shot performance during internal and external focus of attention. Methods: Twenty Swedish senior golf players, with ages varying between 21-52, were instructed to hit a golf ball as straight and as far as possible, both with (dual-task conditions) and without (single-task conditions) distracting thoughts, either with internal or external focus of attention. After each of these four conditions, participants evaluated their cognitive effort using a Rating Scale Mental Effort (RSME; Zijlstra, 1993). Results: In the single-task conditions, directing attentional focus externally was linked with an improved performance compared to an internal focus of attention which impaired performance. Findings also showed an impaired performance in the dual-task conditions, compared to single-task conditions. No substantial performance effects were found when comparing external with internal focus of attention under dual-task conditions. Results from the RSME showed that it requires more cognitive effort when performing a golf shot while influenced by distracting thoughts. Also, more cognitive effort was required during internal focus of attention compared to external focus of attention, which was true both with and without distracting thoughts. Conclusions: The current study’s findings indicate that there is a negative relationship between distracting thoughts and golf shot performance, also, focus of attention does not influence golf shot performance during dual-task. The findings also contribute to an increased knowledge concerning the association between dual-task, focus of attention and performance. This knowledge could be implemented into golf practice, both theoretical and practical, to enhance golf performance. / Introduktion: Att kunna ignorera distraherande tankar är ofta sammankopplat med bättre idrottsprestationer (Kane &amp; Engle, 2003). Beroende på hur utövaren riktar sin uppmärksamhetsfokus kan det antingen bidra till en förbättrad eller försämrad prestation (Wulf &amp; Su, 2016). Däremot finns det behov av att vidare utforska den kombinerade effekten som distraherande tankar och uppmärksamhetsfokus har på motorisk prestation. Syfte: Att undersöka effekterna av distraherande tankar på golfslagsprestation under intern och extern uppmärksamhetsfokus. Metod: Tjugo svenska senior golfspelare, i åldrarna 21–52, hade som uppgift att slå golfslag så långt och rakt som möjligt, både med (dual-task conditions) och utan (single-task conditions) distraherande tankar, med antingen intern eller extern uppmärksamhetsfokus. Deltagarna värderade även sin upplevda kognitiva ansträngning efter varje förhållande med hjälp av Rating Scale Mental Effort (RSME; Zijlstra, 1993). Resultat: Vid single-task förhållandet var externt riktat uppmärksamhetsfokus kopplat till en bättre prestation jämfört med internt riktat fokus som i stället försämrade prestationsförmågan. Resultatet visade också en försämrad prestation i förhållandet med dual-task, jämfört med single-task förhållandet. Inga betydande prestationseffekter hittades vid jämförelse mellan extern och intern uppmärksamhetsfokus under dual-task förhållandet. Slutsats: Den aktuella studiens resultat indikerar att det finns ett negativt samband mellan distraherande tankar och golfprestation, samt att uppmärksamhetsfokus inte påverkar golfprestation under dual-task. Resultaten bidrar till en ökad kunskap om relationen mellan dual-task, uppmärksamhetsfokus och prestation. Denna kunskap kan implementeras i golfträning, både teoretisk och praktisk, för att förbättra golfprestation.