In a society where knowledge is more and more valuable, every moment that knowledge can be shared between colleagues is of great importance. According to our earlier personal experiences, we thought that organizations prioritised explicit knowledge and not tacit knowledge.  To contribute to knowledge on the subject we choose to do a study where we focused on the experiences of coworkers that works in shops. The purpose of the study then became: “to investigate how tacit knowledge is made use of in shops from the perspective of coworkers”. With the purpose in mind, we created two questions: “How does the coworkers of shops perceive that tacit knowledge occurs on their workplace?” and “how does coworkers perceive that they share their tacit knowledge”?  The study is made with a qualitative approach the collection of data has been made through seven semistructured interviews with coworkers. When we analyzed the empiric material, we’ve analyzed it through the theory of situated learning by Lave and Wenger that is included in the sociocultural perspective. Some things that the result showed according to our interpretation was observation and social interactions with other colleagues is the most common way that tacit knowledge can be shared through on the respondent’s workplaces, that the organizations do have a plan to make use of the explicit knowledge in greater extent than tacit knowledge, the respondents views trust as an important factor when it comes to sharing their tacit knowledge. / I ett samhälle där kunskap blir mer och mer värdefullt är vartenda tillfälle där kunskap kan delas mellan kollegor av stor vikt. Våra personliga uppfattningar är att organisationer prioriterar formell kunskap som kan förmedlas i ord och skrift och inte den tysta kunskapen.  För att bidra med kunskap i ämnet valde vi att göra en studie där vi fokuserar på medarbetare som arbetar i butik för att ta reda på deras uppfattningar. Syftet blev då: “att undersöka hur tyst kunskap tas tillvara på inom detaljhandeln utifrån medarbetares perspektiv”. Utifrån syftet skapade vi de två frågeställningarna: ”Hur uppfattar butiksmedarbetare att tyst kunskap förekommer på deras arbetsplats?” och ”Hur upplever medarbetare att de delar sin tysta kunskap?  Studien har gjorts med kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med medarbetare. När vi analyserat det empiriska materialet har vi gjort det ur teorin situerat lärande av Lave och Wenger som ingår i det sociokulturella perspektivet. Några saker som resultatet visar enligt vår tolkning är att: observation och socialt samspel med andra kollegor är de vanligaste sätten som tyst kunskap delas på respondenternas arbetsplatser, att organisationerna har en plan för att ta tillvara på explicit kunskap i högre utsträckning än tyst kunskap samt att respondenterna ser tillit som en viktig faktor när de ska dela sin tysta kunskap.

<p>Denna kvantitativa studie är en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lärande. Syftet med studien är att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lärande i karaktärsundervisningen, dels på skolan och dels på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det får för deras utbildning i de olika lärmiljöerna. Informationen samlades in via en enkät som är utformad med likvärdiga frågeställningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n är en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lättare att motivera sig på arbetsplatsen när det gäller både lärande till yrket och till användandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jämförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag. I diskussionsavsnitten ges förslag till vad vidare forskning i frågan skulle kunna handla om.</p>

Denna kvantitativa studie är en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lärande. Syftet med studien är att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lärande i karaktärsundervisningen, dels på skolan och dels på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det får för deras utbildning i de olika lärmiljöerna. Informationen samlades in via en enkät som är utformad med likvärdiga frågeställningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n är en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lättare att motivera sig på arbetsplatsen när det gäller både lärande till yrket och till användandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jämförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag. I diskussionsavsnitten ges förslag till vad vidare forskning i frågan skulle kunna handla om.

Denna rapport har studerat hur lär- och identitetsprocessen att formas till artist har sett ut för några av Sveriges mest aktuella kvinnliga artister. Valet att studera denna yrkesgrupp beror på att formell utbildning genom skolväsendet saknas för att till fullo förbereda individer för yrket. Syftet har varit att genom artisternas beskrivningar av de egna erfarenheterna bidra med kunskap om hur dessa processer kan se ut. Sex stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med hjälp av utformad frågeguide för insamlandet av data. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades därefter med drag av hermeneutisk tolkning. Förförståelsen hos mig som forskare har haft en central roll i rapporten då jag själv är verksam som frilansande trummis inom musikbranschen. Då tidigare forskning rörande lär- och identitetsskapande processer för artister inte hittades baserades litteraturöversikten till stor del av forskning om de lär- och identitetsskapande processer som elitidrottare gjort. Valet av denna yrkesgrupp baserades på att framgång som idrottare ofta leder till medial uppmärksamhet, i likhet med artisternas. Insamlad empiri analyserades sedan genom Lave och Wengers (1991) teorier om hur kunskap uppstår och utvecklas genom sociala interaktioner i olika kontexter, något de kallar för situerat lärande. I analysen användes även Goffmans (2009) rollteoretiska modell som behandlar hur identiteter skapas, upprätthålls och förändras. Slutsatserna i studien visade på att kunskapen till stor del skapats genom observation av de mer erfarna inom musikbranschen samt interaktion med dessa. Artisternas föreställningar om vad det innebär att vara en artist samt till vilken grad de interagerat med olika delar av musikbranschen tycks ha påverkat deras förmåga att själva identifiera sig som artister. Gemensamt för samtliga respondenter var den beskrivna upplevelsen av att kunna påverka rollen som artist till högre grad i och med ökad erfarenhet och framgång som artist. / This report has studied how the processes of learning about the role as an artist and the ability to identify oneself as one has been for some of Sweden’s most popular artists. The choice to study this profession is due to the lack of formal education through the school system to fully prepare individuals for the profession. The purpose has been to provide knowledge about these processes thru the described experiences from the artists. Six semi- structured qualitative interviews were conducted using a designed questionnaire for data collection. The interviews were then transcribed and analyzed by means of hermeneutic interpretation. The preconceptions have played a central role in the report, as I myself am a freelance drummer in the music industry. Since earlier research about learning and identity-creating processes among artists was not found, the literature review has been based largely on research about the learning and identity-creating processes that elite athletes have made. The choice to study this profession was based on the similarity between professions in the terms where their success often leads to great media attention. Collected empirical data was then analyzed thru Lave and Wenger’s (1991) theories of how knowledge arises and develops through social interactions in different contexts, something they call situated learning. The analysis was also made thru used Goffman's (2009) role theory model that addresses how identities are created, maintained and changed. The conclusions of this study showed that knowledge about the role as an artist was largely created by observing the more experienced in the music industry as well as thru interaction with these. The artists' perceptions of what it means to be an artist and the extent to which they interacted with different parts of the music industry seem to have influenced their ability to identify themselves with the role. Commonly to all respondents was the described experience that the ability to influence the role of an artist increased with experience and success as an artist.

Idag är miljö ett ämne som diskuteras ivrigt av både regering, media och företag. Att bara göra en sökning på internet på ordet miljö ger över 6 miljoner träffar och de första som kommer upp är oftast kopplade till miljöhot, klimatet eller hur kommuner/företag arbetar för miljön med hållbarhetsprogram. Det skrivs som sagt mycket om miljön idag, men hur påverkas vi egentligen av den informationen vi får? Och vad gör vi av den kunskap som vi tar till oss? Detta var något av utgångspunkten för examensarbetet och det som sedan kom att ligga som motivation till den förundersökning som gjordes inom Axfoods butiker. Förundersökningen som skulle ligga till grund för hur man skulle skapa en webbaserad utbildning inom ämnet miljö för de anställda hos Axfood. En utbildning som i och med Axfoods nya hållbarhetsarbete ska kunna få upp kunskapsnivån, medvetenheten och motivationen hos Axfoods anställda, för att de ska börja agera för miljön, både i sitt arbete men också utanför. Frågeställningarna är de följande: Vilka olika innebörder går att identifiera i de anställdas och kunders uppfattningar av begreppet miljö? Vad är de bakomliggande faktorerna till de anställdas och kundernas beteende när det kommer till att agera för miljön? Vad anser anställda och kunder inom Axfood vara det avgörande steget för att människor ska bli mer engagerade och motiverade att agera för en bättre miljö?Det empiriska materialet bygger på ett 70-tal kvalitativa och kvantitativa intervjuer ifrån anställda och kunder inom Axfoods verksamhet. Ett material som enligt en induktiv metod sammanställts och analyserats och som ligger till grunden för de slutsatser som dragits i rapporten.Undersökningen visade på att det idag är relativt jämt fördelat mellan vår positiva och negativa attityd genemot området miljö, men att en person som inte bär på några tidigare erfarenheter kring ämnet och som idag matats med en mängd negativa intryck har en negativ attityd till ämnet miljö. På samma sätt har också en person som bär på negativa erfarenheter ifrån sin uppväxt idag en negativ attityd. Samtidigt som en person som bär på positiva erfarenheter från sin uppväxt har en positiv attityd till ämnet miljö. Det visar sig också att detta kan vara avgörade för hur vi idag agerar för miljön. Negativa erfarenheter har en förmåga att bromsa oss i vårt arbete.Materialet som togs fram visar på att de anställda och kunderna som deltog i underökningen efterfrågar en utbildning inom miljö som ska bidra med de grunder som krävs för att ett fortsatt deltagande i det framtida hållbarhetsarbetet ska vara möjligt. Där tyngdpunkterna som undersökningen visar på ligger i att utbildningen ska bidra med motivation, enkelhet i att bidra och att få reda på hur man faktiskt är med och påverkar sin omgivning. Utifrån detta material ges flertalet orsaker till varför man idag inget gör för miljön och vad som skulle förändra detta beteende. Den största orsaken till att vi idag inte agerar för miljön visade sig vara bekvämlighet, deltagarna har livsstilar och rutinartade mönster som är svåra att bryta eller skära ner på. Detta kan också uppenbara sig i kombination med att man känner osäkerhet inför ämnet miljö i och med att man saknar kunskap, samtidigt som man inte känner motivationen i och med den maktlöshet som sprids bland deltagarna via medias negativa information kring ämnet miljö. Det som prioriteras högst idag bland deltagarna för att väcka ett engagemang är utbildningen som under våren och sommaren 2010 skapades hos Axfood. / Today the environment is a topic discussed eagerly by both the government, media and businesses. Just to do a search on the internet on the word environment provides more than 6 million hits and the first thing that comes up is most often linked to environmental threats, climate changes or how the municipalities / companies are working with environmental sustainability programs. As said before, the environment is a hot topic today, but how much are we humans affected by the information we receive? And what do we make of the knowledge that we receive? This was one of the starting points for this thesis that came to serve as motivation for the pre-investigation that took place in Axfoods stores. A pre-investigation which would be the basis for how to create a Web-based education in the Department of Environment for the employees of Axfood. An education that should be able to bring up the level of knowledge, awareness and motivation of the employees of Axfood, so that they will start thinking more about the environment, both at their work but also outside of it. The questions for this report are: What are the different meanings that can be identified in the employees and customers perception of the concept of environment? What are the underlying factors to the employees and customers behavior when it comes to acting for the environment? What does employees and customers in Axfood consider to be the crucial step for humans to become more engaged and motivated to act for a better environment? The empirical material is based on qualitative and quantitative interviews of employees and customers within Axfood enterprises. A material that according to an inductive method has been compiled and analyzed and which forms the basis for the conclusions reached in the report. The survey showed that it today is relatively equally between our positive and negative attitude towards the field environment, but one person who does not carry any previous experience on the topic and is now fed with a variety of negative impressions is showed to have a negative attitude to the subject environment. Similarly, a person who also carries the negative experiences from their childhood will today have a negative attitude. While a person who carries the positive experiences from their childhood have a positive attitude to the subject environment. It turns out that this can be crucial for how we act today to the environment. Negative experiences have a tendency to prevent us from working. The material shows that the staff and customers who participated in the investigation has a increased demand of an education in the department of Environment that will provide the foundations needed for a continued participation in the future work for sustainability. Where the focus of the study shows that an education like this one should help the employees with motivation, simplicity of contribution and to find out how I im fakt are with and are affecting my surroundings. Based on this material, several reasons on why one doesn´t do anything today for the environment is presented and also what would change this behavior. The biggest reason of why we today are not acting on the environment proved to be convenience, participants have lifestyles and routine patterns that are difficult to break or cut down on. This can also manifest itself in combination with the feeling of uncertainty about the subject Environment in connection with the lack of knowledge, while you at the same don’t get the motivation that is needed from media which leads to the feeling of powerlessness among the participants. The top priority today for bringing involvement among the participants is the education that was created by Axfood in the spring and summer of 2010.