Studien behandlar hur före detta elever vid naturbruksgymnasiets skogsutbildning ser på sin utbildning och hur verksamheten på skolan uppfattas av dessa personer. Genom en enkätundersökning undersöks det om skolans verksamhet, det pedagogiska arbetet, lärandemiljön med mera håller en god nivå eller om det finns några delar som måste förbättras. Syftet leder fram till frågeställningar som; om studenterna på skolan upplever att utbildningen ger relevanta skogliga och allmänna kunskaper för deras yrkesutövning; om studenterna på skolan upplever att de fått den pedagogiska hjälp de behövt; om det finns några elever som valt att inte arbeta inom skogsnäringen och i sådana fall varför; samt om det finns några skillnader i ovanstående frågor mellan de elever som gått en individuell skolgång (IV-elever) och de elever som gått NB-programmet Skog. De som ingått i enkätundersökningen har avslutat sina studier på skolan år 2003, 2004 och 2005. I de tre årskurserna så var det totalt 55 personer varav 41 svarande. Undersökningen var en kvantitativ enkätundersökning med inslag av kvalitativa frågeställningar där attityderna hos de före detta eleverna undersöktes.De teorier och den litteratur som studerats inför detta arbete handlar om styrdokumenten som skolan går efter; kunskapsförmedlingen och lärandet som finns omnämnt i litteraturen; delar om extra stöd och hjälp i undervisningen samt forskning kring det skogliga yrket.Det var 22 procent av personerna i urvalsgruppen som ansåg att deras skogliga utbildning i stort var mycket bra. Var femte person ansåg att lärarna inte hade förmågan att kunna förmedla kunskaper. Det var framför allt lärarna i ämnena matematik, svenska, engelska, ekonomi samt avverkningsmaskinskörning som kritiserades för detta. När det gäller stöd i undervisningen så var det var femte person som ansåg att de inte fick det stöd de ville ha i undervisningen. 54 procent anser att studie- och undervisningsmiljön är dålig eller mycket dålig på skolan. De klagade framför allt på att det var stökigt, bråkigt, få stunder då det var tyst, men även att det var dåliga lokaler att vistas och ha undervisning i. Det är 95 procent av de tillfrågade som har en anställning eller som är egenföretagare. Det är endast hälften av de tillfrågade som arbetar inom skogsbranschen. De skogskunskaper som de tillfrågade saknade var bland annat mer djupgående kunskaper om gallring från avverkningsmaskin, motorsågsarbete, fördjupande skogsskötsel samt datorernas användning i det praktiska skogsbruket. Det var 29 procent av de tillfrågade i urvalsgruppen som ansåg att de inte hade fått de tillräckliga kunskaperna i de allmänna ämnena svenska, engelska, matematik, ekonomi m.m. för sitt nuvarande yrkesutövande. De före detta elever som hade gått IV-inriktningen på programmet svarade i stort sett likadant som den övriga urvalsgruppen.

Våren 2008 startade på ett naturbruksgymnasium ett förbättringsprojekt kallat ”Ökad måluppfyllelse 2008-2010”. Projektets utgångspunkter är att skolan under en tvåårsperiod aktivt ska arbeta för att öka andelen elever på Naturbruksprogrammet som når målen i de kurser som ingår i deras studieplan. De mål som anges i projektplanen är att fler elever ska nå betyget godkänd eller bättre i samtliga kurser och att de i större utsträckning ska göra det inom ramen för kurstiden. Betygens likvärdighet ska kvalitetssäkras och resultaten följas upp bättre. Vidare vill man bättre synliggöra gymnasieskolans styrdokument samt öka antalet elever som upplever delaktighet och inflytande i undervisningen.I detta arbete undersöks om måluppfyllelsen hittills ökat genom projektet samt ges förslag på vidare tillvägagångssät utifrån undersökningens resultat. Frågeställningarna är vad som menas med ökad måluppfyllelse, hur skolans pedagogiska personal upplever att projektet har framskridit samt hur eleverna anser att skolan arbetar med elevinflytande, individanpassning, mål och innehåll i kurserna.

<p>In all types of learning situations, it is important to find each student where they are at the moment in knowledge. I have reflections about  what animal experience students have with them when they begin their education. This thesis is about what home environment and in home environment acquried animal experience student at agricultural college have. This work is based on data collected through questionnaire survey done in two agricultural colleges in middle Sweden in the spring of 2007. Questions were divided into four blocks, historical data such as on the environment in which pupils are growing up, animal habit, why they read on agricultural school and future data on what plans students have for future education and careers. Notably current finding is that 44 % of students indicated that they had grown up in rural areas compared to 16 % of the Swedish population. Previous research has shown that 47 % of pupils at agricultural school have grown up on farms, which together with this investigation can be understood as if the school population at agricultural school does not represent the population as a whole in Sweden concerning access to the rural environment and animal habit. With the results above, it may be seen as remarkable that 51 % of the student have filled in that they are not grown up with some kind of animal activities in the home environment and 28 % of the students filled in that they helped little or not at all with animal husbandry at home while growing up. My hope is that this thesis will be followed by additional studies that examine what knowledge students have with them when they begin their education to further develop teaching at agricultural college.</p> / <p>Vid alla typer av inlärningssituationer är det viktigt att finna varje elev där de för tillfället befinner sig kunskapsmässigt. Jag har ställt mig undrande till vilken djurvana eleverna har med sig när de börjar sin utbildning. Detta examensarbete handlar om vilken uppväxtmiljö och i uppväxtmiljön förvärvad djurvana har elever som studerar vid naturbruksgymnasium, inriktning djur? Examensarbetet bygger på data insamlat genom enkätundersökning gjord på två naturbruksgymnasier i mellersta Sverige under våren 2007. Enkätfrågorna har delats upp i fyra block gällande bakgrundsdata såsom i vilken miljö eleven är uppväxt, djurvana, varför de läser på naturbruksgymnasium samt framtidsdata gällande vad eleverna planerar för framtida utbildning och yrken. Noterbart gällande resultaten är att 44 % av eleverna uppger att de vuxit upp på landsbygden mot 16 % av den svenska befolkningen vilket kan läsas ut såsom att elever som är uppvuxna på landsbygden i större utsträckning söker sig till naturbruksgymnasium. Tidigare forskning har påvisat att 47 % av elever vid naturbruksgymnasium vuxit upp på lantbruk vilket tillsammans med denna undersökning kan tydas ut som om elevunderlaget vid naturbruksgymnasium inte representerar befolkningen i sin helhet gällande koppling till landsbygdsmiljö och djurvana. Mot detta står dock att 51 % av eleverna svarade att de inte vuxit upp med någon form av djurverksamhet i uppväxtmiljön och 28 % av de tillfrågade eleverna har i ingen eller liten utsträckning hjälp till med djurskötsel i hemmet under uppväxten. Min förhoppning är att detta examensarbete ska följas av fler undersökningar som granskar vad elever ha med sig kunskapsmässigt när de påbörjar sin utbildning allt för att vidareutveckla undervisningen vid naturbruksgymnasium.</p>

In all types of learning situations, it is important to find each student where they are at the moment in knowledge. I have reflections about  what animal experience students have with them when they begin their education. This thesis is about what home environment and in home environment acquried animal experience student at agricultural college have. This work is based on data collected through questionnaire survey done in two agricultural colleges in middle Sweden in the spring of 2007. Questions were divided into four blocks, historical data such as on the environment in which pupils are growing up, animal habit, why they read on agricultural school and future data on what plans students have for future education and careers. Notably current finding is that 44 % of students indicated that they had grown up in rural areas compared to 16 % of the Swedish population. Previous research has shown that 47 % of pupils at agricultural school have grown up on farms, which together with this investigation can be understood as if the school population at agricultural school does not represent the population as a whole in Sweden concerning access to the rural environment and animal habit. With the results above, it may be seen as remarkable that 51 % of the student have filled in that they are not grown up with some kind of animal activities in the home environment and 28 % of the students filled in that they helped little or not at all with animal husbandry at home while growing up. My hope is that this thesis will be followed by additional studies that examine what knowledge students have with them when they begin their education to further develop teaching at agricultural college. / Vid alla typer av inlärningssituationer är det viktigt att finna varje elev där de för tillfället befinner sig kunskapsmässigt. Jag har ställt mig undrande till vilken djurvana eleverna har med sig när de börjar sin utbildning. Detta examensarbete handlar om vilken uppväxtmiljö och i uppväxtmiljön förvärvad djurvana har elever som studerar vid naturbruksgymnasium, inriktning djur? Examensarbetet bygger på data insamlat genom enkätundersökning gjord på två naturbruksgymnasier i mellersta Sverige under våren 2007. Enkätfrågorna har delats upp i fyra block gällande bakgrundsdata såsom i vilken miljö eleven är uppväxt, djurvana, varför de läser på naturbruksgymnasium samt framtidsdata gällande vad eleverna planerar för framtida utbildning och yrken. Noterbart gällande resultaten är att 44 % av eleverna uppger att de vuxit upp på landsbygden mot 16 % av den svenska befolkningen vilket kan läsas ut såsom att elever som är uppvuxna på landsbygden i större utsträckning söker sig till naturbruksgymnasium. Tidigare forskning har påvisat att 47 % av elever vid naturbruksgymnasium vuxit upp på lantbruk vilket tillsammans med denna undersökning kan tydas ut som om elevunderlaget vid naturbruksgymnasium inte representerar befolkningen i sin helhet gällande koppling till landsbygdsmiljö och djurvana. Mot detta står dock att 51 % av eleverna svarade att de inte vuxit upp med någon form av djurverksamhet i uppväxtmiljön och 28 % av de tillfrågade eleverna har i ingen eller liten utsträckning hjälp till med djurskötsel i hemmet under uppväxten. Min förhoppning är att detta examensarbete ska följas av fler undersökningar som granskar vad elever ha med sig kunskapsmässigt när de påbörjar sin utbildning allt för att vidareutveckla undervisningen vid naturbruksgymnasium.