Today's professionalisation in sport has given many sports-loving athletes the opportunity to develop a career through sport. However, it is an industry that in most cases is not examined often about how elite athletes experience their lives, especially what happens when their elite career comes to an end. In this study however, the interest lies in exploring male elite athletes' experience in their transition from elite career to their life after the career. The study will be gathered with a framework consisting of the existential sociology perspective to explore how former male elite athletes create meaning in their lives after their elite career. Part of the existential sociology perspective is also to understand how this transition can be understood as an existential imperative. The empirical study has been collated with a qualitative study that involved semi-structured interviews based on a phenomenological approach, with six former elite athletes who were active at the highest level in their respective sports. The results of the study have shown that their transition from an elite career to a post-career life has had a major impact on the elite athletes' experience of meaningfulness. Something that can be interpreted through the concepts of self-control, identity and employability. It is evident that the sport associations play a significant role in how the transition is experienced, whether it’s in a positive or negative sense. But also the importance of their own responsibility for their transition and what aspects the elite athletes themselves may influence play a significant part for a better end to their elite career.

En professionalisering och kommersialisering har skapat möjligheter för idrottsälskande atleter att försörja sig inom vissa sporter, på heltid eller deltid. Elitidrotten har dock en tendens att inte bli granskad närmare om det inte rör sig om prestations- eller idrottspsykologi. I denna studie ligger intresset i att belysa hur elitidrottare som har eller har haft elitidrotten som en arbetsplats faktiskt upplever sin tillvaro och dess livssfär. Fokus har legat på att identifiera hur elitidrottarna själva benämner att deras sociala fält ser ut, samt hur deras yrkesval har påverkat deras egen identitet. Detta förstås och tolkas genom det existenssociologiska perspektivet som har fungerat som glasögon och ramverk för hela studien och dess teorier och empiri som framkommit. En del av studien blir således även att analysera den empirin som belysts, för att förstå hur elitidrottare skapar det som existenssociologiska perspektivet kallar för meningsfullhet. Resultatet i studien har påvisat att det finns många olika aspekter som behöver tas hänsyn till för att förstå hur elitidrotten kan forma dig som person. Men en central del som varit återkommande är det överhängande prestationskrav som elitidrottare ständigt lever med. Genom detta har det visat sig att elitidrottares livssfär, identitet och meningsskapande tagit olika inriktningar. Att den ena upplevelsen inte är den andra lik.