Vi har i denna studie studerat före detta ungdomsproffs i fotboll och deras upplevelser och erfarenheter från denna tid. Vi var intresserade av att undersöka varför så många svenska ungdomsproffs återvänder till Sverige och vad det krävs för att lyckas som ungdomsproffs. Syftet med denna studie var att belysa elitsatsande ungdomsspelares erfarenheter från internationella fotbollsakademier, och deras uppfattningar om vad man behöver lära sig för att lyckas som ungdomsproffs. För att besvara syfte och frågeställningar genomförde vi intervjuer med tre före detta ungdomsproffs. Vi har utgått från situerat lärande som belyser hur nya individer kan ta sig in i en ny grupp eller praktik och blir en del av denna tillsammans med andra. Denna teori lägger fokus vid gruppen men i vår studie fann vi även individuella aspekter som var avgörande för att bli en del av praktiken. Allmänhetens uppfattning om vad det innebär att lyckas som ungdomsproffs stämmer inte överens med ungdomsproffsens egen uppfattning. Att återvända hem till Sverige ser allmänheten som ett misslyckande medans ungdomsproffsen ser tiden som en utbildning och en viktig erfarenhet för deras framtida fotbollskarriär.

Syfte: Syftet med studien är att jämföra Malmö FF:s och IFK Göteborgs fotbollsakademier på högstadie- respektive mellanstadie-/högstadienivå. Att skapa förståelse för vad en fotbollsakademi i Sverige kan innebära och problematisera företeelsen utifrån förhållandet mellan tidiga selekteringar och den ökande professionaliseringen. Malmö FF:s och IFK Göteborgs ungdomsverksamheter beskrivs kort och jämförs för att kunna sätta in akademiverksamheten i ett sammanhang. Frågeställning: Vad motiverar förekomsten av fotbollsakademier?Problemområdet närmas genom att ha begreppet profession som teoretisk utgångspunkt. Det handlar i stort om hur fotbollsverksamheten i Sverige har professionaliserats, vad det innebär, med följden att det idag krävs oerhört mycket för att som spelare (och tränare) nå elitnivå. Vidare behandlas tidigare forskning i anknytning till området, potentiella sociala problem med tidiga ungdomssatsningar lyfts fram och föregångare i Sverige till dagens fotbollsakademier beskrivs. Den största problematiken är det faktum att de som är tidigt födda på året vid tidiga selekteringar och satsningar i svensk fotboll i stor utsträckning premieras framför de sent födda på året. Metod: Intervjuer med de båda akademiansvariga, Roger Gustafsson och Richard Ohlqvist, är centrala för min undersökning. Insamling av statistiskt material för i vilken ålder spelarna i respektive A-trupp kommit till klubbarna de senaste tio åren används också som grund för vidare analyser. Övergripande slutsats: Det som motiverar fotbollsakademier är i huvudsak skolans viktiga roll och det sociala ansvar de båda akademierna tar. Detta eftersom fotbollsspelandet för killarna är en minst sagt oförutsägbar och liten möjlighet som framtida försörjningskälla i livet. Dessutom bör svensk fotbolls mål vara att ge så många som möjligt chansen till att få mycket kvalitativ träning, istället för att koncentrera sig på ett fåtal (genom ungdomslandslag) i hela landet. Detta är något fotbollsakademier kan bidra med om de sprids över hela Sverige likt fotbollsgymnasium och något som skulle ge resultat i form av riktigt bra fotbollsspelare i framtiden. Problematiken med att de som är födda tidigt på året premieras bör kringgås antingen genom uttagningsgrupper uppdelade efter halvåren eller att spelarna tas ut efter andra parametrar än fotbollskompetens i första hand.