Denna studie undersöker bevakningen av Paralympics och hur den har förändrats i de svenska dagstidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, från det första mästerskapet i Rom 1960 till det senaste mästerskapet i London 2012. Studien omfattar kvantitativ innehållsanalys såväl som kvalitativ textanalys. Avsikten med den kvantitativa delstudien är att undersöka omfånget av Paralympics-bevakningen i de valda tidningarna och hur det har förändrats under den valda tidsperioden. Avsikten med den kvalitativa delstudien är att undersöka hur språket och attityden gentemot Paralympics och dess deltagare har förändrats över tid. Den kvalitativa undersökningen görs med stöd av Michel Foucaults normaliseringsteori och Umberto Ecos receptionsteori. Resultatet av den kvantitativa delstudien visar att mediebevakningen, med några få avvikelser, har ökat stadigt från 1960 till 2012. Den kvalitativa delstudien visar att attityderna gentemot Paralympics och dess deltagare överlag har förbättrats. Detta leder till slutsatsen att det finns goda förutsättningar för en mer omfattande och en mer seriös bevakning av Paralympics i framtiden.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Efter sommarens Paralympiska spel i London 2012 kändes handikappidrotten mer intressant än någonsin att fördjupa sig i. Att se dessa atleter med ett funktionshinder prestera så bra i sina idrottsgrenar skapade en nyfikenhet i hur deras resa sett ut från att vara på amatörnivå till att nå den absoluta eliten. Syfte med denna studie var att belysa erfarenheter och uppfattningar hos personer med fysisk funktionsnedsättning av att vara amatör till att nå elitnivå inom ett antal individuella idrotter. Den kvalitativa metod som arbetet inspirerades av var fenomenografi och datainsamlingen är gjord via intervjuer. Analysen av data gjordes genom en sjustegsmodell där olika utsagor bildade kategorier. Undersökningsgruppen bestod av totalt fem deltagare över 18 år med fysiska funktionsnedsättningar, där alla var på landslagsnivå i sin respektive idrottsgren. Resultatet visade på att det fanns olika erfarenheter och uppfattningar om hur det är att gå från amatör till elitnivå. Alla var dock överens om att avsaknaden av tränare med rätt kunskap var ett stort problem. Resultatet visade även på att organisationen runt handikappidrotten har många brister som borde åtgärdas för att optimera elitsatsningen för dessa personer. Genom de olika resultaten har det framkommit att en sammanslagning av handikappidrotten och idrotten skulle kunna generera i bättre utvecklingsmöjligheter inom idrotten för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Något som även det skulle kunna vara ett lyft för handikappidrotten är att låta kunskapen som redan finns inom handikappidrotten förs vidare genom att de som tidigare varit aktiva på elitnivå blir inspirerade till att fortsätta som tränare efter avslutad karriär.

Ett självständigt arbete på grundnivå inom produktutveckling av kälkhockeykälken / An independent degree project in product development of the sledge hockey sledge

Denna studie har skrivits för att skapa en förståelse för vad deltagande i handikappidrott betyder för skapandet av identitet och självbild påverkas hos personer med intellektuellt funktionshinder. Att genom idrott lära sig vem jag är och vad jag kan. Ett ämne som är viktigt att belysa i en samhällsgrupp som ofta känner sig orättvist bedömda av andra. Det är även en samhällsgrupp som är eftersatt inom den kvalitativa forskningen och idrottspedagogiken. För att studera detta användes deltagande observationer och intervjuer. Likheter och olikheter jämfördes i empirin och utifrån det skapades olika teman på resultaten. Resultaten presenterar ett skapande av en gruppidentitet och en individuell identitet hos idrottarna. Ett skapande där olika villkor i idrottsmiljön har betydelse. Villkor som har betydelse för skapandet av en stark identitet och stark självbild men också tvärtom. Studien kan ge en bild av de villkor i idrottsmiljön som bidrar till en svagare identitet och självbild så att det problemet kan lösas inom laget. / This study has been written to create an understanding of what participation in disability sport means for the creating of identity and self-image among people with intellectual disabilities. Through sport learn who I am and what I can. A subject that is important to illustrate in a social group that often feels unfairly judged by others. It`s also a social group that is neglected in qualitative research and sports education. To study this we used participating observation and interviews. Similarities and differences were compared in our empirical data. Based on our findings we created different themes for the results. The results present an establishment of a group identity and individual identity among the athletes. An establishment where the different conditions in the sport environment are significant. Conditions that is important for the creation of a strong identity and a strong self-image, but also the opposite. The study can provide a picture of the conditions in the sport environment that contribute to a weaker identity and self-image so that the problem can be solved within the team.