<p>Lärare har i min studie visat sig ha en intensiv arbetsmiljö med hög arbetsbelastning. I denna undersökning har jag gjort kvalitativa intervjuer och undersökt dels hur lärare och rektorer menar att lärares arbetsmiljö påverkar den pedagogiska verksamheten, och dels hur skolorna arbetar med lärares arbetsmiljö. I studien menade informanterna att lärares arbetsmiljö har en viss påverkan på undervisningen, elevkontakterna, fortbildningen, lärarnas motivation och engagemang och elevprestationerna, men såväl rektorer som lärare ansåg sig trots detta kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet. Däremot visade det sig att lärarna fick betala priset för att kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet, i form av exempelvis uteblivna återhämtningspauser, ingen lunchrast och hårt arbete, vilket enligt lärarna ledde till trötthet, irritation och minskad ork för familjen. Samtidigt menade lärarna att arbetsmiljöarbetet på skolorna var bristfälligt. Inte på någon av de aktuella skolorna upplevde lärarna att arbetsmiljöarbetet lett till några större förändringar i arbetsmiljön och inte heller rektorerna kunde peka på att några större förändringar skett som ett resultat av arbetet med arbetsmiljön på skolorna.</p>

Lärare har i min studie visat sig ha en intensiv arbetsmiljö med hög arbetsbelastning. I denna undersökning har jag gjort kvalitativa intervjuer och undersökt dels hur lärare och rektorer menar att lärares arbetsmiljö påverkar den pedagogiska verksamheten, och dels hur skolorna arbetar med lärares arbetsmiljö. I studien menade informanterna att lärares arbetsmiljö har en viss påverkan på undervisningen, elevkontakterna, fortbildningen, lärarnas motivation och engagemang och elevprestationerna, men såväl rektorer som lärare ansåg sig trots detta kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet. Däremot visade det sig att lärarna fick betala priset för att kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet, i form av exempelvis uteblivna återhämtningspauser, ingen lunchrast och hårt arbete, vilket enligt lärarna ledde till trötthet, irritation och minskad ork för familjen. Samtidigt menade lärarna att arbetsmiljöarbetet på skolorna var bristfälligt. Inte på någon av de aktuella skolorna upplevde lärarna att arbetsmiljöarbetet lett till några större förändringar i arbetsmiljön och inte heller rektorerna kunde peka på att några större förändringar skett som ett resultat av arbetet med arbetsmiljön på skolorna.

Vi lever i en föränderlig värld, där det är av största vikt för företag att ständigt förnya sig föratt uppfylla kundernas behov. Det fungerar därför inte att skapa ett system som ett år senareimplementeras på företaget, eftersom kunders behov med största sannolikhet har förändrats.Agila metoder är en effekt av den förändliga värld vi nu lever i, då de har skapats som enreaktion mot de traditionella metoderna med en statisk plan. Agila metoder är iterativa medständiga och effektiva anpassningar till förändringar under arbetsprocessen. Genom attkontinuerligt anpassa sig under arbetsprocessen och ha en flexibel plan, skapar det störreförutsättningar för att uppfylla kundernas behov. Scrum är en form av agil metod, vilkengrundades av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, efter att de båda förstått behovet av attarbeta utefter en metod som klarar av snabba förändringar. Scrum arbetar efter timeboxing,vilket menas att hela projektet delas in i mindre delar och att det vid varje avslutad period skanågot vara klart att realisera till kund. Då kunden får delleveranser istället för hela systemet påen gång, kan de tidigt i processen se vad som behövs ändras med produkten, om de upptäckeratt den inte passar deras behov. Scrum har inga direkta regler för hur utvecklingsarbete ska gåtillväga, men den innehåller viktiga agila kärnprinciper, såsom hög personlig kommunikation,hög motivation av alla medverkande och minimal dokumentation. Att frekvent levereraresultat för att på så vis få en nöjd och involverad kund är t.ex. betydligt viktigare än att skapanoggrann dokumentation. Agila metoder är väldigt aktuella just nu och det som finns skrivetom dem är i det närmaste enbart positivt. Stefan Cronholm skriver även i sin artikel ”Usingagile methods? – expected effects” (2008) att agila metoder bör ifrågasättas och kritiseras påsamma sätt som de traditionella metoderna, vilket vi ansåg intressant att bygga vidare på. Viställde oss frågande till den höga motivation, höga personliga kommunikation och minimaladokumentation som agila metoder innebär och de blev därför en central del i vårproblemställning. Målet med vår studie var att bringa klarhet i hur väl agila metoder fungerari praktiken med fokus på de tre kärnbegreppen. För att få svar på frågan valde vi att först läsain oss på teori inom området och därefter införskaffa empiri i form av observationer påföretaget Logica som arbetar utifrån Scrum. Efter analys av empirin identifierade vi de trekärnbegreppen som vitala för arbetssättet inom agila metoder. Vi fann även ett nytt begreppunder forskningsprocessen som vi anser är lika relevant för att skapa ett bra utvecklingsarbetemed agila metoder, vilket är gruppdynamik. Vi har analyserat relationerna dem emellan ochskapat en modell för att visa hur dessa begrepp hänger samman. Vi kan efter genomfördstudie säga att agila metoder fungerar väl i praktiken, förutsatt att de tre agila begreppenmotivation, dokumentation och kommunikation samspelar väl ihop och används på rätt sätt.Om de gör det, skapas stark gruppdynamik och därigenom underlättas utvecklingsarbetet ioch med att teamet samarbetar bra. Vi finner att vår studie kan vara av intresse för samtligasom vill öka sin förståelse om det agila konceptet.

Läroplanen från 2011 förespråkar en skola för alla som grundar sig i en likvärdighet i utbildningen som innebär att alla elever ska undervisas utifrån sina egna förutsättningar och behov, detta innebär att undervisningen inte kan utformas lika för alla elever. En skola för alla skulle innebära att det inte borde spela någon roll om föräldrar och elever pratar om skolarbete och lärande hemma eller om eleverna får stöd hemma för att klara av eventuella läxor. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka om det finns samband mellan hög- respektive lågpresterande elevers matematikresultat. Materialet som använts är från den internationella studien TIMSS, där ett kunskapsprov från 2011 i matematik i årskurs fyra och fyra frågor från TIMSS elevenkät har studerats. Frågorna från enkäten behandlar elevers upplevelse av föräldrars engagemang i elevernas lärande, skolgång och läxor. För att besvara forskningsfrågorna om huruvida det finns samband mellan hög- respektive lågpresterande elevers resultat på kunskapsprovet i TIMSS 2011 och hur föräldrars engagemang tar sig i uttryck har kvantitativa sambandsanalyser gjorts. Resultaten visar att det finns samband mellan elevers resultat på TIMSS kunskapsprov och föräldrars engagemang i sina barns skolgång. Sambanden för hög- och lågpresterande elever ser olika ut och därför diskuteras olika faktorer som kan påverka hur hög- respektive lågpresterande elever presterar på TIMSS kunskapsprov i matematik 2011. Slutsatsen är att lågpresterande elever är, i högre grad än högpresterande elever, beroende av att deras föräldrar ser till att de planerar tid för att göra läxor och kontrollerar att de gör läxorna samt att föräldrarna frågar sina barn om deras lärande för att få bättre resultat i matematik.

Syfte: Att belysa ambulanssjuksköterskornas upplevelser av omvårdnad och trafiksäkerhet efter förändrad dygnstjänstgöring från tjugofyratimmarsskift till tolvtimmarsskift. Bakgrund:Ambulanssjuksköterskor upplever trötthet vid högarbetsbelastning eller vid för lite sömn. Vid högarbetsbelastning avstår sjuksköterskor från att utföra omvårdnadsåtgärder och patientsäkerheten sjunker om arbetspasset är längre än åtta timmar. Sjuksköterskor som har arbetat tolv eller arton timmar jämfördes och det fanns ingen kognitiv skillnad före eller efter arbetspasset. Det saknas studier om hur ambulanssjuksköterskor upplever att arbeta tolvtimmarsskift gentemot tjugofyratimmarsskift. Design: Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Metod: Ambulanssjuksköterskor som arbetat både innan och efter arbetstidsförändring valdes ut med bekvämlighetsurval. Sju semistrukturerade intervjuer utfördes i Oktober 2015. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant, vilket resulterade i två kategorier och nio underkategorier. Resultat: Ambulanssjuksköterskorna upplever att omvårdnaden och trafiksäkerheten har förbättrats efter bytet från tjugofyratimmarsskift till tolvtimmarsskift eftersom de är mindre trötta. Sjuksköterskorna anser att de är mer uppmärksamma och därmed upplevs trafiksäkerheten förbättrad. I omvårdnaden upplever de mer engagemang och tålamod i mötet med patienten, främst nattetid. Dock finns kvarstående problem som de anser inte har förbättrats efter arbetstidsförändring, som stress vid högarbetsbelastning, utebliven rast och svårigheter att använda säkerhetsbälte under transport till sjukhuset. Slutsats:Om ambulanssjuksköterskorna är utvilade kan arbetsbelastningen på akutmottagningar minska. Ur ett samhällsperspektiv bör det vara mer kostnadseffektivt. När ambulanspersonalen upplever att de inte orkar arbeta tjugofyra timmar i sträck, skulle arbetsgivaren kanske kunna tänkas överväga en förkortning av arbetstid, eller tillsätta fler ambulanser i tjänst, i syfte att förbättra omvårdnaden.

Syftet med denna studie är att undersöka könsskillnader i hälsa hos förvärvsarbetande, sett över ålder. Vi undersöker socioekonomiska faktorer, familjerelaterade faktorer, arbetslivsrelaterade faktorer och hög anspänning i arbete. Undersökningen av sambanden har utförts med hjälp av en binär logistisk regressionsanalys. Som teoretiska utgångspunkter är våra viktigaste teorier Karaseks krav och kontrollmodell, samt Hochschild’s teori om dubbelarbete. Detta prövas med data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU2010) och är ett representativt urval av förvärvsarbetande kvinnor och män i åldrarna 18-65 år (N=2874). I våra genomförda korstabeller ser vi könsskillnader i hälsa i samtliga åldersgrupper, men i logistisk regression är könsskillnaden endast signifikant i gruppen 35-50 år. Denna skillnad kan inte förklaras med våra utvalda variabler, utan de beror på något annat som vi inte har kunnat mäta. Dock visar resultaten på att arbete med hög anspänning är den mest betydelsefulla variabeln för självskattad allmän hälsa i ålder 35-50 år. Trots studiens begränsning, som bland annat uppstår då summan av urvalet delas upp i tre åldersgrupper, drar vi slutsatsen med hjälp utav korstabellerna att könsskillnader i hälsa existerar över alla åldrar och den kategori som uppvisar tydligast resultat är ålder 35-50. Dock räcker inte våra utvalda variabler till för att förklara könsskillnaderna.

Syftet med denna studie är att undersöka könsskillnader i hälsa hos förvärvsarbetande, sett över ålder. Vi undersöker socioekonomiska faktorer, familjerelaterade faktorer, arbetslivsrelaterade faktorer och hög anspänning i arbete. Undersökningen av sambanden har utförts med hjälp av en binär logistisk regressionsanalys. Som teoretiska utgångspunkter är våra viktigaste teorier Karaseks krav och kontrollmodell, samt Hochschild’s teori om dubbelarbete. Detta prövas med data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU2010) och är ett representativt urval av förvärvsarbetande kvinnor och män i åldrarna 18-65 år (N=2874). I våra genomförda korstabeller ser vi könsskillnader i hälsa i samtliga åldersgrupper, men i logistisk regression är könsskillnaden endast signifikant i gruppen 35-50 år. Denna skillnad kan inte förklaras med våra utvalda variabler, utan de beror på något annat som vi inte har kunnat mäta. Dock visar resultaten på att arbete med hög anspänning är den mest betydelsefulla variabeln för självskattad allmän hälsa i ålder 35-50 år. Trots studiens begränsning, som bland annat uppstår då summan av urvalet delas upp i tre åldersgrupper, drar vi slutsatsen med hjälp utav korstabellerna att könsskillnader i hälsa existerar över alla åldrar och den kategori som uppvisar tydligast resultat är ålder 35-50. Dock räcker inte våra utvalda variabler till för att förklara könsskillnaderna.

<p>There are a lot of different sounds in our sound saturated time. Noise is an unwishable sound</p><p>and a high sound level can give short- or lingering problems for both children and adults.</p><p>The purpose was to find out if and in that case why children and the activity at the pre-school</p><p>affects by a high soundlevel. Another purpose was to examine what the effects would be if the</p><p>pedagogues set about the work to get a good sound environment at pre-school.</p><p>The investigation was accomplished in shape of qualitative interwievs where six pedagogues</p><p>from different pre-schools answered questions about a high soundlevel.</p><p>All of them have been educated to hearing pilotes.</p><p>The result of this investigation shows that some pre-schools have a high sound levels but not</p><p>all of them. In those cases where there is a high soundlevel are there often too many children</p><p>at the same place on the same time. That makes the soundlevel even higher and both children</p><p>and adults are getting tired.</p><p>By improving the sound environment at the pre-school both children and adults often gets a</p><p>better activity.</p><p>Keywords: high soundlevel, hearingpilot, noise, affects on children.</p>

<p>Design som har en hög igenkänningsfaktor kan man idag uppleva har blivit mer vanlig då det ofta dyker upp nya produkter och möbler av olika slag som är lätta att känna igen och som vi därför har väldigt lätt att ta till oss. Vi mår bra av att lätt kunna förstå oss på, och man slipper tänka till och fundera kring varför objektet ser ut som det gör, det blir istället väldigt lättläst.</p><p>Igenkänningsfaktorn spelar alltså en väldigt stor roll, och vi kan dra paralleller till t.ex.ståuppkomiken där ståupparen ofta försöker skapa bilder och situationer som publikenkänner igen sig i, och därför också skrattar åt skämten. Men att igenkänningsfaktorn på designen är hög innebär inte enbart fördelar, utan frågan om vad som är plagiat och inte blir väldigt aktuell när ett objekt är snarlikt ett annat. Om man tittar tillbaka i tiden kan man dra kopplingar till konstvärlden och s.k. ready-mades. Andra kopplingar och inspiratörer kan ha varit de under surrealismen verksamma konstnärer/formgivare som under 30-talets period hade sin storhetstid och som ritade en rad olika möbler och produkter som kan ses som tydliga föregångare till dagens moderna design med hög igenkänningsfaktor.</p><p>Syftet med det här arbetet är att på ett undersökande och analyserande sätt beskriva detta fenomen mer ingående, med fokus på hur vi påverkas av denna sortens design. Samtidigt lyfter jag fram de 3 olika föremålen som jag själv under tidens gång har arbetat med, och försöker utifrån dessa fokusera på den andra stora punkten i arbetet, d.v.s. dendesignprocess man går igenom och vad som är utmärkande för detta sättet att arbeta på.</p>

<p>I tidningar som Aftonbladet kan vi läsa att stress knäcker Svenska elever. Media frossar och eleverna lider. Är det sant? En elev befinner sig i skolan ca 200 dagar av årets 365 dagar. Eleverna har ”skola” ca 4-6 timmar av dygnets 24 timmar, då de går i år sex. Eleverna befinner sig alltså ca 1000 timmar per år i skolan, (ett helt år består av 8700 timmar). Eleverna tillbringar endast 11% av tiden på ett år i skolan. Är det befogat att lägga ansvaret på skolan, då media påstår att skolan är för stressig för barnen? Tiden då eleverna inte är i skolan och kan bli påverkade är så mycket mer vilket bör finnas med i beräkningarna. </p><p> </p><p>Detta är en enkätstudie som syftar till att undersöka hur elever i år sex uppfattar sin skolsituation i relation till stress. Studiens mål är att undersöka om eleverna upplever sig stressade i skolan, och vad det i så fall är som utgör de största stressmomenten. Studien ska också beröra hur eleverna anser att skolan kan gå tillväga för att minimera att stress uppstår.</p><p> </p><p>Studien genomfördes i år sex i en kommun i Mellansverige, med hjälp av enkäter. Eleverna fick svara på frågor om t.ex. hur de mår, hur de upplever sin skolsituation (miljön, kompisrelationer, krav m.m.)</p><p> </p><p>Barnombudsmannen (BO) har i sin rapport  - <em>Barn och unga berättar om stress </em>skrivit följande om barn och stress: ”Stress är en naturlig reaktion som för det mesta är bra. Men om man stressar för ofta så skadar det kroppen på sikt, inte minst om man är ung och fortfarande växer och utvecklas[1].”</p><p><em> </em></p><p>När en person stressar frisläpps stresshormoner i kroppen som gör denne förberedd för flykt eller kamp. Vanliga funktioner som att gå på toaletten, äta eller dylikt kan då bli åsidosatt. Vid längre hormonpådrag blir stressen ohälsosam och skadlig för kroppen.</p><p> </p><p>Resultatet av studien visade att ca 10 % av eleverna anger sig vara stressade. De största stressfällorna i skolan upplevs enligt eleverna vara: Hög ljudvolym, jämförelse mellan eleverna, mobbning och utseendefixering. För att motverka stress ansåg de att det skulle vara färre läxor och mer tid till att göra dessa. Dessutom önskar eleverna längre pauser mellan lektionerna så att de hinner hämta böcker och byta om till idrotten utan att stressa.</p><p> </p><p>Sammanfattningsvis visar denna studie att det förekommer stressade elever i den undersökta kommunen. Det finns en grupp på 10 % som är väldigt påverkade av den negativa stressen, en grupp på ca 30 % som inte anser sig påverkas av stress alls och sedan finns en mellangrupp om 60 % som anser sig vara stressade ibland. Ofta går det bra att hantera stressen medan det i vissa fall blir svårt att hantera stressituationerna, vilket vara fallet för 10 % av eleverna i denna studie. Därför blir min slutsats att skolan utgör ett stressmoment för vissa elever, dock inte alla.</p><p>[1] Barnombudsmannen (2004) s.7.</p>