Bakgrund: Vid akut sjukdom eller skada söker sig människor till en akutmottagning där sjuksköterskan har en viktig roll. En stressig arbetsmiljö kan innebära en förändring för sjuksköterskans förmåga att vårda patienterna, men också för sjuksköterskans hälsa och vårdkvalitén. Att vårda effektivt, säkert och patientfokuserat är delar av vad som beskriver en vårdande vård. Detta är dock något som tidvis upplevs vara svårt för sjuksköterskor inom akutsjukvård. Genom att lyfta vad som orsakar stressen på akutmottagningar och vilka konsekvenser detta har för vårdandet kan en potentiell försämrad vårdkvalité synliggöras och förbättras. Syfte: Syftet var att belysa orsakerna till sjuksköterskors stress på akutmottagningar och stressens betydelse försjuksköterskornas förmåga att vårda patienter. Metod: En litteraturöversikt över 12 artiklar har granskats och analyserats, varav åtta kvalitativa samt fyra kvantitativa. Sökningen gjordes i CINAHL och PubMed och artiklarna är publicerade mellan år 2016–2023. Analysprocessen genomfördes i fyra steg enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet presenteras genom tre teman: ”Hög arbetsbelastning”, ”Utmanandevårdsituationer” och, “Arbetsrelaterade konflikter” med tillhörande underteman. Slutsats: Att arbeta som sjuksköterska på en akutmottagning innebär en utmanande och påfrestande roll. Under för höga nivåer av stress kan patienter drabbas, dels genom utebliven omvårdnad, men också genom brister i patientsäkerheten. Stress försvårar även sjuksköterskans förmåga att skapa en god vårdrelation samt vårda efter patientens livsvärld. Slutsatsen som dras av detta är att vidare forskning skulle gynna vårdandet på akutmottagningar.

Arbetet i föreliggande text handlar om elever med särskild begåvning inom ämnet matematik. Med elever med särskild begåvning menas särbegåvade elever som har en hög intelligensnivå, IQ (Pettersson 2011, s.13). Elever med särskild begåvning är i behov av anpassningar och stöd vilket de inte alltid får i skolan. Arbetet belyser på grund av detta vilka anpassningar och stöd som särbegåvade elever får samt hur lärare och skolor identifierar dessa elever. Syftet med vårt arbete är att få kunskap om tidigare forskning om särbegåvade elever i matematik. Vi har på grund av detta valt att se över vilka anpassningar och stöd som de särbegåvade eleverna får i skolan genom att granska vad olika studier kommit fram till. Studierna är gjorda i Sverige men även i länder som Storbritannien, Turkiet och USA. Vi har valt att se över vad som utmärker forskning om hur särbegåvade elever kan utvecklas medeller utan stöd samt anpassningar och hur de gagnas av stöd om de har tillgång till detta.

Fall från höga höjder ombord på fartyg inträffar trots att säkerhetsutrustning används. Syftet med detta arbetet var att ta reda på vilka faktorer som påverkar säkerheten på höga höjder ombord på fartyg. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av ombordanställda däcksbefäl och matroser, fackförening samt inspektörer. Slutsatserna var att de faktorer som påverkar fallolyckor grovt kan sorteras in i användning av säkerhetsutrustning, attityder till säkerhetsutrustning, lämplighet hos personal, regelverk och utbildning. Det framkom att det är möjligt att säkerhetsutrustningen inte används i alla de fall då den har rapporterats ha använts samt, att om den använts, inte nödvändigtvis använts på rätt sätt. Det visade sig också vara viktigt att befälen föregår med gott exempel och sätter en tydlig standard för att skapa en miljö ombord där säkerhetsutrustning används samt används på rätt sätt. / Falling from heights on ships occurs even though safety equipment is used. The intent of this study was to find out what factors affect the safety on heights onboard ships. The study was conducted by interviews with ship’s officers, able seamen, a professional union and inspectors. The conclusion showed that there are some factors affecting the accidents where someone falls from a height onboard. The factors were usage, attitudes to the safety equipment, suitability, regulations and education. The findings indicated that safety equipment might not always have been used as reported, and that if it was used it might not have been used correctly. It appeared that it is important for the officers onboard to lead by example and to set an evident standard onboard to create an environment where safety equipment is used and used in a correct way.

<p>Bakgrund: MP3-spelarens historia är inte särskilt lång, utan snarare intensiv. Marknaden för MP3-spelare är idag stor, under år 2005 såldes hela 855 800 spelare i Sverige. Nästan alla teknikföretag säljer någon variant av spelare och de finns i alla storlekar och utseenden. Trenden är att skapa så annorlunda MP3-spelare som möjligt, och vikten av att differentiera sig genom att skapa ett mervärde är central. De största aktörerna på marknaden har varierat under de senaste åren, mycket beroende på vem som släppt den senaste och mest uppskattade spelaren.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera olika märken av MP3-spelare och dess konsumenter, och därigenom undersöka vilka faktorer konsumenterna anser skapar mervärde i den konkurrensutsatta branschen för MP3-spelare. Detta jämförs med återförsäljarnas syn på vilka mervärden de olika MP3-företagen levererar och sedan analysera om dessa två perspektiv stämmer överens.</p><p>Metod: För att vårt syfte skulle uppnås valde vi att göra både en kvalitativ undersökning av återförsäljare, samt en kvantitativ undersökning av konsumenter. Fem återförsäljare intervjuades och 100 enkäter delades ut till konsumenter.</p><p>Slutsats: Vi har kunnat konstatera att återförsäljarna och konsumenternas perspektiv av vad som är viktigt på en MP3-spelare är överensstämmande. Det centrala i en MP3-spelare är kvaliteten i produkten, utöver det är designen en mycket viktig aspekt. Vad vi har kunnat konstatera är att alltså att mervärdet som är dominerande när det gäller MP3-spelare är kvaliteten på produkten.</p>

The topic of this thesis relates to the equity factor advanced age which is set forth in Section 5.2 of Chapter 29 of the Swedish Penal Code. According to this equity factor, the court shall give reasonable consideration when determining the appropriate punishment to whether the accused in consequence of advanced age would suffer unreasonable hardship by a punishment imposed in accordance with the penal value of the crime.[1] If the court reaches the conclusion that this might be the case, the sentence should be mitigated. This mitigation can happen either through reducing the sanction or by choosing a less intervening punishment than prison, according to Section 4 in Chapter 30 of the Swedish Penal Code. When deciding what an appropriate punishment should be due to the advanced age, the court also has to take some other circumstances into account, such as whether it is a matter of recidivism, if the crime is considered to be of a special type and if the penal value is high or low. The purpose of this thesis is to establish when and how the court should consider an accused’s advanced age. Furthermore, the thesis also aims to establish why advanced age is a mitigating circumstance when deciding within the Swedish penal system. To achieve with answering this, the essay accounts for all the, according to established law, different circumstances which influence the possibility to take the criminal offender’s high age into account, to establish what is the law. The analysis is conducted through the application of a legal dogmatic approach. To fully examine the equity factor advanced age the thesis describes the course of action which the court has to follow when determining punishment and the choice of sanction. It also describes and analyzes the regulation of equity factors and why they are considered when determining a punishment or choosing a sanction.  Furthermore, there are several elements regarding the equity factor advanced age which are not stated in the law. Because of this, the thesis analyzes how the regulation of this equity factor, considering what has been accounted to be established as the law, might influence the mitigation in cases where the law is indefinite. Because of this, the thesis also contains an analysis about why this is the case and how these questions might be answered. [1] The translation has been made in accordance with ‘Ds 1999:36’.

Redovisning av det intellektuella kapitalet varierar stort från företag till företag. På grund av lagregleringen i bland annat IAS 38 är det inte tillåtet att ta upp diverse delar av det intellektuella kapitalet i resultat- och balansräkningar. Trots detta väljer många företag att dela med sig av information om exempelvis sina anställda och relationer till kunder. De organisationer som det intellektuella kapitalet är viktigast för är kunskapsföretagen eftersom de trots allt lever på sin personals kunskap och erfarenheter.Vi har valt att studera fyra kunskapsföretag; Skandia, KnowIT, Swedbank och SWECO. Vi har analyserat fyra årsredovisningar från varje företag mellan åren 1996 och 2008 samt med fyra års mellanrum. Vår tanke med studien har varit att titta på hur utvecklingen av det intellektuella kapitalet har sett ut men med en särskild tonvikt vid hur konjunkturer påverkat besluten om vilken och hur mycket information om det intellektuella kapitalet som ska tas med i årsredovisningarna.Studien har varit av kvalitativ karaktär med inslag av den kvantitativa strategin där vi genom att titta på ett fåtal företag har skapat oss en djupare förståelse med en främst kvantitativ undersökning.Vi har genomfört tre intervjuer, varav en var en förintervju för att säkra relevansen av vår problemställning. De två andra intervjuerna var med informationschefer från två av våra aktörer, för att få kommentarer till de aktuella årsredovisningarna.I teorikapitlet har vi tagit upp lagregleringen som finns kring immateriella tillgångar, bakgrunden till hur det intellektuella kapitalet kommit till, de olika delarna som intellektuellt kapital består av, värdering samt konjunkturer och hur de påverkar olika organisationer.Eftersom vi endast har studerat fyra företag kan vi inte dra några allmänna slutsatser som gäller för alla kunskapsföretag. Vi har istället valt att försöka gå så djupt in i företagen som möjligt och göra en beskrivning av vart och ett av företagens redovisning av det intellektuella kapitalet. I våra analyser har vi utgått från årsredovisningarna och intervjuerna, empirin, och kopplat den till vår teoretiska referensram. Vi valde att först analysera varje företag för sig och se hur utvecklingen har gått för att sedan jämföra de fyra företagen med varandra.Alla våra respondenter har på något sett med information om deras intellektuella kapital i sina årsredovisningar, vissa mer andra mindre. Vi kan konstatera att företagen, när det går dåligt och är lågkonjunktur, väljer att redovisa mer om sitt relationskapital och alltså fokusera utåt på sina kunder. Detta för att locka dem och på så sätt öka omsättningarna. När det däremot är bättre tider kunde vi se att det fanns mer information om de anställda. Man vill då locka till sig nya talanger eftersom företaget är i tillväxt och behöver arbetskraft.

<p>Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur brukarna på en lågtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mål uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I målbeskrivningen står att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsättning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vård- och behandlingsinsatser och ett drägligare liv. För att ta reda på detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare på Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivå och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvårdnad, mat och sysselsättning. Målet att erbjuda meningsfull sysselsättning uppfylls enligt brukarna, men vad de intervjuade definierade som meningsfull sysselsättning skiljer sig åt beroende på hur den intervjuades livssituation såg ut. Vad gäller ett första steg till rehabilitering betonades vikten av egen vilja och motivation, Tröskelns erbjudanden blev möjliga medel för att uppnå detta. Verksamheten betraktades som ett viktigt komplement till vård och behandling, men inte en ersättning för detta. För övrigt upplevdes Tröskeln bidra till ett drägligare liv. Målet att verksamheten kan leda till ett minskat missbruk tedde sig möjligt i ett längre perspektiv. En bild framkom som visar att Tröskeln i stort uppfyllde de mål som tas upp i målbeskrivningen och att verksamheten bidrog med erbjudanden som besökarna kunde använda individuellt.</p>

<p>Sms-lån har som fenomen varit ett hett ämne i media under 2007. Detta bl.a. för att Kronofogdemyndigheten uppmärksammat att många ungdomar mellan 18-25 år har ådragit sig betalningsanmärkningar pga. obetalda sms-lån.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att besvara följande frågeställningar:</p><p>- Vad vet högskolestudenter om sms-lån och hur det fungerar. Vi har även försökt redogöra för hur vanligt förekommande det är bland högskolestudenter och vilka risker eller möjligheter de anser utmärker sms-låntagandet.</p><p>- Undersökt hur högskolestudenters inställning till och erfarenheter av sms-lån ser ut.</p><p>den mest framträdande slutsatsen i undersökningen är att högskolestudenter väljer att inte låna pengar via sms-lån.</p>

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur brukarna på en lågtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mål uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I målbeskrivningen står att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsättning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vård- och behandlingsinsatser och ett drägligare liv. För att ta reda på detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare på Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivå och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvårdnad, mat och sysselsättning. Målet att erbjuda meningsfull sysselsättning uppfylls enligt brukarna, men vad de intervjuade definierade som meningsfull sysselsättning skiljer sig åt beroende på hur den intervjuades livssituation såg ut. Vad gäller ett första steg till rehabilitering betonades vikten av egen vilja och motivation, Tröskelns erbjudanden blev möjliga medel för att uppnå detta. Verksamheten betraktades som ett viktigt komplement till vård och behandling, men inte en ersättning för detta. För övrigt upplevdes Tröskeln bidra till ett drägligare liv. Målet att verksamheten kan leda till ett minskat missbruk tedde sig möjligt i ett längre perspektiv. En bild framkom som visar att Tröskeln i stort uppfyllde de mål som tas upp i målbeskrivningen och att verksamheten bidrog med erbjudanden som besökarna kunde använda individuellt.

Sms-lån har som fenomen varit ett hett ämne i media under 2007. Detta bl.a. för att Kronofogdemyndigheten uppmärksammat att många ungdomar mellan 18-25 år har ådragit sig betalningsanmärkningar pga. obetalda sms-lån. Syftet med uppsatsen har varit att besvara följande frågeställningar: - Vad vet högskolestudenter om sms-lån och hur det fungerar. Vi har även försökt redogöra för hur vanligt förekommande det är bland högskolestudenter och vilka risker eller möjligheter de anser utmärker sms-låntagandet. - Undersökt hur högskolestudenters inställning till och erfarenheter av sms-lån ser ut. den mest framträdande slutsatsen i undersökningen är att högskolestudenter väljer att inte låna pengar via sms-lån.