Studiens syfte är att undersöka hur kommunikatörens yrkesfält och yrkesroll tar sig uttryck genom kommunikationschefers konstruktion av detta fält, denna roll och möjliga faktorer som inverkar på dessa. Undersökningen präglas av en konstruktivistisk ståndpunkt och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma kommunikationschefer. Empirin har behandlats med hjälp av teoretiska verktyg som fältteorin (Broady 1991) och expertsamhället (Alexius et. al 2012).  Studiens resultat visar att kommunikatören vinner allt mer gehör i organisationen för sin breda kommunikationsexpertis. Trots detta har kommunikatören svårt att befästa sin roll och vinna legitimitet i organisationen; kommunikatören och organisationens medarbetare framstår i vissa fall tilldela rollen olika betydelse. Det finns tro på en professionalisering av yrkesfältet, samtidigt kräver den flerdimensionella verksamheten kompetenser från flera olika yrkesfält. Exempelvis det journalistiska yrkesfältet, vilket konvergerar allt mer med kommunikatörens fält. Detta medför svårigheter för att kunna uttala sig om ett enat yrkesfält och en möjlig professionalisering. Utifrån det senmoderna samhällets villkor framstår det mer relevant att se kommunikatören utifrån begreppet expert, vilket talar för en värdefull men bred expertis inom ett specifikt kunskapsområde.

The aim of this study is to inquire into the thoughts of students of Swedish for Immi-grants suffering from PTSD as well as other psychosocial disorders and teachers of Swedish for immigrants relating to the importance of the relation of recognition to the creation of self-relation, which is defined by Honneth (2003) as ” the awareness or per-ception a person has of herself considering which abilities she has been dealt” (Honneth 2003:101).My research questions concern the thoughts and perceptions that teachers of SFI and students suffering from PTSD-related issues have concerning the core in and purpose of the SFI-education as well as what they perceive might facilitate and/or obstruct the de-velopment of a positive self-relation.The study is based on Axel Honneth’s theory of recognition and moral violation as well as Pierre Bourdieu’s theory of social fields.The content of the study is based on four interviews with students and seven with teachers which were conducted during the fall of 2016 as well as spring of 2017. The interviews were conducted using Bourdieu’s methodological guidelines for interviews – participating objectification – the purpose of which is to develop data that enables the position of the interviewee to be analyzed without the scholar engaging in objectifying distance.In order for an individual to develop a positive self-relation in which he or she recei-ves the opportunity to develop self confidence, self respect as well as solidarity, a relat-ion of recognition on three levels is required, which according to Honneth is fundamen-tal to individual self-realization. The findings of the study show that the students of SFI-suffering from PTSD-disorder request recognition on all three of said levels, in-cluding the emotional first level, defined by Honneth as care for others for the sake of him or her. The included teachers are neither aware of or prepared for this, but belive that recognition on the remaining two levels, the moral/judicial and the self-worth/social appreciation level respectively, occur during SFI-education. Further, the teachers argue that conflicts occur relating to the teacher's perceptions of the students as responsible adult individuals versus the demands that society have regarding the content of SFI-education together with the requirements of rapid progression and integration into the system put forth by the employment office and/or social services. Said conflict generates an experience of teachers as being impersonal, nonindependent and disrespectful amongst students.The teachers consider relating to and recognizing students in ages, educational degrees and social backgrounds virtually comparable to their own to be considerably easier than relating to students whose are not.

De senaste åren har mycket uppmärksamhet riktats mot att allt fler honungsbin dör varje år. Denna utbredda bidöd kan få stora konsekvenser då framställandet av en tredjedel av de livsmedel vi konsumerar är beroende av insektspollinatörer som bin. Detta är en studie om de människor som hjälper till att upprätthålla bibeståndet, nämligen hobbybiodlarna. Biodlingen har studerats genom deltagande observation, personintervjuer och fokusgruppsintervjuer med både etablerade biodlare och deltagare i en nybörjarkurs i biodling. Det insamlade materialet tolkas och analyseras med hjälp av Bourdieus teorier om sociala fält och habitus. Biodlarnas natursyn diskuteras även. Genom att hobbybiolingen behandlas som ett socialt fält visas hur individers habitus formas av fältets natursyn. Samtidigt formar individerna fältet. Biodlares närhet till naturen är det centrala i denna studie och för många av de i studien som just ska börja med biodling, handlar det lika mycket om att göra en miljögärning som att skaffa sig en hobby. / In recent years, much attention has been directed towards the increasing number of yearly deaths among honeybees. This widespread death of bees can be expected to have major consequences, seeing as the production of one-third of the foods we consume is dependent on insect pollinators like bees. This study focuses on the people who help maintain the honey bee population, hobby beekeepers in particular. The study investigates apiculture through participant observation, interviews and focus group interviews with both established beekeepers and participants in a beginner's course in beekeeping. The collected material is interpreted and analyzed using Bourdieu's theories of social fields and habitus. The beekeepers’ perception of nature is also discussed. By treating the apiculture as a social field it is clear that an individuals' habitus is shaped by the nature perception of the field. Simultaneously, the field is shaped by the individuals. The beekeepers’ closeness to nature is the focus of this study and for many of those in the study who is about to start beekeeping, it's as much about making an environmental act as it is getting a hobby.

<p>Denna kvantitativa studie är en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lärande. Syftet med studien är att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lärande i karaktärsundervisningen, dels på skolan och dels på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det får för deras utbildning i de olika lärmiljöerna. Informationen samlades in via en enkät som är utformad med likvärdiga frågeställningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n är en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lättare att motivera sig på arbetsplatsen när det gäller både lärande till yrket och till användandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jämförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag. I diskussionsavsnitten ges förslag till vad vidare forskning i frågan skulle kunna handla om.</p>

Denna kvantitativa studie är en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lärande. Syftet med studien är att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lärande i karaktärsundervisningen, dels på skolan och dels på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det får för deras utbildning i de olika lärmiljöerna. Informationen samlades in via en enkät som är utformad med likvärdiga frågeställningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n är en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lättare att motivera sig på arbetsplatsen när det gäller både lärande till yrket och till användandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jämförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag. I diskussionsavsnitten ges förslag till vad vidare forskning i frågan skulle kunna handla om.

There is a clear difference between the way football players and leaders regard the role of the referee, compared to the way the refereeing body looks at it. The refereeing body regard themselves as fundamental for the existence of the sport, while the other mentioned parties merely see them as functional justice makers. This view places the referees outside the field of football. This establishes a football culture, which is conflicted when it comes to the role of the referees on the field. The conflict comes to its edge in youth football, where the referees are under severe pressure. The only way for the referees to handle this pressure is through experience and respect, which is essential for creation of a well working referring role. Thus, a change in the football culture is necessary in order to include the referees in the football family and change the general conception of the referees’ role and function.

<p>There is a clear difference between the way football players and leaders regard the role of the referee, compared to the way the refereeing body looks at it. The refereeing body regard themselves as fundamental for the existence of the sport, while the other mentioned parties merely see them as functional justice makers. This view places the referees outside the field of football. This establishes a football culture, which is conflicted when it comes to the role of the referees on the field. The conflict comes to its edge in youth football, where the referees are under severe pressure. The only way for the referees to handle this pressure is through experience and respect, which is essential for creation of a well working referring role. Thus, a change in the football culture is necessary in order to include the referees in the football family and change the general conception of the referees’ role and function.</p>

AbstractDen här studien kartlägger Sveriges sjukhusclowner och består av en kvantitativ del och en kvalitativ deldär clownernas verksamhet analyseras med hjälp av Bourdieus teorier om sociala fält, kapital ochhabitus. Empirin består av nio intervjuer med representanter för clowngrupperna och därutöver harinformation inhämtats från resterande fem grupper. Inledningsvis finns en historik om clownens filosofioch bakgrunden till sjukhusclownyrket, samt en kort redogörelse av svensk och internationell forskningom clowner i vården. Jag som skriver arbetar sedan fem år som sjukhusclown och min clownpersonIngeborg har varit med i arbetet med studien. Resultat, den kvantitativa delen: Idag finns 14 sjukhusclowngrupper med verksamhet från Gällivare i norrtill Ystad i söder. Organisationerna drivs i regel som ideella föreningar, som helt eller delvis är finansierarsin egen verksamhet genom kulturstöd, fonder, sponsorer och privata donationer. Föreningarnasysselsätter 78 artister på heltid eller deltid. Sjukhusclownerna besöker barn- och ungdomsavdelningar påde flesta av landets stora sjukhus flera dagar i veckan. De besöker även regelbundet många av de mindresjukhusen och några grupper arbetar även inom hemsjukvården, demensvården, på äldreboenden ochpalliativa avdelningar. Resultat, den kvalitativa delen: Landets sjukhusclowner arbetar på sjukhusets sociala fält och ärprofessionellt tränade i att möta barn i känsliga situationer, har tystnadsplikt och följer sjukhusens rutinerkring hygien, sekretess, och patientsäkerhet. Samtidigt tillhör de ett eget fält, ett mer fantastisktmikrokosmos där glädje och möjligheten att skapa fantastiska möten, även i livets svåraste stunder, är detsom värderas högst. Clownerna ser till barnets bästa från karnevalens perspektiv, vilket innebär att de kanvända på hierarkier, bjuda in lite oordning där de tycker det är för ordningsamt och skapa ordning där detär för rörigt. Clownen hämtar kapital från sin fantasi, och kan i ena stunden ta en försenad läkare i armen,som om doktorn vore ett olydigt barn, och i andra stunden själv bli utslängd i korridoren av ett barn somfått nog av besök i sitt rum. Clownen är alltid i förändring, i the liminal space (Skåreus), vilket kanske kanrucka på en del av sjukvårdsfältets habitus och ge nya perspektiv på invanda rutiner, procedurer och hierarkier.

I denna uppsats redogörs för fotbollstränares väg till att de blir anställda på elitnivå. Studien utgår från att undersöka tränarnas sociala bakgrund utifrån faktorerna socialisation, sociokulturellt perspektiv, sociala fält samt kapital. Studiens metodval är av kvalitativ grund, i form av intervjuer. Detta för att djupgående besvara syftet och forskningsfrågorna. Denna studie har påvisat olika vägar som en tränare kan ta för att nå till svensk elitfotboll, dessa grundar sig i socialisationen de vill säga, hur en tränares fotbollsintresse växt fram via sin omgivning. Ur ett sociokulturellt perspektiv går det att se viktiga faktorer, bland annat framkommer det att ens föräldrars engagemang inom idrottslivet format tränare till att själv få ett intresse för idrott. Det visar även att det är viktigt med ett brett kontaktnät inom det sociala fältet (idrottsfältet), vilket även kan ses som ett kapital som ökar chanserna till att få ett jobb inom svensk elitfotboll.

En professionalisering och kommersialisering har skapat möjligheter för idrottsälskande atleter att försörja sig inom vissa sporter, på heltid eller deltid. Elitidrotten har dock en tendens att inte bli granskad närmare om det inte rör sig om prestations- eller idrottspsykologi. I denna studie ligger intresset i att belysa hur elitidrottare som har eller har haft elitidrotten som en arbetsplats faktiskt upplever sin tillvaro och dess livssfär. Fokus har legat på att identifiera hur elitidrottarna själva benämner att deras sociala fält ser ut, samt hur deras yrkesval har påverkat deras egen identitet. Detta förstås och tolkas genom det existenssociologiska perspektivet som har fungerat som glasögon och ramverk för hela studien och dess teorier och empiri som framkommit. En del av studien blir således även att analysera den empirin som belysts, för att förstå hur elitidrottare skapar det som existenssociologiska perspektivet kallar för meningsfullhet. Resultatet i studien har påvisat att det finns många olika aspekter som behöver tas hänsyn till för att förstå hur elitidrotten kan forma dig som person. Men en central del som varit återkommande är det överhängande prestationskrav som elitidrottare ständigt lever med. Genom detta har det visat sig att elitidrottares livssfär, identitet och meningsskapande tagit olika inriktningar. Att den ena upplevelsen inte är den andra lik.