Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur lässvårigheter och läsinlärningsproblematik yttrar sig, samt hur framgångsrik undervisning organiseras med detta i åtanke. Studiens resultat baseras på tidigare forskning och avser besvara följande forskningsfrågor: Hur visar sig lässvårigheter i de första årskurserna (förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3)? Hur kan lärare arbeta för att förebygga uppkomsten av lässvårigheter och underlätta för elever med sådan problematik? Studien visar att lässvårigheter går att upptäcka redan hos barn i förskoleklass och att det på så vis går att förutse hur läsutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga årskurserna kan svårigheter bli synliga redan i den grundläggande lästräningen och hindra eleven från fortsatt utveckling. Ofta visar sig svårigheterna genom otillräcklig avkodningsförmåga, bristande automatiserad läsning, svag läsförståelse samt låg motivation. Identifiering av elever med svårigheter bör ske i ett tidigt stadie så att åtgärder kan sättas in. Undervisningen bör i största möjliga mån utgå från de olika elevernas förutsättningar och detta kan ske genom att läraren anammar flera undervisningsmetoder. I denna studie presenteras såväl övergripande faktorer för en lyckad läsundervisning som mer specifika metoder och strategier. Att identifiering och insatser ofta dröjer kan bottna i lärares okunskap om lässvårigheter och otillräckliga verktyg för att möta elever med denna problematik, varför utökad kunskap om detta är nödvändig.

What are successful teaching-situations, and how do teachers in history perform them? These questions are examined by semi-structurally interviewing history teachers about their definitions of said situations and practical execution to reach such a performance. The empirical material is transcribed and categorized with aid of the phenomenographic method. The study is limited to a region in the middle parts of Norrland, although the results are still of importance in its purpose to exemplify what successful teaching-situations are and how to reach them. The general opinion of the informants seems to be that historical consciousness and learning goals are of importance, yet so too are the social and democratic fostering process if the purpouse are to become a good teacher who offer students successful teaching-situations.

Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikämnet i den svenska skolan så finns det lärare vars elever har en hög uppfyllelse av målen i läroplan och kursplan. Denna studie ägnas åt att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklärare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lärare som bedriver framgångsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mål med undervisningen. Det andra är att de alla tar på sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, både direkt och indirekt. Vidare så betonar lärarna fördelarna med en intressant och rolig undervisning. Det ska vara roligt och intressant att gå i skolan eftersom det gynnar inlärningen. De framhåller alla vikten av att hela tiden ha en dialog med eleverna, att det måste finnas ett samarbete mellan läraren och eleven/eleverna. Att ställa frågor, snarare än att ge svar, är ännu ett gemensamt drag hos de observerade lärarna. Lektionerna präglas i hög grad av att lärarna ställer frågor och följdfrågor till eleverna. Matematisk kunskap ses som viktig av lärarna och de vill erbjuda en undervisning som leder till ett livslångt lärande. Fokus i undervisningen ligger på inte på process utan på förståelse.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers användning av lösningsstrategier i subtraktion samt lärares och läromedlens framställning av dessa, för att kunna komma fram till hur en framgångsrik undervisning i subtraktion, med fokus på lösningsstrategier, kan se ut. Undersökningen genomfördes i tre klasser i åk 3. Metoder i studien var elevenkät, intervju med lärare och läromedelsgranskning. Data bearbetades med hjälp av en egenkonstruerad begreppsmodell utifrån olika lösningsstrategier. Resultatet visar på en större variation av lösningsstrategier i undervisningen än i elevernas uträkningar. Eleverna använder sig oftast av enbart en av lösningsstrategierna, så kallad ”talsortsvis beräkning”. Strategin leder till många fel i elevernas uträkningar. / The purpose of this study was to investigate how pupils use solution strategies for subtraction, and how those are presented by teachers and textbooks in order to find out how successful teaching in subtraction, with focus on solution strategies, might look. The study was carried out on three groups in the 3rd grade. The methods of this study consisted of a pupil survey, interviews with teachers and a review of textbooks. The data were processed using a self-constructed conceptual model based on different solution strategies. The results indicate a larger variation of solution strategies in the teaching than in the pupils´ calculations. The pupils typically use only one of the solution strategies, a so-called "number-splitting calculation". This strategy leads to many errors in the pupils' calculations.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever att man bör bemöta elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i undervisningen i ämnet engelska, för en framgångsrik undervisning där alla elever har möjlighet att nå kunskapskraven. I dagens globala samhälle är goda kunskaper i engelska betydelsefulla. Kunskaper i engelska värderas högt. Engelska är ett av tre kärnämnen som elever behöver vara godkända i när de lämnar årskurs 9 för att ha möjlighet att studera vidare på gymnasienivå. Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever ofta att undervisningen i engelska är utmanande på grund av sina svårigheter att läsa och skriva. För att få en bakgrund och förståelse för problemet ges en redogörelse för vad läsoch skrivsvårigheter och dyslexi är. Utifrån tidigare forskning fokuseras på vilka framgångsfaktorer som tidigare forskning visar på för elever i läs-och skrivsvårigheter/dyslexi i undervisningen i engelska. Slutligen beskrivs vilka hinder och möjligheter dessa elever kan möta i undervisningen i engelska. I den kvalitativa undersökningen intervjuas lärare som undervisar elever i engelska i årskurs 7-9. Utifrån lärarperspektivet beskriver lärarna sina upplevelser om bemötandets betydelse, vad de upplever är framgångsrik undervisning i engelska samt vilka svårigheter de upplever att de har att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i engelska. I den fenomenologiska analysen framkommer ett antal fenomen inom varje område. I resultatdiskussionen diskuteras essenserna, tillit som skapar trygghet samt meningsfull undervisning, som framkommit genom den fenomenologiska analysen.

Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om några förskollärares, grundskollärares och speciallärares upplevelser och erfarenheter i arbetet med att motverka och förhindra att elever hamnar i matematiksvårigheter. Vi är även intresserade av att se variationer i lärares arbete kring elever i svårigheter. För att undersöka hur det ser ut på fältet använder vi oss av den kvalitativa metoden. I studien genomförs enskilda intervjuer och där ingår 12 informanter bestående av förskollärare, grundskollärare och speciallärare verksamma i förskoleklass samt på låg- och mellanstadiet. Resultatet kan förstås utifrån ett kategoriskt perspektiv där eleven ses som bärare av problemet och åtgärderna således blir kompenserande, eller ur ett relationellt perspektiv där förklaringar till hinder söks i omgivningen och skolmiljön och där åtgärderna handlar om att göra förändringar i skolmiljön. Studiens resultat visar att det finns en komplexitet kring både identifiering och arbete med elever i matematiksvårigheter. Speciallärarens roll är betydelsefull, men inte enkel då de båda specialpedagogiska perspektiven, mer eller mindre, finns representerade hos studiens samtliga lärare.

Lindmark, Camilla (2016). Lärares erfarenheter av laborativ matematik – finns det behov av en matematikverkstad på högstadiet? Speciallärarprogrammet. Skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle. Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragForskning, se t.ex. Rystedt och Trygg (2010), Malmer (2002), Bishop (1991), belyser alla vikten av att använda sig av laborativt material i matematik för att på så sätt befästa begrepp. Syftet är att skapa ”broar” mellan det konkreta och det abstrakta inom matematiken och därigenom öka förståelsen. I detta arbete undersöks behovet, utifrån lärarnas syn, av laborativt material på högstadiet. Syfte och frågeställningarEtt intresseområde som alltid har följt mig är praktisk matematik. Utifrån detta intresse har jag formulerat mina frågeställningar och mitt syfte. Med denna studie vill jag ta reda på mer om laborativ matematik i matematikundervisning. Syftet med min studie är att undersöka lärarnas erfarenheter av laborativ matematik - finns det behov av en matematikverkstad på högstadiet? Frågeställningar:•Vilka vinster ser lärare som använder sig av laborativt material med detta arbetssätt?•Hur arbetar lärarna i studien med planering och genomförande av matematikundervisningen?TeoriI min studie utgår jag ifrån systemteori och hur denna teori är uppbyggd. Tanken med systemteori är att alla delar i systemet, på alla nivåer, påverkar varandra och är beroende av varandra. I denna studie påverkar individ, grupp och organisation varandra och samspelar i skolans verksamhet. För att få till en förändring i ett sådant system krävs att alla delar i systemet är involverade. Individen måste betraktas utifrån helheten, i det sammanhang som individen ingår. MetodEmpirin som samlats in kommer från olika skolor. Fokus har jag lagt på att välja skolor som arbetar aktivt med laborativ matematik och skolor som väljer att inte arbeta praktiskt. Samtliga lärare som ingått i studien är behöriga och legitimerade matematiklärare med minst fem års arbetslivserfarenhet. Jag valde att skicka ut 12 frågeformulär med öppna frågor, en del formulär kompletterades med följdfrågor för att få en tydligare och djupare bild av undervisningen. ResultatI min studie har jag inte kunnat dra någon slutsats kring viljan att arbeta med laborativt material eller oviljan att vilja arbeta laborativt. Lärarna har helt olika syn på att undervisa i matematik, några lärare använder sig regelbundet av laborativt material medan andra aldrig använder det samma. Alla lärarna är eniga om att det är viktigt att arbeta laborativt men vad begreppet innebär rent teoretiskt och praktiskt rådet det ingen enighet kring. Jag tycker mig kunna se ett samband mellan rektors prioriterande av fortbildning och satsning på matematikämnet, och mot en positivare inställning till att arbeta laborativt parallellt med den traditionella undervisningen. ImplikationerForskare och författare menar att matematikundervisningen måste förändras i Sverige. Skolverket har satsat på fortbildning för matematiklärare och lägger betoningen på kollegialt lärande. Många lärare behöver ett nytt synsätt kring matematikundervisningen. För att få till en förändring krävs det en samverkan genom hela systemet från individ, grupp till organisation. Det är viktigt att matematiklärarna tillsammans sätter sig ner och tolkar kunskapskraven från Lgr 11 (Skolverket, 2011), utifrån nya perspektiv så att det skapas en samsyn där lärarna kommer fram till en gemensam utgångspunkt att jobba vidare med. Undervisningens mål är att förklara och befästa begrepp och skapa broar mellan konkret matematik och abstrakt matematik. I detta arbete är det en fördel att använda konkret material. Meningen är inte att lärarna ska tvingas använda laborativt material inom alla områden utan materialet ska användas där det känns naturligt i t.ex. sannolikhetslära, ekvationer, geometri och bråk. Min utmaning blir att skapa en samsyn kring laborativ matematik och belysa fördelarna med detta material. Konkret material är inte alltid självklart på högstadieskolor, här sker undervisning oftast traditionellt med tyst räkning i matematikboken. Jag vill bidra till att fler matematiklärare påbörjar ett förändringsarbete som, upplever jag, är nödvändigt för en del skolor.

Pernilla Tonning (2015). Speciallärare och förstelärare – yrkesroll, uppdrag, vetenskap och framgångsrik undervisning (Special Needs Education Teachers and Lead Teachers – profession, assignment, science and successful teaching). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaSammanfattning/abstraktSpeciallärare och förstelärare har ett uppdrag som till viss del liknar varandra. På olika sätt ska dessa båda yrkesgrupper arbeta för att den pedagogiska utvecklingen på skolan går framåt, att alla elever får det stöd de behöver och fungera som samtalspartner eller rådgivare till kollegor som vill diskutera pedagogik.SyftePå grund av de likheter som finns mellan speciallärarens och förstelärarens yrkesroller tyckte jag att det skulle vara intressant att jämföra hur några representanter för varje grupp ser på och talar om sin yrkesroll och sitt uppdrag. Vad lyfter de fram som viktigt? Eftersom båda dessa yrkeskategorier arbetar med pedagogik på en avancerad nivå ville jag också veta hur de ser på undervisning. Vad är framgångsrik undervisning för dem? Hur ser de på det och vad vet de om det? Slutligen ville jag också veta hur deras syn på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ser ut, och om och i så fall i vilken utsträckning de använde sig av forskningen i sitt dagliga yrkesutövande. Frågeställning•Hur talar speciallärarna respektive förstelärarna (i svenska och/eller engelska) om sin yrkesroll och sitt uppdrag?•Vilka uppfattningar har de om undervisning: Vad anser de vara framgångsrik undervisning och hur märker de/får de syn på att något fungerar?•Vilka uppfattningar har de om undervisning när det gäller elever i behov av särskilt stöd?•I vilken omfattning arbetar de utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och hur framkommer det i deras tal?Teoretisk ramI det här arbetet utgår från systemteorin och dess tanke att alla delar på alla nivåer i ett system påverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. En individs beteende måste därmed betraktas utifrån hela det sammanhang i vilket hon ingår. Vidare använd de tre kriterier – open-mindedness, responsibility and wholeheartedness (i Mathew, 2012) – som Dewey menar utmärker en god lärare. MetodEmpirin har samlats in genom intervjuer i två olika fokusgrupper. Den ena gruppen bestod av tre speciallärare och den andra av tre förstelärare. Samtliga har svenska och/eller engelska som sitt huvudämne. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras. Resultat och analysSpeciallärarna och förstelärarna uppvisar både likheter och skillnader när de talar om sitt uppdrag. En av anledningarna till denna skillnad är de olika förutsättningar de har: speciallärare har små grupper eller enskild undervisning, förstelärare stora grupper och helklasser. Synen på framgångsrik undervisning ser väldigt lika ut hos båda yrkeskategorier. Infallsvinklarna skiftar däremot utifrån ovan nämnda skillnader i förutsättningar. Lösningar på problematiken kring elever i behov av särskilt stöd anges av förstelärarna i första hand finnas på grupp- och organisationsnivå, medan speciallärarna oftast talar om lösningar på individnivå. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vill både speciallärare och förstelärare ha mer av i sin yrkesvardag. KunskapsbidragDenna studie visar på att det finns ett behov av att förtydliga förstelärarrollen och att ge dess utövare avsatt tid för att utveckla den. Den visar också att varken speciallärare eller förstelärare i någon större utsträckning använder sig av forskningen i sin dagliga verksamhet utan håller sig till sådant de erfarenhetsmässigt vet fungerar. Detta i sin tur visar på att det finns ett stort behov av att mer aktivt arbeta för att forskningen och den beprövade erfarenheten ska spela en större roll i skolvardagen än vad den gör idag. I denna process skulle speciallärare och förstelärare kunna spela en central roll. Specialpedagogiska implikationerSpecialläraren och försteläraren skulle kunna ta större plats i skolan vad gäller användandet av forskning och genomförandet av sådant som till exempel aktionsforskning. Erfarenheterna hade sedan kunnat föras vidare i organisationen genom kollegialt lärande och handledning. På detta sätt hade både speciallärarens och förstelärarens kompetenser kunnat komma fler till del. Som en följd av detta hade den generella nivån på undervisningen kunnat höjas, vilket i sin tur särskilt gagnar elever i behov av särskilt stöd.NyckelordSpeciallärare, förstelärare, framgångsrik undervisning, forskning och beprövad erfarenhet, specialpedagogik

Studiens syfte var att i lärares uppfattningar och handlingar utforska deras förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning visat på områden som leder till framgång i undervisning. Studien utfördes i form av en fallstudie med en kvalitativ metodansats. Datainsamlingen gjordes med intervjuer med legitimerade matematiklärare, fyra lärare på grundskolans senare nivå samt fyra lärare på gymnasienivå. Dessa har tillsammans med 32 observationstimmar i de intervjuade lärarnas klassrum varit underlag för att få detaljerad information om lärarnas förhållningssätt till vilka faktorer som har betydelse för måluppfyllelsen. Den empiriska datainsamlingen har sammanställts och legat till grund för tolkning ur vilken resultatet framkommer. Det återfanns flera områden där alla lärare både har samma uppfattningar till, men också, bedrev samma typ av praktik med avseende på de undersökta faktorerna. Slutsatser som kunde dras av denna fallstudie är att lärare kan ha fler ämneskonceptioner än den egna uttalade. De intervjuade lärarna hade god kännedom om faktorer som är kopplade till framgångar i måluppfyllelse i matematik. De hade uppfattningen att dessa faktorer spelar en viktig roll i elevernas förmåga att nå målen. Undervisningen följde lärarnas kännedom om och uppfattning om dessa faktorers betydelse för elevernas måluppfyllelse i de flesta avseenden. Fem aktiviteter avvek från detta: gymnasielärarna lyfte mål och syfte med aktiviteterna i klassrummet i mycket högre utsträckning än grundskollärarna. Grundskollärarna använde sig av öppna frågor för att utveckla elevernas kritiska tänkande i högre utsträckning än gymnasielärarna. Lärarna uttalade inte sina högt ställda förväntningar till eleverna. Lärarna talade inte om för sina elever vilken vision de har för aktiviteterna och de presenterade inte utmaningar i samband med undersökningar i någon högre grad i klassrummet. / The purpose of this study was to explore teachers’ approaches to both perceptions and actions, as well as to factors that can affect the rate of which students in Swedish schools achieve their goals. The factors are chosen from research focusing on successful education. The study was conducted in the form of a case study with a qualitative method approach. The data collection was made through interviews with legitimized mathematic professors, four teachers from the upper levels of high-school and four teachers in a Swedish gymnasium. These have alongside with 32 observation-hours inside of the interviewed teacher’s classrooms formed the basis for the detailed information about the teachers’ approaches to what factors that are important for achieving (the students) goals. The empirical data collection has been compiled and provided the basis for interpretation from which the result is obtained. There were many areas where the teachers have the same opinion, but also exercised the same practical (teaching methods) with respect to the tested factors. Conclusions from this case study are that the teachers can have more subject conceptions than the expressed ones. The interviewed teachers had extensive knowledge of factors that are connected to success in goal completion within mathematics. They were under the perception that these factors play a major part in the students’ abilities to reach their goals. The education followed the teacher’s knowledge and perception about the importance of these factors in order to achieve the student’s goals. Five activities deviate from this: the teachers in the Swedish gymnasium focused on goals and purposes of the activities in the classroom to a greater extent than the high-school teachers. The high-school teachers used open-answer questions to develop the students critical thinking to a greater extent than the teachers in the Swedish gymnasium. The teachers didn’t expressed their high expectations to the students. The teachers didn ́t tell their students what goals they have for the activities in the classroom and they don’t presented any sort of challenge connected to laboratory experiments.

This study has an action research approach and is conducted as a part of an improvement process at the local school unit. The focus of the study is how the principal and the teachers at a public elementary school take an interest in the school culture and investigate how they can improve the practice while learn-ing from the process. The aim of the study is to create an understanding of the teachers’ experience of the school’s culture, and by using that as a basis, plan and conduct improvement schemes in the operations of the school. The results indicate that the theory of practice architectures enables the re-searcher to identify the sayings, doings and relating of the teachers. Moreover, the study has contributed to an understanding of what is enabled or prevented by internal and external conditions in the current process of action research and school development. The study shows that time and a common interest are central for uniting the college, which in turn is key if school development should lead to long-lasting improvement.