The purpose of this study was to research what negative and positive effects upward social class mobility can give a person with focus on the inner emotional world. Through a literature analysis of autobiographies has authors who have undergone social class mobility from working class to middle class been selected. The qualitative research study shows that people can be affected in several ways by experiencing upward social class mobility. Our study finds that people can be negatively affected by their upward mobility and that most of the negative aspects are similar for all the people in our study. We have used a hermeneutic method when interpreting and identifying the negative aspects of social class mobility in our empirical data. We have thematized and analyzed the data with inspiration from Pierre Bourdieu's class theories. In the empirical data, we have identified several common themes of negative aspects that can be experienced with upward social class mobility. Some of the themes are feelings like guilt, shame, feeling like you live between two worlds and not feeling at home. Their relationships with their parents and current family can also be negatively affected. In the empirical data, we can see that all the people included in the study are affected by their previous class affiliation. The changes, new social codes and habitus, that the new class brings influences people from a psychological and social perspective which creates difficulties for them to feel belonging in the new class. / Studiens syfte var att undersöka vilka negativa och positiva effekter en uppåtgående klassresa kan ge en människa med fokus på den inre känslomässiga världen för en klassresenär. Genom en litteraturanalys av självbiografier har urvalet varit målstyrt till författare som genomgått en klassresa från arbetarklass till medelklass. Studien visar att människor kan påverkas på flera sätt även negativt av sin klassresa och vi kan också se att dessa sätt är liknande för alla personer i vår empiri. De negativa aspekterna vi identifierat i studien är tolkade med hjälp av metoden hermeneutik. Tematisering och analyseringen av materialet har skett med inspiration från Pierre Bourdieus klassteorier. Vi har i empirin identifierat flera gemensamma teman av negativa aspekter som personerna upplevt av sina klassresor. Känslor som skuld, skam, att känna att man lever mellan två världar och att inte känna sig hemma. Relationen till sina föräldrar och nuvarande familj kan också bli negativt påverkade. I empirin ser vi att alla personerna i studien präglas av sin tidigare klasstillhörighet. De förändringar, nya sociala koder och habitus som den nya klassen har, påverkar personerna utifrån ett psykologiskt- och socialt perspektiv som skapar svårigheter för dem att känna tillhörighet i den nya klassen.

Denna masteravhandling är en undersökning av min professionsidentitet som administratör vid en konstnärlig högskola, där jag utforskar vilka handlingsutrymmen som finns för mina erfarenheter och mitt omdöme som statlig tjänsteman. Mitt syfte är att undersöka vad som formar och styr medarbetares roller och positioner på en konstnärlig högskola, både för de som verkar inom verksamhetsstödet och de som verkar inom kärnverksamheten. Hur uppfattar de sin egen och andras professionsidentitet och uppdrag? Finns det andra faktorer, än yrkeskategori, som påverkar medarbetarnas omdöme och handling och vad kan det i så fall utgöras av? Finns det sociala strukturer på såväl makroplan som inom individuella professionsidentiteter som påverkar den enskildes uppfattning av lojalitet och plikt inom sitt statliga uppdrag på en konstnärlig högskola? Vilka möjligheter och handlingsutrymmen har den enskilde medarbetaren att tillföra sina egna erfarenheter och omdömen?   I min masteravhandling framgår att en diskrepans kan uppstå mellan uppdraget och de egna föreställningarna om yrkesidentiteten. Det är faktorer som kan upplevas som en outtalad maktkamp, ett spänningsfält, mellan framför allt den konstnärliga kärnverksamheten och det förvaltande verksamhetsstödet. De teoretiker jag använder mig av i analysen är framförallt Hannah Arendt och Pierre Bourdieu. I min analys lyfter jag fram vikten av att utrymme ges för den kritiska reflektionen i den enskilda medarbetarens yrkesutövning. / This master's thesis is a study of my professional identity as an administrator at an art college, where I explore the scope for action for my experiences and my judgment as a government official. My purpose is to investigate what shapes and governs employees' roles and positions at an artistic university, both for those who work in business support and those who work in core business. How do they perceive their own and others' professional identity and mission? Are there factors other than occupational category that affect employees' judgment and action, and if so, what do they consist of? Are there social structures on a macro level, as well as within individual professional identities, that affect the individual's perception of loyalty and duty within his or her state assignment at an artistic university? What opportunities and scope for action does the individual employee have to add their own experiences and assessments? In my master's dissertation it appears that a discrepancy can arise between the assignment and one's own ideas about professional identity. These are factors that can be experienced as an unspoken power struggle, a field of tension, between the artistic core business and the administrative business support, above all. The theorists I refer to in the analysis are mainly Hannah Arendt and Pierre Bourdieu. In my analysis, I highlight the importance of providing space for the critical reflection in the individual employee's professional practice. / <p>Författaren är anställd som Utbildningsadministratör vid Institutionen för scenkonst. Stockholms konstnärliga högskola.</p>