Detta är en studie om hur Aftonbladet och Dagens Nyheter har skildrat konflikten mellan Nordkorea och Sydkorea under april 2013. Syftet med studien är att främst undersöka hur respektive land har framställts. Tyngdpunkten kommer att läggas vid språkbruket i artiklarna men också att undersöka huruvida tidningarna varit objektiva i sitt innehåll eller inte. Studien bygger på en kvalitativ studie som har gjorts utifrån 25 nyhetsartiklar publicerade i Aftonbladet och Dagens Nyheter mellan 1 april och 8 april 2013. Undersökningen bygger på teorier kring språkbruk, objektivitet och nyhetsvärdering av bland annat Lars Nord och Jesper Strömbäck. Studien visar att att Nordkorea framställs som bovar i konflikten, medan Sydkorea och USA framställs som konfliktens offer.

Problemformulering och syfte: Syftet med vår studie var att se hur befolkningen i Malung- Sälens kommun såg på den rådande mediebevakningen. Utifrån vårt case - Malung-Sälens kommun - vill vi alltså se hur tomrummet efter nedläggningarna av lokalredaktionerna såg ut och vad det har lett till, hur invånarna tycker att det förändrats sedan nedläggningarna och hur detta har påverkat deras förtroende för de lokala medierna.
Metod och material: Vi har gjort en kvantitativ studie som baserat sig på 100 telefonenkäter med invånare från Malung-Sälens kommun. 50 män- och 50 kvinnor i åldrarna 30-75. Huvudresultat: Respondenterna i Malung-Sälens kommun är i hög grad intresserade av lokala nyheter. Det finns ett stort missnöje med den lokala mediebevakningen i kommunen, där 84 procent uppger att bevakningen försämrats sedan den sista lokalredaktionen lades ner år 2015. Det övergripande förtroendet har sjunkit och 66 procent uppger att deras förtroende har försämrats.

Denna studie undersöker bevakningen av Paralympics och hur den har förändrats i de svenska dagstidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, från det första mästerskapet i Rom 1960 till det senaste mästerskapet i London 2012. Studien omfattar kvantitativ innehållsanalys såväl som kvalitativ textanalys. Avsikten med den kvantitativa delstudien är att undersöka omfånget av Paralympics-bevakningen i de valda tidningarna och hur det har förändrats under den valda tidsperioden. Avsikten med den kvalitativa delstudien är att undersöka hur språket och attityden gentemot Paralympics och dess deltagare har förändrats över tid. Den kvalitativa undersökningen görs med stöd av Michel Foucaults normaliseringsteori och Umberto Ecos receptionsteori. Resultatet av den kvantitativa delstudien visar att mediebevakningen, med några få avvikelser, har ökat stadigt från 1960 till 2012. Den kvalitativa delstudien visar att attityderna gentemot Paralympics och dess deltagare överlag har förbättrats. Detta leder till slutsatsen att det finns goda förutsättningar för en mer omfattande och en mer seriös bevakning av Paralympics i framtiden.

I denna uppsats undersöks ett urval av mediers rapportering om våld i parrelationer. En kvantitativ undersökning gjordes på 100 artiklar publicerade under oktober månad 2013 i landsortspress hämtade från mediearkivet. 10 av dessa artiklar undersöktes ytterligare i en kvalitativ textanalys. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur artiklar om våld i parrelationer formuleras och vilken plats de ges i pressen, vad är det som berättas och på vilket sätt berättas det om våldet? Intresset för våld har ökat i etermedier och press men inte för alla sorters brott. “Vardagliga” brott ges litet utrymme i pressen i relation till brottstatistiken. Forskare menar att när det väl rapporteras om våld i parrelationer så skildras det på ett stereotypiskt och rutinartat manér. Vi angrep artiklarna med teorier om nyhetsurval och genus och resultatet visar en överensstämmelse med tidigare forskning om brottsjournalistik. Den kvantitativa undersökningen visade att den typiska artikeln var i notisformat formulerad på 150 ord eller mindre. 85 procent av förövarna var män, 9 procent var kvinnor och i 6 procent handlade artikeln om fall där båda parterna slagit varandra. Våldsdetaljer förekom i nästan alla artiklar men citat förekom i mindre än 10 procent av artiklarna. I ca två av fem artiklar anges en orsak till misshandeln som ligger utanför gärningsmannens direkta handling, exempelvis svartsjuka eller alkohol. Den kvalitativa undersökningen visade en stereotypisk bild av kvinnan och kvinnans upplevelser av händelsen fokuserades i artiklarna oberoende om kvinnan hade blivit slagen eller om hon slog.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur Aftonbladet och Dagens nyheter bevakat och berättat om Lundsbergs skola under åren 2011-2013. Frågorna som ställts har handlat om hur medierna berättat om Lundsbergs skola. Handling, karaktärer, skrivsätt samt skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens nyheters rapportering, har varit frågornas centrala punkt. Jag har i studien valt att se Lundsbergs skola som ett fall av skandaler eller så kallade ”mediedrev” i Sverige. Teorier som använts är Thompsons skandalfaser, Hvitfelts nyhetskriterier, Nord, Allern och Pollacks kännetecken på mediedrev, samt Altheide och Snows teori om medielogik. Studien har även använt sig av Fulton och Dunn som pratar om narrativ i nyheter. Denna ”berättelse om Lundsbergs skola” har jag undersökt genom att samla in kvantitativt material från Aftonbladet och Dagens nyheter 2011-2013. Resultatet visar på att intresset för Lundsbergs skola ökat hos journalister och läsare genom åren, inte bara i antal artiklar, utan även i form av krönikor, kommentarer, debatter och insändare. Studien har även haft en kvalitativ del där sex artiklar från Aftonbladet och sex artiklar från Dagens nyheter undersökts utifrån en frågemall med frågor om handling, karaktärer och skrivsätt. Detta för att se vilka berättartekniker journalister använder sig av, så kallade narrativ. Resultatet har sedan sorterats in efter de klassiska stadierna i en berättelse där vi kan se hur medierna introducerar Lundsbergs skolas, hur sedan handlingen stegras, hur berättelsen når sitt klimax och hur den sedan mattas av i en upplösning. Någon riktig konklusion fick berättelsen aldrig eftersom den, i skrivandets stund, fortfarande berättas.Mina slutsatser blev bland annat att Aftonbladet och Dagens nyheters bevakning och berättande inte skiljer sig åt så mycket som man skulle kunna tro. Detta skulle kunna bero att medier under en skandal eller ett mediedrev tenderar att bevaka och berätta på ett liknande sätt. Resultaten tyder dock på att Aftonbladet försöker skapa ”moral panic”, kaos i samhället som får allmänheten stressade, medan Dagens nyheter hållit ett större avstånd till sina texter. Det finns även tecken på att olika källor valt att stiga fram vid vissa tidpunkter i ”berättelsen” för att få synas i ”bästa sändningstid”.

<p>Den här studien omfattar en analys av hur Sverigedemokraterna skildrades i Helsingborgs dagblad under valrörelsen 2006. I sydvästra Skåne, vilket är Helsingborgs dagblads spridningsområde, hade Sverigedemokraterna mycket stor framgång i valet 2006. Detta har väckt intresse för en studie av detta slag, vars syfte är att åstadkomma ett underlag för vidare undersökningar angående mediebevakningens betydelse för valutgången.</p><p>Jag har skrivit en bakgrund med fakta angående Sverigedemokraternas nuvarande politiska position Därefter har jag skrivit en teorigenomgång som tar upp ämnen som rör den politiska kommunikationen samt ramar in problemställningen. Utifrån syftet har jag ställt upp ett antal frågeställningar och genom en kvantitativ innehållsanalys i kombination med en diskursanalys söker jag svar på dessa frågeställningar. Materialet för analyserna består av artiklar ur Helsingborgs dagblad som skrevs inför valet 2006.</p><p>Analyserna har lett till slutsatser som jag avslutningsvis har diskuterat. Bland annat så har jag kommit fram till att Sverigedemokraterna framställdes som icke trovärdiga och okunniga.</p>

Den här studien omfattar en analys av hur Sverigedemokraterna skildrades i Helsingborgs dagblad under valrörelsen 2006. I sydvästra Skåne, vilket är Helsingborgs dagblads spridningsområde, hade Sverigedemokraterna mycket stor framgång i valet 2006. Detta har väckt intresse för en studie av detta slag, vars syfte är att åstadkomma ett underlag för vidare undersökningar angående mediebevakningens betydelse för valutgången. Jag har skrivit en bakgrund med fakta angående Sverigedemokraternas nuvarande politiska position Därefter har jag skrivit en teorigenomgång som tar upp ämnen som rör den politiska kommunikationen samt ramar in problemställningen. Utifrån syftet har jag ställt upp ett antal frågeställningar och genom en kvantitativ innehållsanalys i kombination med en diskursanalys söker jag svar på dessa frågeställningar. Materialet för analyserna består av artiklar ur Helsingborgs dagblad som skrevs inför valet 2006. Analyserna har lett till slutsatser som jag avslutningsvis har diskuterat. Bland annat så har jag kommit fram till att Sverigedemokraterna framställdes som icke trovärdiga och okunniga.

Syftet med denna uppsats var att undersöka mediebevakningen kring Sverigedemokraterna inför valet 2010 med utgångspunkt från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladets nätupplagor mellan perioden 1 januari 2009 och 19 september 2010. Som en jämförelse, för att kunna se relativiteten i vad som är mycket och vad som är lite mediebevakning, valde jag att även inkludera Kristdemokraterna och Vänsterpartiet i den kvantitativa undersökningen. Detta med anledning av att de tre partierna alla fick ungefär samma procentantal röster. Under studiens gång har jag tittat på ca 5000 artiklar och dessa artiklar har sedan fått ta plats i diagram, där jag kategoriserat de olika artiklarna efter att ha gjort en bedömning. De kategorier jag valt att ta med är opinionsundersökningar, artiklar där partiet bara omnämns politiskt, kritik mot partiets politik, oroligheter kring partiet och partisammankomster, kritik mot specifika partimedlemmar, reklam, PR och dylikt samt granskande artiklar om partiet. Jag valde även att göra en retorisk analys, men då enbart på artiklar skrivna om Sverigedemokraterna, detta i och med att det var Sverigedemokraterna som var i fokus.   Efter att ha avslutat den kvantitativa studien kunde jag konstatera att Sverigedemokraterna inte är det partiet som det skrivits flest artiklar om utan det var Vänsterpartiet. Däremot framgick det mycket tydligt att typen av rapportering var ytterst annorlunda när den gällde Sverigedemokraterna jämfört med de övriga två partierna. Sverigedemokraterna hade en övervägande del negativa skriverier. Så som kritik mot specifika partimedlemmar samt rapportering kring oroligheter vid partisammankomster. När det gällde de övriga två partierna var den typen av rapportering försvinnande liten.   Genom att jag, genom denna kvantitativa studie, har fått underlag för att medierapporteringen kring Sverigedemokraterna sett annorlunda ut än kring de övriga två partierna väljer jag att avslutningsvis diskutera kring ifall medierapporteringen hade något att göra med det resultat som uppstod. Det är inte möjligt att svara på den frågan genom denna analys utan det krävs ett betydligt större urval och även en annan typ av analys, men man kan ana att mediebevakningen har haft någon form av påverkan i och med att media är en av våra största källor till information. Dock skulle denna påverkan ha varit positiv på sådant sätt att Sverigedemokraterna, genom att inte ha fått nå ut med sin politik och vad den egentligen handlar om, fått sympatiröster från dem som sett partiet som utanför och syndabockar.

This study critically examines the phenomenon of false balance in Swedish media coverage of climate change from 1988 to 2002. The research design replicates the methodological framework of Boykoff and Boykoff (2004), applying quantitative content analysis to a selection of Swedish newspapers and comparing with their findings on American newspapers. The false balance occurred when media reporting gave equal weight to scientifically supported and scientifically unsupported views on the causes of climate change. The findings reveal a stark contrast between Swedish and American media. While American newspapers frequently employed false balance, Swedish newspapers predominantly depicted it as a scientifically established fact. Only a small fraction of the Swedish articles presented a false balance. The study delves into the journalistic practices and societal contexts influencing these representations. It suggests that Swedish journalists were less exposed to advocacy frames promoting climate skepticism, prevalent in the U.S. Various journalistic models – from aligning with personal beliefs and interpretive journalism to neutral frame-sending – are explored to understand the media's portrayal of climate change. Additionally, previous research considers the impact of broader political and societal consensus in Sweden on climate science at the time, unlike the politicization that took place in the United States, which likely contributed to the identified difference between the USA and Sweden.  This thesis contributes to the understanding of the media's role in shaping public discourse on climate change and underscores the importance of professional journalistic practices in conveying scientific realities. Keywords: False Balance, Climate Change, Media Coverage, Swedish Newspapers

Bakgrund: Sponsring är en väsentlig del för företag och ett sätt för dem att nå ut till sina konsumenter genom varumärkesexponering. Genom idrottssponsring har företag därmed möjligheten att bemöta en större publik under en längre period. Det som styr kostnaden för sponsring bygger på den nivå av mediebevakning som den sponsrade enheten besitter. Problematiken bygger påen kunskapslucka där forskning inte har studerat SMEs sponsring i större utsträckning. Syfte: Syftet är att undersöka sponsring av av elitidrott, för att urskilja vilken nivå av dessa som ger SMEs största mängd exponering i förhållande till sponsringsinvesteringen. Teori: De teorier som används och presenteras är utgångspunkter och centrala begrepp inom ämnesområdet sponsring som ska bidra till att förstå och analysera materialet. Metod: Studien har formats utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där val av studieobjekt utgått från ett mål och kriteriestyrt urval. Slutsats: Sponsring av lägre mediebevakad elitidrott ger SMEs större mängd exponering i förhållande till sponsringsinvestering än vad högre mediebevakad elitidrott. / Background: Sponsorship is an essential part for businesses and a way for them to reach out to their consumers through brand exposure. Through sports sponsorship, companies thus have the opportunity to meet a larger audience for a longer period. What governs the cost of sponsorship is based on the level of media coverage the sponsored entity possesses. The problem is based on a knowledge gap where research has not studied SME sponsorship to agreater extent. Purpose: The aim is to investigate the sponsorship of elite sports, to discern which level of these gives SMEs the greatest amount of exposure in relation to the sponsorship investment. Theory: The theories that are used and presented are starting points and central concepts in the subject area of sponsorship that should contribute to understanding and analyzing the material. Method: The study has been designed based on a qualitative method with semi-structured interviews where the choice of study object was based on a goal and criteria-driven selection. Conclusion: Sponsorship of elite sports with lower media coverage gives SMEs greater amount of exposure in relation to sponsorship investment than elite sports with higher media coverage