Abstract To increase the number of pupils who meet the entry requirements for higher education in Sweden, a national initiative was launched in 2019 regarding Read, write, count – a guarantee for early support measures. The Swedish Schools Inspectorate’s investigation from 2020 indicates that while most schools implement surveys, only half follow up and add the necessary resources for the pupils to receive proper support on time.   This study aims to contribute knowledge of how principals experience and perceive their organizational mandate based on the read, write, and count guarantee. The study employs a qualitative approach and the empirical material consists of interviews with principals. The theoretical approach is informed by the rationalistic organizational perspective and school governance from a top-down perspective.   The results show the experience of principals and the value of a clear organization where principals are available for support. Educational development intended to help pupils achieve the knowledge targets requires interprofessional collaboration. The significance of equivalent assessments and a relational perspective is highlighted. The study expresses the importance of municipal follow-up on implemented measures instead of a sole focus on pupils’ results. The study’s results are strengthened by previous research regarding fourth-generation school improvement, where organizational clarity and engaged principals yield good quality. Results also correspond with previous research regarding the need to understand each other’s assignments at the different levels, from management to pupil, in order to effect change.

Sammanfattning/AbstractLedel, Eva och Åkesson, Malin (2019). Garanterat läskunnig, eller? - Påverkar läsa-, skriva-, räknagarantin pedagogers tankar om tidig identifiering och tidiga insatser gällande elevers läsning? Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVårt kunskapsbidrag blir att genom lärares, speciallärares/specialpedagogers och rektorers egna berättelser få syn på om garantin påverkar identifieringen av och synen på tidiga insatser kring elever i lässvårigheter. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att skapa kunskap om och i så fall på vilket sätt den nya läsgarantin har förändrat hur rektorer, speciallärare/specialpedagoger och lärare tänker kring kartläggning av elever i lässvårigheter och tidiga insatser samt hur de i samband med det ser på samverkan med personal med specialpedagogisk kompetens.●Har garantin förändrat rektorernas, speciallärarnas/specialpedagogernas och lärarnas sätt att tänka kring kartläggning och tidiga insatser för elever i lässvårigheter och i så fall på vilket sätt?●Hur ser rektorerna och lärarna på samverkan med personal med specialpedagogisk kompetens relaterat till garantin? •Vilken betydelse har informanternas kunskap om läsutveckling och läsinlärning för arbetet med tidig identifiering och tidiga insatser? TeoriI arbetet stödjer vi oss på kognitiva och sociokulturella teorier och ser dem som komplement till varandra när det gäller läsutveckling. Den kognitiva teorin fokuserar på individens inre process medan den sociokulturella teorin tar sin utgångspunkt i att språkets utveckling hänger ihop med den sociala och kulturella kontexten. Språkutvecklingen sker i ett sammanhang som formar individen vilken även kan påverka sammanhanget.MetodStudien bygger på en fenomenologisk ansats där vi vill ta del av informanternas upplevelser och erfarenheter. Vi har samlat in empirin genom semistrukturerade intervjuer. Eftersom vi ville få del av olika perspektiv utifrån våra frågeställningar intervjuades både lärare, speciallärare/specialpedagoger och rektorer, totalt 10 stycken. För att analysera resultatet har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys.ResultatResultatet visar att läsgarantins införande inte direkt har påverkat informanternas arbetssätt vad det gäller identifiering och tidiga insatser. De förändringar som lyfts, och som informanterna är positiva till, är att fokus riktas mot förskoleklassen, att samråd ska ske med specialpedagogisk kompetens samt att det blir nationellt likvärdiga bedömningar.Hos informanterna finns både behov av och önskemål om mer samråd med specialpedagogisk kompetens. Det som begränsar möjligheterna till samverkan är brist på tid. Specialpedagogiska implikationerI vår studie ser organisationen kring speciallärarens/specialpedagogens samverkan med lärarna olika ut. En mer strukturerad organisation där kontinuerlig samverkan med lärarna ingår skulle gynna arbetet utifrån läsgarantin med kartläggningar, särskilda bedömningar av elevers kunskapsutveckling samt tidiga insatser. Vi ser ökade möjligheter att tidigt få in det relationella perspektivet i undervisningen då den specialpedagogiska kompetensen kommer in redan i förskoleklassen med läsgarantin.

Studien grundade sig i hur förskoleklassens pedagogers olika förutsättningar i arbetet med det obligatoriska kartläggningsmaterialet påverkar elevers möjligheter till tidiga insatser och rätt till en likvärdig utbildning. Syftet med studien var att undersöka om Skolverkets kartläggningsmaterial för förskoleklass har lett till tidiga insatser för förskoleklassens elever, vilket stöd som ges och hur stödet organiseras. Studien använde sig av en kvalitativ ansats där sju pedagoger i förskoleklass deltog genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet från den kvalitativa undersökningen analyserades med stöd av utvidgad ramfaktorteori för att förklara hur olika ramfaktorer påverkar förskoleklassens kartläggningsarbete. Studiens resultat visade att det skiljer sig åt i pedagogers uppfattningar om förskoleklassens kartläggningsmaterial leder till tidigare insatser och hur stödet organiseras. En del pedagoger ansåg att kartläggningsmaterialet har stöttat i att utveckla undervisningen och tidigare synliggjort elever i behov av tidiga insatser medan andra ansåg att eleverna i behov av stöd hade upptäckts ändå. Likaså visade resultatet skillnader i hur verksamheter har implementerat och organiserat kartläggningsarbetet. Resultatet visade även på skillnader i hur resurser fördelas vid genomförandet av kartläggningen, att det finns olika tillgång till specialpedagogisk kompetens, hur stödet är organiserat, när stöd sätts in och att anpassningar som görs oftast sker på gruppnivå. Sammanfattningsvis visade resultatet att dessa skillnader leder till en bristande likvärdighet för eleverna i förskoleklassen.

I svensk skola har en "vänta-och-se"-strategi påvisats gällande rutiner för identifiering av elever som indikerar lässvårigheter. Även utmaningar angående riktade insatser för dessa elever har konstaterats. Detta trots införandet av obligatoriska bedömningsstöd och läsa-, skriva- och räknagarantin. RTI är en modell för att ge förebyggande, tidiga, specifika insatser för att undvika att elever hamnar i svårigheter. Ibland beskrivs RTI-modellen som motsatsen till "vänta-och-se"-strategin. Tidigare studier har funnit behov av mer forskning gällande RTI i svensk kontext. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur evidensbaserad undervisning i RTI-modellens lager 3 och lager 4, påverkar avkodningsförmågan hos elever som befinner sig i riskzonen för att hamna i lässvårigheter. Studien har genomförts med evidensbaserade, individanpassade och intensiva läsinterventioner, med single subject design som metod. I studien deltog fyra elever i årskurs två. Resultaten har visat att interventioner med traditionell specialundervisning (lager 3), liksom läsinterventioner med assisterande teknik (lager 4), bidragit till förbättrad avkodningsförmåga hos tre av fyra deltagare.