There is much to learn concerning the local nobilities in Sweden. This paper attempts to answer whether or not the mayors of Kalmar are to be acknowledged as members of the local elite during the 18th century. In order to receive a deeper understanding regarding this matter, one must also investigate what significations are located within the elite terminology. All this and more will be answered with support from the latest research by Gudrun Andersson among others. By studying inventories of estate and biographical archive materials one is acquainted with fourteen early modern men who carried out their political and social careers in the city of Kalmar. Because the term elite is dependent on the different circumstances in its surrounding environment, it has been divided into four categories in this paper; political, economic, social and cultural factors. The conclusion is made that the mayors all belonged within the political elite. All of them also show some characteristics which are consistent with an economic elite, however the situation is complex and is therefore more firmly discussed in this paper. Concerning social and cultural elites, the mayors fulfill much of the requirements and the conclusion is therefore made that they most certainly are a part of the local elite in Kalmar city.

Efter sommarens Paralympiska spel i London 2012 kändes handikappidrotten mer intressant än någonsin att fördjupa sig i. Att se dessa atleter med ett funktionshinder prestera så bra i sina idrottsgrenar skapade en nyfikenhet i hur deras resa sett ut från att vara på amatörnivå till att nå den absoluta eliten. Syfte med denna studie var att belysa erfarenheter och uppfattningar hos personer med fysisk funktionsnedsättning av att vara amatör till att nå elitnivå inom ett antal individuella idrotter. Den kvalitativa metod som arbetet inspirerades av var fenomenografi och datainsamlingen är gjord via intervjuer. Analysen av data gjordes genom en sjustegsmodell där olika utsagor bildade kategorier. Undersökningsgruppen bestod av totalt fem deltagare över 18 år med fysiska funktionsnedsättningar, där alla var på landslagsnivå i sin respektive idrottsgren. Resultatet visade på att det fanns olika erfarenheter och uppfattningar om hur det är att gå från amatör till elitnivå. Alla var dock överens om att avsaknaden av tränare med rätt kunskap var ett stort problem. Resultatet visade även på att organisationen runt handikappidrotten har många brister som borde åtgärdas för att optimera elitsatsningen för dessa personer. Genom de olika resultaten har det framkommit att en sammanslagning av handikappidrotten och idrotten skulle kunna generera i bättre utvecklingsmöjligheter inom idrotten för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Något som även det skulle kunna vara ett lyft för handikappidrotten är att låta kunskapen som redan finns inom handikappidrotten förs vidare genom att de som tidigare varit aktiva på elitnivå blir inspirerade till att fortsätta som tränare efter avslutad karriär.

Studien syfte var att beskriva fotbollstränares verbala beteende samt analysera vilka förutsättningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmågor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) är en avgörande faktor att bli elitspelare.   För att komma fram till resultatet av fotbollstränarnas verbala beteende användes kvantitativ observation med inspiration från observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). Därefter analyserades vilka förutsättningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrån Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005).   Resultatet visar att tränarna har högst frekvens på instruktioner, lägst frekvens på reflekterande feedback och få divergenta frågor. Analysen visar att förutsättningarna för spelarna att utveckla EF är störande. Majoriteten av de verbala tränarbeteendena är störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av tränarbeteendena är stimulerande för utvecklingen av EF.   Nyckelord: exekutiva funktioner, tränare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frågeställning, elit, fotboll.

Syftet är att analysera skador, dess förekomst och uppkomst, bland svenska avancerade CrossFit-utövare. Frågeställningar är hur många skador inträffar och hur ofta skadar sig svenska avancerade CrossFit-utövare? Var är de eventuella skadorna lokaliserade? I vilka moment uppstår de eventuella skadorna?Metod som användes var ett frågeformulär om träningsrutiner och eventuella skador under tolv månaderna. Enkäten distribuerades via de sociala medierna Facebook och Instagram till individerna som placerade sig inom topp fem procent på den svenska Open-rankingen 2017. Data samlades in mellan 29 mars och 16 april 2018. Totalt uppfyllde 231 personer inklusionskriterierna och enkäten skickades till 217 av dessa. Av de 217 deltagarna svarade 130 på enkäten. Deskriptiva statistiska analystekniker i SPSS användes för att beskriva förekomst och uppkomst av skador.Resultatet visar att av samtliga respondenter har 85 (65,4 %) skadat sig vid minst ett tillfälle inom tolv månader. Skadeincidensen bland deltagarna beräknades till 1,7 skador per 1000 timmar av CrossFit-utövande. De vanligaste lokalisationerna för skada var i axel (n = 31, 22 %), ländrygg (n = 25, 18 %) och knä (n = 23, 17 %). De flesta av skadorna inträffade under momentet tyngdlyftning (n = 38, 23,7 %), gymnastik med redskap (n = 31, 19,3 %) följt av styrkelyft och övrig styrketräning på vardera 10 % (n = 16).Slutsatsen är att CrossFit inte har en högre skaderisk än många andra populära sporter. Avancerade CrossFit-utövare verkar skada sig i lägre utsträckning än övriga nivåer av CrossFit-utövare. Längre tid med utövande av CrossFit verkar minska skaderisken. Skador sker oftast i axlar, ländrygg och knän under momenten tyngdlyftning och gymnastik med redskap. Resultaten kan ge värdefull information för skadeförebyggande arbete inom CrossFit genom att förmedla kunskap om vilka kroppsdelar som oftast skadas och under vilka moment.

Idrott intar en stark position i vårt västerländska samhälle och idrottsprestationer är av stort nationellt intresse. Att välja ut talangfulla elever till Nationella idrottsutbildningar är inte helt lätt och kunskapen om urvalsprocessen är bristfällig. Syftet med denna studie var att generera kunskap om talang-identifikationsprocessen till de Nationella Idrottsutbildningar(NIU) inom ramen för utbildnings-reformen GY-11. Genom intervjuer med idrottsinstruktörer inom 10 olika idrotter besvarades frågor om hur de definierade och identifierade talang och hur de valde ut de elever som skulle bli antagna till NIU. Mer specifikt studerades instruktörernas beslutsfattande i urvalsprocessen. Studien visade på att instruktörerna hade svårt att definiera talang och ge en entydig bild av talangbegreppet. Urvalsprocessen och i den talangidentifikationen, processen att välja ut talanger, var relativt omfattande och väl utarbetad gemensamt av specialidrottsförbunden(SF) och skolorna. Dock såg den olika ut i en del SF. Informationen om ungdomarna hanterades samtidigt av instruktörerna under talangidentifikationsprocessen, vilken senare låg till grund för en slutgiltig bedömning av ungdomarnas fysiska, tekniska och personliga kvalitéer. Det gick att identifiera tre olika sammanvävda mönster som användes i talangidentifikationsprocessen. För det första kunde talang tolkas som ett socialt konstruerat fenomen utifrån instruktörernas tycke och smak. För det andra kunde valen förstås utifrån klassifikationsscheman som karaktäriserades utifrån instruktörernas sammanlagda erfarenhet, som över tid format deras preferenser för idrottsspecifik talang och/eller talang som personlighet. För det tredje så använde de sig av sitt praktiska förnuft och sin visuella erfarenhet för att identifiera och särskilja den talangfulle idrottaren från den mediokra utifrån kunskap om rörelsemönster i respektive idrott. En slutsats som gick att dra är att talangidentifikationsprocessen är komplex och inte alltid så objektiv och rationell som man vill tro.Nyckelord:

Familjer i kontakt med den svenska sociala barnavården är inte jämnt fördelat mellan olika samhällsklasser utan det finns en kraftig överrepresentation av familjer som lever i fattigdom. I vår studie har vi undersökt vad som, enligt myndigheter, anses utgöra ett gott föräldraskap samt hur dessa myndigheter, i domar som beslutats utifrån lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52, LVU), förhåller sig till socialt utsatta föräldrars levnadssituationer i sina bedömningar av deras bristande omsorg av sina barn. Vi har använt kritisk diskursanalys som metod och vårt teoretiska ramverk grundar sig i en historisk förankring samt begreppen concerted cultivation, accomplishment of natural growth, makt-kunskap och kulturell hegemoni. Vi använder oss även av begreppen elit, medelklass och arbetarklass vars definition grundar sig i utbildningslängd snarare än yrke. Vårt material består av 112 avkunnade domar, från tre olika förvaltningsrätter. Våra huvudsakliga resultat visar på att medelklassen har skapat prekära förutsättningar för arbetarklassföräldrar samt hur denna medelklass sedan kritiserar och bestraffar arbetarklassföräldrarna för att inte hanterat förutsättningar på ett bättre sätt. Vidare använder medelklassen sitt sätt att uppfostra barn som norm, vilket arbetarklassen tvingas att leva upp till.

SyfteSyftet var att undersöka om förmågan att hålla riktning i skogen skiljer sig åt beroende på arbetsintensitet, kartbildsförekomst, ålder och kön, hos kvinnliga och manliga orienterare på junior- och seniorelitnivå.Metod9 kvinnliga och 17 manliga orienterare på junior- och seniorelitnivå genomförde fyra 440 meter långa orienteringsbanor under olika förutsättningar, med eller utan kartbild i submaximal respektive maximal arbetsintensitet. Löpväg och arbetsintensitet mättes med GPS-klockor (Forerunner 305, Garmin, USA). Riktningsförmågan bestämdes genom att mäta riktningsavvikelse (RA) och extra löpväg (ELV) jämfört med fågelvägen.ResultatFörmågan att hålla riktning i skogen utan tillgänglig kartbild är bättre vid submaximal jämfört med maximal intensitet. Kartbildsförekomst påverkar inte riktningsförmågan. Riktningsförmågan beror inte på ålder. Män har mindre riktningsavvikelse och kortare extra löpväg jämfört med kvinnor.SlutsatserRiktningsförmågan utan tillgänglig kartbild påverkas av arbetsintensiteten, men däremot påverkar inte kartbildsförekomst riktningsförmågan i denna terrängtyp. På elitnivå skiljer sig inte riktningsförmågan sig mellan juniorer och seniorer, vilket inte stämmer överens med tidigare forskning. En könsskillnad erhölls däremot, där män påvisades ha bättre riktningsförmåga än kvinnor.

Syftet med studien var att undersöka seniorsfotbollsspelares personliga egenskaper, motiv till idrottsdeltagande och moral i idrotten gällande regelöverträdelser, fair play och sportspersonship. Vidare studerades eventuella skillnader mellan spelare på elitnivå och spelare på lägre nivå och mellan män och kvinnor gällande undersöknings-områdena, personliga egenskaper, motiv och moral i idrotten. Dessutom studerades eventuella interaktionseffekter. Avslutningsvis studerades samband mellan de olika områdena. Totalt deltog 150 fotbollsspelare varav 67 var män och 83 var kvinnor. Instrumentet som användes var ett enkätbatteri som bestod av fyra delar, däribland svenska versioner av PMQ och NEO-FFI. Resultaten visade att fotbollsspelare skiljde sig gällande personliga egenskaper, motiv till idrottsdeltagande och moral i idrotten. Dessutom visade resultaten skillnader mellan män och kvinnor gällande personliga egenskaper. Vidare erhölls skillnader beroende på idrottslig nivå och kön gällande både motiv till idrottsdeltagande och moral i idrotten. Avslutningsvis visade resultaten samband mellan de tre undersökningsområdena. Fotbollsspelares personliga egenskaper, motiv till idrottsdeltagande och moral i idrotten skiljer sig åt beroende på idrottslig nivå och kön. / The purpose of this study was to examine senior soccer player’s personality traits, motives for sport participation and moral in sport when it comes to rule violation, fair play and sportspersonship. Furthermore possible differences between players at an elite level and player at a lower level and between men and women were examined within the areas that were mention above, personality traits, motives and moral in sport. Furthermore possible interactions effects were examined. Moreover correlations between the different areas were studied. The participants in the study was 150 soccer players which 67 were men and 83 were women. The instrument used had four parts. Two of those where Swedish translations of PMQ and NEO-FFI. The results shows differences between soccer players personality traits, motives for sport participation and moral in sport. The results showed differences between men and women’s personality traits. Furthermore the results showed differences in motives for sport participation and moral in sport depending on athletic level and gender. In conclusion the results showed correlations between the three studied areas. Soccer players personality traits, motives for sport participation and moral in sport differs dependent on athletic level and gender.

Det finns olika definitioner av vad en ledare är, vad som är bra ledarskap och det finns en mängd olika ledarskapstyper. En ledare för ett lag är någon som oftast i huvudsak har ansvar att planera träningen. Idag ställs det högre krav på tränare och det krävs mer planering för att nå goda resultat på hög nivå. Syftet med denna studie är att undersöka elittränares syn på att bli och vara elittränare. Metoden var en kvalitativ metod där åtta stycken intervjuer har genomförts. Resultatet visar att de flesta tränarna har liknande egenskaper och tankesätt. Dessutom har samtliga tränare utbildningar kopplade till idrotten och några har även läst på universitet. De viktigaste egenskaperna hos en tränare enligt respondenterna är att elittränare ska vara bra på att kommunicera, ha positiv inställning och vara tydliga. De ska även vara omtänksamma, ha en bra kompetens och vara målinriktade. / There are different definitions of what a leader is, what is good leadership and there are a variety of leadership types. A leader of a team is someone who usally primarily responsible to plan the training. Today is it a higher burden on the coach and it requires more planning in order to achieve good results at high level. The purpose of this study is to investigate the elite coach´s vision of becoming and being elite coaches. The method was a qualitative method where eight interviews have been conducted. The results show that most of the coaches have similar characteristics and way of thinking. In addition, all the coaches have training linked to sport and a few have also studied at university. The main characteristics of a coach according to respondents is that elite coaches should be good at communicating, have a positive attitude and be clear. They should also be considerate, to have good skills and targets.

<p>Examensarbetet berör den bild som Dagens Nyheter publicerade den 21 juni 2006 gällande Komvux och om skolan som en elitenhet. Åsikten är att unga med fullvärdiga betyg vandrar från gymnasium till Komvux, i uppsåt att höja betygen. På så sätt hoppas de att bli antagna till de mer attraktiva utbildningarna såsom jurist kandidatutbildning och läkarutbildning. För att verifiera eller dementera våra frågeställningar, har vi analyserat texter både kvantitativt och kvalitativt samt som vi gjort empirisk undersökning i form av intervjuer, vilket skall återge den sanna bilden av Komvux (Gamlebyskolan) i Varberg. Materialet som vi har använt oss av är bland annat rapporter från både skolverket och utbildningsdepartementet. För att erhålla en teoretisk förklaring på våra frågeställningar, har vi använt oss av sociologiskt skrivna verk, författade av Ulrich Beck och Pierre Bourdieu. Utifrån resultatet kan vi dementera den bild som DN presenterade, då merparten av eleverna på Gamlebyskolan läste nya ämnen. Komvux är för den breda massan som planerar att läsa på universitet och högskolor, men dock inom de mindre prestigefyllda utbildningarna.</p>