Denna undersökning riktades mot att studera motivation hos elit- och motions handbollsspelare, vad som kännetecknar motivationen hos respektive grupp. Vidare var syftet med studien att undersöka  personliga egenskaper och motiv till idrottsdeltagande samt studera eventuella samband mellan personlighets egenskaper och motiv till idrottsdeltagande mellan grupperna. Urvalet bestod av elit- (n= 47) samt motionärs (n= 54) handbollsspelare. Totala antal deltagare uppstod till 101 stycken spelare. Deltagarna var av både manligt och kvinnligt kön fördelade på ett herrlag samt sex damlag, där tre lag spelar i handbollens högsta serie (elitserien) och fyra lag i lägre divisioner (division tre och fyra). Instrumentet som användes var ett frågebatteri med tre olika delar (1) bakgrund och demografiska fakta, (2) NEO-FFI samt (3) Participation Motivation Questionnaire (PMQ). Egenskapsdimensionerna extraversion och trevlighet/ vänlighet samt motiven hälsa och form, miljöfaktorer och socialt erkännande visade signifikanta skillnader. Elitspelarna uppvisade högre värden i extraversion, trevlighet/ vänlighet och laganda, medan motionärerna rapporterade högre värden i neuroticism och samvetsgrannhet. Resultatets kan främst tillämpas av tränare, då kunskap kring varför individer spelar handboll samt förståelse angående personlighets drag kan öka förståelsen kring spelarnas träning. Intressanta framtida studier är att undersöka ledares påverkan på spelarna utifrån individernas personlighets drag och motiv till idrottsdeltagande. / The purpose of this study was to examine motivation of elite and exercise handballplayers and what characterizes the motivation of each group. The study aimed to examine personal traits and motives for sport participation and study possible interactions between these two factors among players at elite and exercise level. The study consisted elite (n = 47) and exercise (n = 54) handballplayers. Total number of participants was 101 players. Participants were both males and females divided into one men's and six women's team. Three teams playing in the highest division and four teams in lower divisions. The instrument used was a battery of questions with three different parts (1) background and demographic data, (2) NEO-FFI, and (3) Participation Motivation Questionnaire (PMQ). The personality traits extraversion and agreeableness and the motives fitness, environmental and social recognition showed significant differences. Elite players showed higher levels of extraversion, agreeableness and teamspirit, while exercise players were higher in neuroticism and conscientiousness. The result can be applied by coaches, because knowledge about why people play handball and understanding regarding personality traits can enhance the understanding about players physical activity. Interesting future studies is to study coaches effects on players based on their motives for participating in sport and personality traits.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och jämföra motivationen hos amatör- och elitfotbollsspelare mot bakgrund av ålder, prestationsnivå och attribuering. Följande frågeställningar har besvarats: (1) Skiljer sig motivationen åt mellan elitidrottare och amatöridrottare? (2) Attribuerar elitidrottare och amatöridrottare olika? (3) Påverkar ålder motivationen? Försökspersoner (n=32) i ett amatörlag (n=16) och ett elitlag (n=16) fick fylla i en enkät, uppbyggd av Sport Motivation Scale och Attribution Theory. Ett oberoende t-test och ett korrelationstest utfördes. En signifikant skillnad upptäcktes mellan amatör och elit på kategorierna Inre Motivation och Amotivation. Elitspelare upplever en högre inre motivation och en högre amotivation än amatörspelare. Ett negativt signifikant samband mellan ålder och inre motivation, samt amotivation upptäcktes. Yngre individer upplever en högre grad av inre motivation, men de känner också en större amotivation till sitt deltagande.  Resultatet visar på viktiga faktorer för individens utveckling och deltagande i fotboll. / The purpose of this study was to compare motivation on amateur and elite football players regarding age, achievement level and attribution. The question of the study was to examine: (1) If motivation differ between amateur and elite players? (2) If the attribution technique is different? (3) Does age affect motivation? Respondents (n=32) from one amateur team (n=16) and one elite team (n=16) filled out a questionnaire constructed of Sport Motivation Scale and Attribution Theory. An independent t-test and a correlation test were performed. A significant difference was discovered between elite and amateur players Inner Motivation and Amotivation. Elite players experience a higher degree of inner motivation and also a higher degree of amotivation than amateurs, to why they play football. A negative correlation between age and inner motivation, and amotivation was discovered. Younger individuals experience a higher degree of inner motivation, but they also feel a higher amotivation to their participation. The result show important factors for the individual development and participation in football.

Examensarbetet berör den bild som Dagens Nyheter publicerade den 21 juni 2006 gällande Komvux och om skolan som en elitenhet. Åsikten är att unga med fullvärdiga betyg vandrar från gymnasium till Komvux, i uppsåt att höja betygen. På så sätt hoppas de att bli antagna till de mer attraktiva utbildningarna såsom jurist kandidatutbildning och läkarutbildning. För att verifiera eller dementera våra frågeställningar, har vi analyserat texter både kvantitativt och kvalitativt samt som vi gjort empirisk undersökning i form av intervjuer, vilket skall återge den sanna bilden av Komvux (Gamlebyskolan) i Varberg. Materialet som vi har använt oss av är bland annat rapporter från både skolverket och utbildningsdepartementet. För att erhålla en teoretisk förklaring på våra frågeställningar, har vi använt oss av sociologiskt skrivna verk, författade av Ulrich Beck och Pierre Bourdieu. Utifrån resultatet kan vi dementera den bild som DN presenterade, då merparten av eleverna på Gamlebyskolan läste nya ämnen. Komvux är för den breda massan som planerar att läsa på universitet och högskolor, men dock inom de mindre prestigefyllda utbildningarna.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka unga elitfotbollsspelares förhållningssätt och inställning till sin elitsatsning. Frågeställningar: • Hur upplever unga elitfotbollsspelare stress och återhämtning? • Hur upplever unga elitfotbollsspelare sina föräldrars närvaro och reaktioner på prestation? • Vilka förutsättningar upplever spelarna finns för att uppnå sina mål? Metod Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie, där sammanlagt sex spelare från två av Stockholms storklubbar deltog (klubb med A-lag i Allsvenskan eller Superettan). Spelarna valdes utifrån att de är framstående i sin åldersgrupp och studerar på ett fotbollsgymnasium. Vi har använt oss av en halvstrukturerad intervju. Resultatet har analyserats utifrån Antonovskys KASAM-teori samt Bronnfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell. Resultat Resultatet visar att föräldrarna har en stor betydelse för spelarna. De står för stöd och trygghet. Samtidigt visar resultatet att föräldrars involvering kan öka pressen på spelarna. Spelarna har ett konkret mål med sin fotbollssatsning men saknar ett konkret mål med sin skolgång. Den största orsaken till stress hos spelarna är tidsbrist. Spelarna återhämtar sig i umgänge med vänner och familj. Slutsats Resultatet visar att spelarna har en begriplighet när det gäller skola och fotboll. De upplever oftast en hanterbarhet inför de utmaningar som deras vardag innehåller. Det som utmärker sig i resultatet är känslan av meningsfullhet inför olika uppgifter och vad detta får för konsekvenser. Utifrån resultatet kan vi konstatera att samspelet mellan skola, fotboll, vänner och familj är avgörande för spelarnas välmående. / Aim The purpose of the study is to examine young elite soccer players' attitude and approach to their elite investment in soccer. To investigate this, the following questions were formulated: • How do young elite soccer players experience stress and recovery? • How do young elite soccer players experience their parent’s presence and reactions to performance? • What conditions do the players experience they have available to achieving their goals? Method We have conducted a qualitative study with interviews in which a total of six players from two of Stockholm's major clubs attended (firstteam in Allsvenskan or Superettan). The players were chosen because they are prominent in their age group and are studying at a high school for soccer players. We have used a semi- structured interview. The results have been analyzed according based on Antonovsky's theory of KASAM and Bronnfenbrenners ecological model of development. Result The result show that parents have a significant impact on the players. They provide support and security. Simultaneously the results show that parental involvement could increase pressure on the players. The players do have a concrete goal with their football career but lacks a concrete goal with their schooling. The major cause of stress amongst the players is lack of time. The players recovers in socializing with friends and family. Conclusion The result show that the players have an understanding of what they do both in school and football. They usually experience a manageability facing the challenges of their every day life.. The thing that stands out in the result is the feeling of meaning to various tasks and what the consequences to that is. Based on the results, we can conclude that the interaction between school, football, friends and family are crucial for the players' well-being.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka perfektionism och prestationsångest relaterat till varandra samt till ålder och erfarenhet hos kvinnliga elitfotbollsspelare. Hur samvarierar ålder och antal år på elitnivå med typen av perfektionism och graden av prestationsångest? Hur vanligt förekommande är adaptiv och maladaptiv perfektionism samt prestationsångest hos kvinnliga elitfotbollsspelare? Samvarierar typen av perfektionism med graden av prestationsångest? Metod I studien medverkade 93 spelare från tre lag i Damallsvenskan, ett lag i Elitettan och åtta lag i Naisten Liiga.  En webbaserad enkät som innefattar egenkonstruerade bakgrundsfrågor samt två mätinstrument: Sports Multidimensional Perfectionism Scale-2 och Sports Competition Anxiety Test användes. Data analyserades med hjälp av Chi²-test samt Spearmans korrelationstest. Resultat Ålder och antal år på elitnivå visade inga signifikanta samband med perfektionism eller med prestationsångest. Det visade sig att 18 % av spelarna inte kunde definieras som perfektionister och att 82 % av spelarna kunde definieras som perfektionister. Av de spelare som kunde definieras som perfektionister, hade 81 % adaptiv perfektionism. Av spelarna hade 19 % låg prestationsångest, 58 % medelhög prestationsångest och 23 % hög prestationsångest. Inget statistiskt signifikant samband hittades mellan perfektionism och prestationsångest (r=-.097, p=.381). En måttlig korrelation hittades mellan två maladaptiva dimensioner av perfektionism och prestationsångest. De dimensioner som korrelerade måttligt var Concern Over Mistakes (r=.355) och Doubts About Actions (r=.462). Slutsats Varken perfektionism eller prestationsångest verkade vara vanligt förekommande hos kvinnliga elitfotbollspelare. Dessa två aspekter verkade inte heller samvariera med ålder eller antal år på elitnivå.

Studien har undersökt vad som motiverar eliten inom svenskt näringsliv. Syftet med denna uppsats var att beskriva och skapa förståelse för vad som motiverade eliten att prestera och utvecklas. Avsikten var att förstå om det kunde finnas andra orsaker till strävan efter större monetär ersättning än själva behovet av ersättningen. Som grund för studien har teorier använts inom styrning av individer i organisationer tillsammans med teori om makt och status till följd av ekonomisk ställning. Det empiriska materialet bestod av kvalitativa intervjuer med VD:ar på fyra större svenska företag, där fokus låg på vad som motiverade personer på toppositioner inom sin yrkeskategori. En slutsats av studien var att arbetet i sig var den främsta motivationsfaktorn hos intervjupersonerna, följt av ens prestation på arbetet och att få erkännande genom bekräftelse. Att ha makt att påverka det företag intervjupersonerna ledde ansågs även vara motiverande. Däremot att monetär ersättning skulle vara drivande var inget som lyftes fram i studien, men det visade sig ändå vara grundpelaren för att få den ekonomiska eliten att bli motiverade till själva arbetet. För vidare forskning föreslogs en kvantitativ studie för att kunna dra bredare slutsatser, alternativt observera eliten i syfte att studera fenomenet status.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsättet frisim. Målet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem åren innan en simmare uppnår 900 FINA-poäng första gången. Ytterligare en målsättning var att ta fram en mall för vilka nivåer en viss FINA-poäng motsvarar på internationella tävlingar d.v.s. vad som krävs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mästerskapen.  Frågeställningar: Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 år innan de uppnår 900 FINA-poäng första gången? Vad motsvarar tävlingskval på SM, EM, VM & OS mätt i FINA-poäng i respektive grenar?  Vilka FINA-poäng krävs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 på SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mästerskapen? Finns det någon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna? Metod: Resultattider för åren 2011-2014 sammanställdes med hjälp utav Swimrankings.net. För de simmare som uppnått 900 FINA-poäng i Europa inom perioden 2011-2014 för distanserna 50, 200, 800 och 1500 meter frisim följdes adeptens utveckling tillbaka fem år dessförinnan adepten uppnått 900 FINA-poäng. En utvecklingskurva om 6 år skapades för respektive adept inom de olika frisimsdistanserna. Damer och herrar sammanställdes i separata utvecklingskurvor för att studera progressionen för de olika könen. För sammanställnig av FINA-poängskravet gjordes en studie av de senaste årens mästerskap (OS,VM,EM,SM). Studien har studerat kvalifikationstider och motsvarande poäng jämfört med tiden, sista plats i semifinal samt 8:e placering i final via arrangörer till mästerskapen. Resultat: Resultatet för studien visar på att adepterna har en ständig progression i utvecklingen inom de olika distanserna. Lägst progression i poäng bland distanser som undersökts sågs vid distansen 50 meter frisim för kvinnorna och vid de längsta distanserna (800+1500 m) för männen. FINA-poängkravet för internationella samt nationella mästerskapen visar på att det generellt finns en ständig progression i poängkravet för de olika tävlingarna samt att de Olympiska Spelen vanligtvis sett har det högsta kravet för deltagande, semifinal samt final. Slutsats: Utvecklingen för deltagarna tycks vara konstant stigande och tenderar ofta till att bli större under det sista året innan adepterna uppnår 900 FINA-poäng.  FINA-poängskravet på tävling tycks vanligtvis vara ständigt stegrande för de olika mästerskapen.

The purpose of this study was to examine and compare how boy football academies in two different regions in Sweden work with talent development. To answer the purpose, the following questions were formed: How are players selected to play in the academy? What are the goals of the clubs’ academies? What environment and resources do the clubs have? The method used was semi-structured interview. Interviews were conducted with sporting directors in seven different academies in two different regions. We found that there are both similarities and major differences among the academies. The academies differ in some manner in almost all the studied areas, but region A produce vastly more elite senior level players than region B. The results could be due to the fact that region A start their academies from a younger age, have better access to competent personnel and have a greater pool of players to choose from but more research is needed to confirm this conclusion.

Syfte: Syftet med studien är att jämföra Malmö FF:s och IFK Göteborgs fotbollsakademier på högstadie- respektive mellanstadie-/högstadienivå. Att skapa förståelse för vad en fotbollsakademi i Sverige kan innebära och problematisera företeelsen utifrån förhållandet mellan tidiga selekteringar och den ökande professionaliseringen. Malmö FF:s och IFK Göteborgs ungdomsverksamheter beskrivs kort och jämförs för att kunna sätta in akademiverksamheten i ett sammanhang. Frågeställning: Vad motiverar förekomsten av fotbollsakademier?Problemområdet närmas genom att ha begreppet profession som teoretisk utgångspunkt. Det handlar i stort om hur fotbollsverksamheten i Sverige har professionaliserats, vad det innebär, med följden att det idag krävs oerhört mycket för att som spelare (och tränare) nå elitnivå. Vidare behandlas tidigare forskning i anknytning till området, potentiella sociala problem med tidiga ungdomssatsningar lyfts fram och föregångare i Sverige till dagens fotbollsakademier beskrivs. Den största problematiken är det faktum att de som är tidigt födda på året vid tidiga selekteringar och satsningar i svensk fotboll i stor utsträckning premieras framför de sent födda på året. Metod: Intervjuer med de båda akademiansvariga, Roger Gustafsson och Richard Ohlqvist, är centrala för min undersökning. Insamling av statistiskt material för i vilken ålder spelarna i respektive A-trupp kommit till klubbarna de senaste tio åren används också som grund för vidare analyser. Övergripande slutsats: Det som motiverar fotbollsakademier är i huvudsak skolans viktiga roll och det sociala ansvar de båda akademierna tar. Detta eftersom fotbollsspelandet för killarna är en minst sagt oförutsägbar och liten möjlighet som framtida försörjningskälla i livet. Dessutom bör svensk fotbolls mål vara att ge så många som möjligt chansen till att få mycket kvalitativ träning, istället för att koncentrera sig på ett fåtal (genom ungdomslandslag) i hela landet. Detta är något fotbollsakademier kan bidra med om de sprids över hela Sverige likt fotbollsgymnasium och något som skulle ge resultat i form av riktigt bra fotbollsspelare i framtiden. Problematiken med att de som är födda tidigt på året premieras bör kringgås antingen genom uttagningsgrupper uppdelade efter halvåren eller att spelarna tas ut efter andra parametrar än fotbollskompetens i första hand.

I denna uppsats redogörs för fotbollstränares väg till att de blir anställda på elitnivå. Studien utgår från att undersöka tränarnas sociala bakgrund utifrån faktorerna socialisation, sociokulturellt perspektiv, sociala fält samt kapital. Studiens metodval är av kvalitativ grund, i form av intervjuer. Detta för att djupgående besvara syftet och forskningsfrågorna. Denna studie har påvisat olika vägar som en tränare kan ta för att nå till svensk elitfotboll, dessa grundar sig i socialisationen de vill säga, hur en tränares fotbollsintresse växt fram via sin omgivning. Ur ett sociokulturellt perspektiv går det att se viktiga faktorer, bland annat framkommer det att ens föräldrars engagemang inom idrottslivet format tränare till att själv få ett intresse för idrott. Det visar även att det är viktigt med ett brett kontaktnät inom det sociala fältet (idrottsfältet), vilket även kan ses som ett kapital som ökar chanserna till att få ett jobb inom svensk elitfotboll.