En  särskilt  begåvad  elev  anses  ha  en  hög  förmåga  inom  ett  specifikt  område.  Särskilt begåvade elever har en intellektuell begåvning, vilken kan vara exempelvis språklig eller matematisk. Särskilt begåvade elever är ingen homogen grupp. Deras begåvning kan vara knuten till ett eller flera områden, men det är inte alltid som begåvningen tar sig uttryck i skolprestationer. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vilka förkunskaper och erfarenheter som lärare och specialpedagoger har av de särskilt begåvade eleverna. Vi vill även undersöka vilka stöd och anpassningar som de ger till de särskilt begåvade eleverna i årskurs 4-6. Vidare vill vi undersöka om det finns några skillnader mellan lärares och specialpedagogers uppfattningar om särskilt begåvade elever. Den kvalitativa metoden intervju har använts för att få svar på syfte och forskningsfrågor i arbetet. Urvalet består av verksamma specialpedagoger och lärare i grundskolan. Intervjuerna är utförda för att se om det finns en skillnad i vilken kunskap lärare och specialpedagoger besitter och hur de arbetar med de särskilt begåvade eleverna. I studien medverkar fyra lärare och fyra specialpedagoger. Resultaten visar att såväl lärare som specialpedagoger behöver mer kunskap om särskild begåvning, för att de på ett gynnsamt sätt ska kunna bemöta dessa elever. De pedagoger som deltagit i intervjuerna har delade meningar om de besitter tillräckligt med kunskap om ämnet eller inte. Dock är samtliga respondenter överens om att det är viktigt att särskilt begåvade elever får de anpassningar och det stöd som de behöver.

Arbetet i föreliggande text handlar om elever med särskild begåvning inom ämnet matematik. Med elever med särskild begåvning menas särbegåvade elever som har en hög intelligensnivå, IQ (Pettersson 2011, s.13). Elever med särskild begåvning är i behov av anpassningar och stöd vilket de inte alltid får i skolan. Arbetet belyser på grund av detta vilka anpassningar och stöd som särbegåvade elever får samt hur lärare och skolor identifierar dessa elever. Syftet med vårt arbete är att få kunskap om tidigare forskning om särbegåvade elever i matematik. Vi har på grund av detta valt att se över vilka anpassningar och stöd som de särbegåvade eleverna får i skolan genom att granska vad olika studier kommit fram till. Studierna är gjorda i Sverige men även i länder som Storbritannien, Turkiet och USA. Vi har valt att se över vad som utmärker forskning om hur särbegåvade elever kan utvecklas medeller utan stöd samt anpassningar och hur de gagnas av stöd om de har tillgång till detta.