• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 19
  • Tagged with
  • 19
  • 10
  • 9
  • 9
  • 9
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Kartläggning av en gymnasieskolas kultur

Forssten Seiser, Anette January 2006 (has links)
Syftet med denna undersökning är att kartlägga en gymnasieskolas kultur. Denna kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma en ny F – 12 skola (förskoleklass – gymnasiet) med en helhetssyn på elevers lärande. Att bygga en ny skola har väckt många reaktioner bland kommunens invånare, där ibland också lärare. Som undersökningsmetod har två olika samtalsmodeller använts, det lärande samtalet samt kvalitativa intervjuer. Större delen av gymnasiets lärare ingår i någon av de genomförda undersökningarna. Resultatet som framkommer visar att skolans lärare upplever att de inte fått vara delaktiga i kommunens skolförbättringsarbete, vilket lett till att en stor del av dem nu är negativa till det planerade skolbygget. Däremot uttrycker de ett behov av att det arbetas fram en gemensam pedagogisk kunskapssyn på gymnasiet. Undersökningen avslutas med en diskussion där förbättringsstrategier, med syfte att skapa goda förutsättningar för kommunens inre skolförbättringsarbete, föreslås. / The aim of this study is to survey the school culture of an upper secondary school. This study will be a part of a discussion- and strategy material in a process to form a new school including grades from pre-school to upper secondary school, with a common view of students learning. Building a new school has aroused many reactions from the inhabitants of the municipality, including the teachers. As survey method two different kinds of conversations have been used, “learning dialogue” and interviews. A major part of the teachers are included in the researches. The results from these researches shows that teachers do not experience that they are involved in any part of this school improvement process. The outcome of this is that a major part of the teachers in the upper secondary school are sceptic to “the new school- project”, but they do express a need for a common pedagogical view among the teachers. This survey ends with a discussion where strategies for school improvement are suggested, with the intention to create a good environment for cultural development.
2

Kartläggning av en gymnasieskolas kultur

ForsstenSeiser, Anette January 2006 (has links)
<p>Syftet med denna undersökning är att kartlägga en gymnasieskolas kultur. Denna kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma en ny F – 12 skola (förskoleklass – gymnasiet) med en helhetssyn på elevers lärande. Att bygga en ny skola har väckt många reaktioner bland kommunens invånare, där ibland också lärare.</p><p>Som undersökningsmetod har två olika samtalsmodeller använts, det lärande samtalet samt kvalitativa intervjuer. Större delen av gymnasiets lärare ingår i någon av de genomförda undersökningarna. Resultatet som framkommer visar att skolans lärare upplever att de inte fått vara delaktiga i kommunens skolförbättringsarbete, vilket lett till att en stor del av dem nu är negativa till det planerade skolbygget. Däremot uttrycker de ett behov av att det arbetas fram en gemensam pedagogisk kunskapssyn på gymnasiet.</p><p>Undersökningen avslutas med en diskussion där förbättringsstrategier, med syfte att skapa goda förutsättningar för kommunens inre skolförbättringsarbete, föreslås.</p> / <p>The aim of this study is to survey the school culture of an upper secondary school. This study will be a part of a discussion- and strategy material in a process to form a new school including grades from pre-school to upper secondary school, with a common view of students learning. Building a new school has aroused many reactions from the inhabitants of the municipality, including the teachers.</p><p>As survey method two different kinds of conversations have been used, “learning dialogue” and interviews. A major part of the teachers are included in the researches. The results from these researches shows that teachers do not experience that they are involved in any part of this school improvement process. The outcome of this is that a major part of the teachers in the upper secondary school are sceptic to “the new school- project”, but they do express a need for a common pedagogical view among the teachers.</p><p>This survey ends with a discussion where strategies for school improvement are suggested, with the intention to create a good environment for cultural development.</p>
3

Kartläggning av fyra skolkuturer inom grundskolan i Småstads kommun : i syfte att skapa ett underlag för ett förbättringsarbete. / A survey of four separate school cultures of the nine-year compulsory school in the municipality of Småstad

Olsson, Inger January 2006 (has links)
Denna uppsats är en studie av fyra grundskolors kulturer som år 2008 ska sammanföras i en gemensam, nybyggd F-12 skola med en gemensam syn på elevers lärande. Att kartlägga en skolas kultur är ett viktigt steg i ett förbättringsarbete. Detta för att få syn på vilka utvecklingsmöjligheter en skola har och vilken utvecklingskapacitet som respektive skola behöver bygga upp. Kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma den nya F - 12 skolan. Parallellt med denna studie görs en likadan kartläggning av gymnasieskolans kultur. Undersökningen genomfördes med hjälp av lärande samtal och intervjuer där större delen av grundskolans, lärare, skolledare och elevrådets representanter deltog. Resultat visar på att kulturen och infrastrukturen på de fyra grundskolorna är olika och att de olika delsystemen i infrastrukturen inte är utvecklingsbefrämjande i alla delar. Resultatet visar också på att många lärare upplever att de inte känt sig delaktiga i processen att forma den nya skolan. I intervjuerna kommer det fram förslag på förbättringsfaktorer från lärarna som behövs för att det fortsatta arbetet ska lyckas bättre. / The aim of this study is to survey four school cultures of the nine-year compulsory school [for children aged 7-16]. These four schools will be bringed together 2008, in a new school including grades from pre-school to upper secondary school, with a common view of students learning. To diagnose the school culture is an important step in school improvement. This study will be a part of a discussion- and strategy material in a process to form the new school. A similar study is done on the school culture of an upper secondary school. The study was done by “learning dialogue” and interviews. The majority of the teachers, headmasters and pupils council are included in the researches. The results from this study shows that the school culture and the infrastructure on the four schools are different and the systems of the infrastructure do not promote school improvement in all parts. The result from these researches also shows that teachers do not experience that they are involved in this school improvement process to build a new school and it also shows strategies for improvement of the continuing project.
4

Kartläggning av fyra skolkuturer inom grundskolan i Småstads kommun : i syfte att skapa ett underlag för ett förbättringsarbete. / A survey of four separate school cultures of the nine-year compulsory school in the municipality of Småstad

Olsson, Inger January 2006 (has links)
<p>Denna uppsats är en studie av fyra grundskolors kulturer som år 2008 ska sammanföras i en gemensam, nybyggd F-12 skola med en gemensam syn på elevers lärande. Att kartlägga en skolas kultur är ett viktigt steg i ett förbättringsarbete. Detta för att få syn på vilka utvecklingsmöjligheter en skola har och vilken utvecklingskapacitet som respektive skola behöver bygga upp. Kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma den nya F - 12 skolan. Parallellt med denna studie görs en likadan kartläggning av gymnasieskolans kultur.</p><p>Undersökningen genomfördes med hjälp av lärande samtal och intervjuer där större delen av grundskolans, lärare, skolledare och elevrådets representanter deltog.</p><p>Resultat visar på att kulturen och infrastrukturen på de fyra grundskolorna är olika och att de olika delsystemen i infrastrukturen inte är utvecklingsbefrämjande i alla delar. Resultatet visar också på att många lärare upplever att de inte känt sig delaktiga i processen att forma den nya skolan. I intervjuerna kommer det fram förslag på förbättringsfaktorer från lärarna som behövs för att det fortsatta arbetet ska lyckas bättre.</p> / <p>The aim of this study is to survey four school cultures of the nine-year compulsory school [for children aged 7-16]. These four schools will be bringed together 2008, in a new school including grades from pre-school to upper secondary school, with a common view of students learning. To diagnose the school culture is an important step in school improvement. This study will be a part of a discussion- and strategy material in a process to form the new school. A similar study is done on the school culture of an upper secondary school.</p><p>The study was done by “learning dialogue” and interviews. The majority of the teachers, headmasters and pupils council are included in the researches. The results from this study shows that the school culture and the infrastructure on the four schools are different and the systems of the infrastructure do not promote school improvement in all parts. The result from these researches also shows that teachers do not experience that they are involved in this school improvement process to build a new school and it also shows strategies for improvement of the continuing project.</p>
5

Skolförbättring och elevinflytande : En kartläggning på tre skolenheter

Magnusson, Helen Kerstin January 2006 (has links)
Studien är genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning på Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartläggning av elevers möjligheter att påverka skolans förbättringsarbeten på olika nivåer. Metoden som använts för studien är intervjuer med fyra rektorer, fyra lärare och enkäter med 85 elever i år 5, år 6 och år 9. Intervjuer och enkäter har genomförts på tre skolenheter i två kommuner i Sydsverige. Resultatet visar på att förbättringsarbeten är en ständigt pågående process, att formellt elevinflytande fungerar väl på de undersökta skolorna. Avgörande faktorer för elevinflytande och dess status är personalens intresse och motivation. Projektgrupper är en konstellation där elever har större möjlighet till ett inflytande. Personalen ser i de individuella utvecklingsplanerna stora potentialer för inflytande på individnivå. Den inre och yttre miljön är viktiga områden för inflytande för elever. Lärarna poängterar mer elevers möjlighet att påverka undervisningssituationen. Elever i år 5 och 6 har större möjligheter än elever i år 9 att påverka sin vardagliga situation. Det finns en motsättning mellan intensionerna i skolans läroplan och skolans vardag beträffande elevinflytande. Elevers inflytande ökar inte med stigande ålder. Maktstrukturen kan bara förändras om de av tradition starka, lärare och rektorer, har vilja och motivation. / The study is accomplished within the Master of Education leadership 40p at Karlstads University. The essay is composed of a survey of pupils' possibilities to influence the school's work on improvements at different levels. The method used for this study is interviews of four headmasters, four teachers and questionnaires given to 85 pupils at school year 5, 6 and 9 (in the Swedish school system). The interviews and questionnaires have been executed at three school units in two municipalities in the south of Sweden. The result shows that work on improvements is a constantly ongoing process, and that formal influence exerted by the pupils at the schools examined is well functional. Decisive factors for this influence and its status are the personnel's interest in and their motivation for having a well functional pupil's influence. A project group is one constellation where pupils have a larger possibility to influence. In the individual development plans the personnel see larger potential for influence at individual basis. For the pupils, internal and external environment are essential areas in which they want to exert influence. Where as the teachers emphasize pupils' possibilities to influence pedagogical techniques. The questionnaires show that the pupils in year 5 and 6 have greater opportunities to influence the everyday situation, everything concerning their daily work, than those in year 9. There is a contradiction between the intentions in the school curriculum and the everyday life in schools regarding pupils' influence. The pupils' influence does not increase with age as intended in the curriculum. The power structure can only change if the traditionally strong teachers and headmasters have the wish and motivation for this.
6

Ökad måluppfyllelse - utvecklingsprojekt på ett naturbruksgymnasium

Svanberg, Linda January 2010 (has links)
Våren 2008 startade på ett naturbruksgymnasium ett förbättringsprojekt kallat ”Ökad måluppfyllelse 2008-2010”. Projektets utgångspunkter är att skolan under en tvåårsperiod aktivt ska arbeta för att öka andelen elever på Naturbruksprogrammet som når målen i de kurser som ingår i deras studieplan. De mål som anges i projektplanen är att fler elever ska nå betyget godkänd eller bättre i samtliga kurser och att de i större utsträckning ska göra det inom ramen för kurstiden. Betygens likvärdighet ska kvalitetssäkras och resultaten följas upp bättre. Vidare vill man bättre synliggöra gymnasieskolans styrdokument samt öka antalet elever som upplever delaktighet och inflytande i undervisningen.I detta arbete undersöks om måluppfyllelsen hittills ökat genom projektet samt ges förslag på vidare tillvägagångssät utifrån undersökningens resultat. Frågeställningarna är vad som menas med ökad måluppfyllelse, hur skolans pedagogiska personal upplever att projektet har framskridit samt hur eleverna anser att skolan arbetar med elevinflytande, individanpassning, mål och innehåll i kurserna.
7

Rektors pedagogiska ledarskap och organisering av skolverksamheten : En kvalitativ intervjustudie om rektorers reflektioner och erfarenheter av att bedriva skolförbättringsarbete

Brooks, Sibel January 2020 (has links)
Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur rektorer i egenskap av pedagogiska ledare bedriver grundskolans förbättringsarbete. Olika rapporter beskriver rektorsfunktionen som komplex, men få rapporter och forskning belyser rektorers erfarenheter och reflektioner över rektorsuppdraget i relation till skolförbättring. För att nå undersökningens syfte besvarades följande forskningsfrågor: Hur reflekterar rektorer över sitt pedagogiska uppdrag i förhållande till skolförbättring? Vilka tillvägagångssätt upplever rektorer är värdefulla att använda sig utav för att uppnå skolförbättring? Vad för svårigheter i det pedagogiska ledarskapet upplever rektorer att de erfar i samband med organisering av skolförbättring? En kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med tio rektorer har genomförts. Studien har utgått från en konstruktivistisk epistemologi med en hermeneutisk vetenskapsteori för analys och tolkning av datainsamlingsfrågorna.  Resultaten visar att rektorernas reflektioner och erfarenheter av rektorsuppdraget både skiljer sig åt och har gemensamma nämnare. Det pedagogiska uppdraget beskrivs som mångfacetterat av samtliga rektorer. Rektors pedagogiska ledarskap skildras som att leda processer, leda andra, skapa förutsättningar och ge vägledning. Skolförbättringsarbetet innebär att varje läsår identifiera utvecklingsområden, arbeta med dessa och följa upp genom kommunikation i olika mötes- och samarbetsstrukturer. Enligt rektorernas erfarenheter är värdefullt tillvägagångssätt för att uppnå skolförbättring att skapa gemenskap, distribuera ledarskapet, vara en närvarande skolledare och vara synlig ute i verksamheten för personal och elever. Enligt rektorernas reflektioner är delaktighet och engagemang hos lärare viktigt i förbättringsarbetet.  Yttre faktorer påverkar hur rektorer bedriver skolans verksamhet. / <p>2020-06-08</p>
8

Skolförbättring och elevinflytande : En kartläggning på tre skolenheter

Magnusson, Helen Kerstin January 2006 (has links)
<p>Studien är genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning på Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartläggning av elevers möjligheter att påverka skolans förbättringsarbeten på olika nivåer. Metoden som använts för studien är intervjuer med fyra rektorer, fyra lärare och enkäter med 85 elever i år 5, år 6 och år 9. Intervjuer och enkäter har genomförts på tre skolenheter i två kommuner i Sydsverige. Resultatet visar på att förbättringsarbeten är en ständigt pågående process, att formellt elevinflytande fungerar väl på de undersökta skolorna. Avgörande faktorer för elevinflytande och dess status är personalens intresse och motivation. Projektgrupper är en konstellation där elever har större möjlighet till ett inflytande. Personalen ser i de individuella utvecklingsplanerna stora potentialer för inflytande på individnivå. Den inre och yttre miljön är viktiga områden för inflytande för elever. Lärarna poängterar mer elevers möjlighet att påverka undervisningssituationen. Elever i år 5 och 6 har större möjligheter än elever i år 9 att påverka sin vardagliga situation. Det finns en motsättning mellan intensionerna i skolans läroplan och skolans vardag beträffande elevinflytande. Elevers inflytande ökar inte med stigande ålder. Maktstrukturen kan bara förändras om de av tradition starka, lärare och rektorer, har vilja och motivation.</p> / <p>The study is accomplished within the Master of Education leadership 40p at Karlstads University. The essay is composed of a survey of pupils' possibilities to influence the school's work on improvements at different levels. The method used for this study is interviews of four headmasters, four teachers and questionnaires given to 85 pupils at school year 5, 6 and 9 (in the Swedish school system). The interviews and questionnaires have been executed at three school units in two municipalities in the south of Sweden. The result shows that work on improvements is a constantly ongoing process, and that formal influence exerted by the pupils at the schools examined is well functional. Decisive factors for this influence and its status are the personnel's interest in and their motivation for having a well functional pupil's influence. A project group is one constellation where pupils have a larger possibility to influence. In the individual development plans the personnel see larger potential for influence at individual basis. For the pupils, internal and external environment are essential areas in which they want to exert influence. Where as the teachers emphasize pupils' possibilities to influence pedagogical techniques. The questionnaires show that the pupils in year 5 and 6 have greater opportunities to influence the everyday situation, everything concerning their daily work, than those in year 9. There is a contradiction between the intentions in the school curriculum and the everyday life in schools regarding pupils' influence. The pupils' influence does not increase with age as intended in the curriculum. The power structure can only change if the traditionally strong teachers and headmasters have the wish and motivation for this.</p>
9

Visioner i skolan : En kvantitativ studie bland rektorer om visionens funktion i skolan och dess betydelse för ledarskap och skolutveckling. / School Vision : A Survey among Principals about School Vision.

Forsman, Karin January 2015 (has links)
Begreppet vision är mångfacetterat och återfinns i en mängd olika sammanhang, kopplat till både ledarskap och skolutveckling och tillskrivs stor betydelse inom forskning på dessa områden. Tidigare forskning visar även att visionens betydelse, funktion och syfte varierar såsom synen på arbetet med att arbeta fram den i verksamheter och organisationer. Studiens övergripande syfte är att bidra till kunskap om visionens funktion i skolan och dess betydelse för ledarskap och skolutveckling. En enkätundersökning genomfördes bland rektorer på grundskolan. Studien är kvantitativ såtillvida att undersökningen genomfördes med hjälp av strukturerade enkäter med fasta svarsalternativ, vilka sedan bearbetades och analyserades med avseende på kvantiteter dvs. frekvens, spridning och samvariation. Studiens vetenskapsteoretiska ramar innebär att avsikten inte är att blottlägga några absoluta sanningar eller att uttala mig om kausala samband. Jag ser statistiken som ett sätt att upptäcka mönster i en variation, vilka sedan måste tolkas och förstås på samma sätt som andra typer av data. Undersökningen är gjord på ett urval bestående av samtliga rektorer på grundskolan inom kommunal verksamhet inom ett geografiskt och administrativt sammanhängande område som består av 14 kommuner. Den icke-slumpmässiga bestämningen av populationen har gjorts genom bekvämlighetsurval. Resultatet visar att rektorerna i stor utsträckning uppfattar att visionen har stor eller mycket stor betydelse för deras förutsättningar att leda skolan och för skolans utveckling. Rektorernas uppfattning om vilka funktioner visioner fyller i skolan är samstämmig. Enligt respondenterna fyller visionen i stor utsträckning flera funktioner vilka har olika fokus och syfte. / The concept of vision is multifaceted and is found in a variety of contexts, linked to both leadership and school improvement and assigned great importance in research in these areas. The purpose of this study is to contribute to the knowledge of vision-building in school and its impact on leadership and school development. A survey was conducted among principals in the compulsory school. The study is quantitative, in that the survey was carried out by means of structured questionnaires with fixed response options, which were then processed and analysed with regard to quantities, i.e. frequency, proliferation and co-variation. The study's scientific theoretical framework means that the intention is not to expose any absolute truths or to speak about causal relationships. I see these statistics as a way to detect patterns in a variation, which must then be interpreted and understood in the same way as other types of data. The survey is made on a convenience sample consisting of all principals within a geographically and administratively contiguous area that is composed of 14 municipalities.The non-random determination of population has been made by comfort choice. The result shows that principals largely perceive that the vision has great or very great significance for their potential to lead the school and for the school's development. Principals' perceptions of what features visions fill in school are unanimous. According to the respondents the vision has several features which have a different focus and purpose.
10

Att organisera för rätt stöd i rätt tid : Rektorers erfarenheter av att organisera för Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser i skolans undervisning

Kjellberg, Karolina January 2021 (has links)
Abstract To increase the number of pupils who meet the entry requirements for higher education in Sweden, a national initiative was launched in 2019 regarding Read, write, count – a guarantee for early support measures. The Swedish Schools Inspectorate’s investigation from 2020 indicates that while most schools implement surveys, only half follow up and add the necessary resources for the pupils to receive proper support on time.   This study aims to contribute knowledge of how principals experience and perceive their organizational mandate based on the read, write, and count guarantee. The study employs a qualitative approach and the empirical material consists of interviews with principals. The theoretical approach is informed by the rationalistic organizational perspective and school governance from a top-down perspective.   The results show the experience of principals and the value of a clear organization where principals are available for support. Educational development intended to help pupils achieve the knowledge targets requires interprofessional collaboration. The significance of equivalent assessments and a relational perspective is highlighted. The study expresses the importance of municipal follow-up on implemented measures instead of a sole focus on pupils’ results. The study’s results are strengthened by previous research regarding fourth-generation school improvement, where organizational clarity and engaged principals yield good quality. Results also correspond with previous research regarding the need to understand each other’s assignments at the different levels, from management to pupil, in order to effect change.

Page generated in 0.1616 seconds