<p>Finanskrisen uppstod i samband med att banker världen över, men främst i USA lånade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa låntagare hade inte förmågan att betala tillbaka räntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intäkter och istället hade en massa fastigheter som kom att säljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vågade låna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen.</p><p>Syftet med denna uppsats är att se hur styrräntan påverkar aktiemarknaden. Påverkas olika branscher olika av ränteförändringen? Hur påverkas aktiemarknaden av reporäntan under en högkonjunktur som övergår kraftigt till extrem lågkonjunktur det vill säga finanskris? Undersökningens material består av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som ställts för att få fram ett samband mellan reporänta och aktiemarknaden.</p><p>Författaren kommer att använda sig av kvantitativa metoder i forskningen då det görs en eventstudie för att få fram sambandet mellan reporäntan och aktiemarknaden, på grund av att författaren utgår från konkret fakta som återfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX.</p><p>Marknaden verkar vara väldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH). EMH är teorier/hypoteser som har ställts för att få svar om marknadens effektivitet, samt ett sätt att forska om investerarna kan göra överavkastningar vid onormala händelser. Undersökningen visar dessvärre att investerarna inte gör överavkastningar då aktiemarknaden inte berörs märkbart av reporäntaförändringar. Denna undersökning visar att samband mellan aktiemarknaden och reporäntan är neutral det vill säga att de inte påverkar varandra. Förklaringar kring det kan vara Riksbankens Tydliga kommunikation med allmänheten, företagens globalisering samt globala händelser som påverkar Sverige och Sveriges ekonomi enormt mycket.</p>

Design som har en hög igenkänningsfaktor kan man idag uppleva har blivit mer vanlig då det ofta dyker upp nya produkter och möbler av olika slag som är lätta att känna igen och som vi därför har väldigt lätt att ta till oss. Vi mår bra av att lätt kunna förstå oss på, och man slipper tänka till och fundera kring varför objektet ser ut som det gör, det blir istället väldigt lättläst. Igenkänningsfaktorn spelar alltså en väldigt stor roll, och vi kan dra paralleller till t.ex.ståuppkomiken där ståupparen ofta försöker skapa bilder och situationer som publikenkänner igen sig i, och därför också skrattar åt skämten. Men att igenkänningsfaktorn på designen är hög innebär inte enbart fördelar, utan frågan om vad som är plagiat och inte blir väldigt aktuell när ett objekt är snarlikt ett annat. Om man tittar tillbaka i tiden kan man dra kopplingar till konstvärlden och s.k. ready-mades. Andra kopplingar och inspiratörer kan ha varit de under surrealismen verksamma konstnärer/formgivare som under 30-talets period hade sin storhetstid och som ritade en rad olika möbler och produkter som kan ses som tydliga föregångare till dagens moderna design med hög igenkänningsfaktor. Syftet med det här arbetet är att på ett undersökande och analyserande sätt beskriva detta fenomen mer ingående, med fokus på hur vi påverkas av denna sortens design. Samtidigt lyfter jag fram de 3 olika föremålen som jag själv under tidens gång har arbetat med, och försöker utifrån dessa fokusera på den andra stora punkten i arbetet, d.v.s. dendesignprocess man går igenom och vad som är utmärkande för detta sättet att arbeta på.

Finanskrisen uppstod i samband med att banker världen över, men främst i USA lånade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa låntagare hade inte förmågan att betala tillbaka räntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intäkter och istället hade en massa fastigheter som kom att säljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vågade låna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen. Syftet med denna uppsats är att se hur styrräntan påverkar aktiemarknaden. Påverkas olika branscher olika av ränteförändringen? Hur påverkas aktiemarknaden av reporäntan under en högkonjunktur som övergår kraftigt till extrem lågkonjunktur det vill säga finanskris? Undersökningens material består av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som ställts för att få fram ett samband mellan reporänta och aktiemarknaden. Författaren kommer att använda sig av kvantitativa metoder i forskningen då det görs en eventstudie för att få fram sambandet mellan reporäntan och aktiemarknaden, på grund av att författaren utgår från konkret fakta som återfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX. Marknaden verkar vara väldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH). EMH är teorier/hypoteser som har ställts för att få svar om marknadens effektivitet, samt ett sätt att forska om investerarna kan göra överavkastningar vid onormala händelser. Undersökningen visar dessvärre att investerarna inte gör överavkastningar då aktiemarknaden inte berörs märkbart av reporäntaförändringar. Denna undersökning visar att samband mellan aktiemarknaden och reporäntan är neutral det vill säga att de inte påverkar varandra. Förklaringar kring det kan vara Riksbankens Tydliga kommunikation med allmänheten, företagens globalisering samt globala händelser som påverkar Sverige och Sveriges ekonomi enormt mycket.

I tidningar som Aftonbladet kan vi läsa att stress knäcker Svenska elever. Media frossar och eleverna lider. Är det sant? En elev befinner sig i skolan ca 200 dagar av årets 365 dagar. Eleverna har ”skola” ca 4-6 timmar av dygnets 24 timmar, då de går i år sex. Eleverna befinner sig alltså ca 1000 timmar per år i skolan, (ett helt år består av 8700 timmar). Eleverna tillbringar endast 11% av tiden på ett år i skolan. Är det befogat att lägga ansvaret på skolan, då media påstår att skolan är för stressig för barnen? Tiden då eleverna inte är i skolan och kan bli påverkade är så mycket mer vilket bör finnas med i beräkningarna.    Detta är en enkätstudie som syftar till att undersöka hur elever i år sex uppfattar sin skolsituation i relation till stress. Studiens mål är att undersöka om eleverna upplever sig stressade i skolan, och vad det i så fall är som utgör de största stressmomenten. Studien ska också beröra hur eleverna anser att skolan kan gå tillväga för att minimera att stress uppstår.   Studien genomfördes i år sex i en kommun i Mellansverige, med hjälp av enkäter. Eleverna fick svara på frågor om t.ex. hur de mår, hur de upplever sin skolsituation (miljön, kompisrelationer, krav m.m.)   Barnombudsmannen (BO) har i sin rapport  - Barn och unga berättar om stress skrivit följande om barn och stress: ”Stress är en naturlig reaktion som för det mesta är bra. Men om man stressar för ofta så skadar det kroppen på sikt, inte minst om man är ung och fortfarande växer och utvecklas[1].”   När en person stressar frisläpps stresshormoner i kroppen som gör denne förberedd för flykt eller kamp. Vanliga funktioner som att gå på toaletten, äta eller dylikt kan då bli åsidosatt. Vid längre hormonpådrag blir stressen ohälsosam och skadlig för kroppen.   Resultatet av studien visade att ca 10 % av eleverna anger sig vara stressade. De största stressfällorna i skolan upplevs enligt eleverna vara: Hög ljudvolym, jämförelse mellan eleverna, mobbning och utseendefixering. För att motverka stress ansåg de att det skulle vara färre läxor och mer tid till att göra dessa. Dessutom önskar eleverna längre pauser mellan lektionerna så att de hinner hämta böcker och byta om till idrotten utan att stressa.   Sammanfattningsvis visar denna studie att det förekommer stressade elever i den undersökta kommunen. Det finns en grupp på 10 % som är väldigt påverkade av den negativa stressen, en grupp på ca 30 % som inte anser sig påverkas av stress alls och sedan finns en mellangrupp om 60 % som anser sig vara stressade ibland. Ofta går det bra att hantera stressen medan det i vissa fall blir svårt att hantera stressituationerna, vilket vara fallet för 10 % av eleverna i denna studie. Därför blir min slutsats att skolan utgör ett stressmoment för vissa elever, dock inte alla. [1] Barnombudsmannen (2004) s.7.

There are a lot of different sounds in our sound saturated time. Noise is an unwishable sound and a high sound level can give short- or lingering problems for both children and adults. The purpose was to find out if and in that case why children and the activity at the pre-school affects by a high soundlevel. Another purpose was to examine what the effects would be if the pedagogues set about the work to get a good sound environment at pre-school. The investigation was accomplished in shape of qualitative interwievs where six pedagogues from different pre-schools answered questions about a high soundlevel. All of them have been educated to hearing pilotes. The result of this investigation shows that some pre-schools have a high sound levels but not all of them. In those cases where there is a high soundlevel are there often too many children at the same place on the same time. That makes the soundlevel even higher and both children and adults are getting tired. By improving the sound environment at the pre-school both children and adults often gets a better activity. Keywords: high soundlevel, hearingpilot, noise, affects on children.

Reporäntan som är Riksbankens viktigaste styrmedel används för att påverka landets inflation. Det har utförts omfattande undersökningar om ränteförändringar på den amerikanska marknaden. Flera forskare konstaterar att en höjning av reporäntan medför en nedgång av börskursen och vice versa samt att de finner skillnader branscherna emellan. Syfte med undersökningen är att studera om denna teori överensstämmer med den svenska aktiemarknaden. Studiens tidsperiod innefattar åren 2002 – 2011, detta för att få med både en hög- respektive lågkonjunktur, för att på så sätt undersöka om reporänteförändringen ger en starkare effekt under konjunktursvängningar. De urval som vi fokuserar på är branschindexen Finans-, Media-, Hälsa- samt Industri. En kvantitativ metod kommer att genomföras och datan inhämtas från Stockholmsbörsen OMX.  Metoden som används är en eventstudie vilket innebär att det utförs en analys av en händelse effekt. De slutsatser som vi kan dra utifrån våra resultat av beräkningarna är att det inte råder något samband mellan en ränteförändring och börskursen utifrån våra diagram av de generella höjningarna och sänkningarna. Men däremot belyser utfallet av våra hypoteser att det föreligger ett samband mellan ränteförändringar och aktiekursen. Det föreligger heller inga skillnader vad gäller branschkänsligheten mellan branschindexen. När det gäller konjunktursvängningarna fann vi att det förekom ett samband mellan höjningarna under högkonjunkturen samt sänkningarna under lågkonjunkturen. Orsaken till att effekten inte alltid är så tydlig på händelsedagen kan grunda sig i att allmänheten redan sen innan har hunnit rätta sig efter den nya informationen. Sammanfattningsvis är det svårt att förutsäga att marknaden är effektiv utifrån de resultat som vi har fått.

Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikämnet i den svenska skolan så finns det lärare vars elever har en hög uppfyllelse av målen i läroplan och kursplan. Denna studie ägnas åt att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklärare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lärare som bedriver framgångsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mål med undervisningen. Det andra är att de alla tar på sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, både direkt och indirekt. Vidare så betonar lärarna fördelarna med en intressant och rolig undervisning. Det ska vara roligt och intressant att gå i skolan eftersom det gynnar inlärningen. De framhåller alla vikten av att hela tiden ha en dialog med eleverna, att det måste finnas ett samarbete mellan läraren och eleven/eleverna. Att ställa frågor, snarare än att ge svar, är ännu ett gemensamt drag hos de observerade lärarna. Lektionerna präglas i hög grad av att lärarna ställer frågor och följdfrågor till eleverna. Matematisk kunskap ses som viktig av lärarna och de vill erbjuda en undervisning som leder till ett livslångt lärande. Fokus i undervisningen ligger på inte på process utan på förståelse.

Syftet med denna studie är att studera arbetsrelaterad stressnivå hos förvärvsarbetande kvinnor och förvärvsarbetande män samt att undersöka om det förekommer könsskillnader i stress. För att undersöka våra hypoteser så har vi använt oss utav data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för förvärvsarbetande män och kvinnor i åldrarna 18-75 i Sverige år 1991 (N=3402) samt år 2010 (N=4415). Vårt huvudfokus ligger dock på 2010 eftersom det ligger närmst i tid. Vi har använt oss av Karaseks teori om krav och kontroll samt olika arbetsmarknadsfaktorer och teorier om familjeförhållanden för att studera hur dessa påverkar stressnivån hos förvärvsarbetande män och kvinnor. Den analysmetod som vi har använt oss av är linjär regressionsanalys. Resultatet av vår studie visade att förvärvsarbetande kvinnor upplever i genomsnitt mer stress än förvärvsarbetande män. Vi kunde inte förklara könsskillnaden i stress även om faktorer som exempelvis arbeten med hög anspänning visade sig ha en viktig inverkan på stress. Resultatet visade även att andra stress-faktorer påverkade förvärvsarbetande kvinnor och förvärvsarbetande män olika mycket.  Ytterligare en slutsats är att arbetsrelaterad stress minskar ju äldre individen blir.  Män och kvinnor som arbetar inom den offentliga sektorn upplever mer stress jämfört med arbetande inom den privata sektorn.

Bakgrund: Akutmottagningar är en komplex miljö med högt patientflöde och höga kravpå tjänstgörande sjuksköterskor, vilket ofta beskrivs som stressande. Att tillhandahålla godomvårdnad är sjuksköterskors primära uppgift, men hög belastning riskerar att försämra omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta underhög belastning på akutmottagningar. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer,utförda på två akutmottagningar i olika delar av Sverige. Sammanlagt deltog sexsjuksköterskor (tre sjuksköterskor/akutmottagning). Intervjuerna transkriberadesordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i trekategorier och tio subkategorier. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under högbelastning på akutmottagningar handlade om 1) bristande förutsättningar som baseradespå vårdenhetens utformning, personalbrist och bristande arbetsledning, 2) att förlorakontrollen som omfattade otillräcklig kompetens och erfarenhet, parallellaarbetsuppgifter, oförutsägbara patientflöden och förmåga att prioritera och slutligenkategori 3) att vara otillräcklig, som innebar förlorat ansvarsområde, en känsla av att interäcka till och ett behov av välmående. Konklusion: Studien återspeglar en komplex verksamhet där sjuksköterskors erfarenhetav hög belastning utgjordes av flera olika orsaker. Konsekvenser av belastningen har visatsig bidra till en försämrad omvårdnad och bristande patientsäkerhet.

Introduktion/Bakgrund: Hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress upplevs påfrestande bland sjuksköterskor på grund av de arbetsuppgifter som ökar i högre grad och resurser som inte är tillräckliga för att nå kraven i arbetet. Detta kan resultera i att misstag uppstår i arbetet och leda till en ökad negativ påverkan på patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress samt eventuella relationer dem emellan, ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie som baseras på Polit och Beck (2017) nio steg. För att hitta relevanta artiklar till litteraturstudiens syfte användes databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskning av artiklar genomfördes med Polit och Beck’s (2017) granskningsmallar. Litteraturstudiens resultat bestod av elva granskade artiklar. Sju kvantitativa artiklar, två kvalitativa artiklar och två mixad-metod artiklar ingick i resultatet.  Resultat: I litteraturstudiens resultat presenteras fem teman: tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning, begränsningar och förutsättningar för att kunna utföra en patientsäker vård, påverkan och hantering av arbetsrelaterad stress, påverkad patientsäkerhet till följd av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stresssamt förbättrad patientsäkerhet. Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenheter av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress kan ha negativ påverkan på patientsäkerheten. Slutsats: Det som påverkade hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress var tidsbrist, begränsningar i arbetet och hantering av arbetsrelaterad stress. Det framkom att sjuksköterskor upplevde att hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress begränsade de från att utföra en patientsäker vård då de förlorade den nära patientkontakten och där de inte hann utföra omvårdnadsåtgärder.