No description available.

Vårt resultat visar att pekboken har en hög status och används i verksamheten på de förskolor som varit med i undersökningen. Den finns tillgänglig för barnen att läsa själv eller tillsammans med någon vuxen. Pekboken inspirerar barnen till att leka lekar,men den kan också användas som ett föremål i barnens lek. Vi ställer oss därför frågan om den borde få användas i leken, och då som leksak eller bok? I vår undersökning anser pedagogerna i förskolorna att pekboken ska behandlas på samma försiktiga sätt som andra böcker, och resultatet från intervjuerna har även gjort oss medvetna om hur vi kan läsa en pekbok. Pedagogerna menar att de måste tillåta att det tar tid att läsa och lyssna på barnens tolkningar och berättelser om bilderna. I vår uppsats om pekboken har vi fått fram att pekboken är en första inbjudan till böcker och läsning, och pedagogerna i vår undersökning visar en tydlig bild av hur vi kan göra detta till en positiv upplevelse. Att läsa en pekbok innebär att skapa en dialog och ett samspel med barnet. Pekboken är en litteraturform som kräver tid, lyhördhet, omtanke, men också fantasi.

Syftet med denna undersökning är att försöka nå en förståelse av vad som styr ungdomars attityder till skönlitteratur. Syftet är också att undersöka om lärare i svenska kan ha någon påverkan på ungdomarnas attityder. För att närma mig problemet har jag valt att studera sex uppsatser som på olika sätt behandlar ungdomars läsvanor och deras attityder till skönlitteratur.Jag avser med andra ord att utföra en metaundersökning genom att belysa, koppla samman samt diskutera uppsatsernas resultat och diskussion. Jag utgår också från tidigare forskning som ligger nära mina frågeställningar.Undersökningen visar att en majoritet av ungdomarna som presenteras i uppsatserna, framförallt manliga elever, har en negativ attityd till att läsa skönlitteratur. Detta mönster går att utläsa både i skol- och hemmiljö. Dessa attityder, menar de olika undersökningarna, går att härleda till många olika faktorer. Något som många uppsatser beskriver är att hemmiljön och föräldrarnas engagemang är en viktig del för att skapa positiva attityder redan i tidig ålder.De intervjuade eleverna, som går klass nio samt på gymnasiet, tycker att undervisningen i litteratur och val av litteratur många gånger inte är tillräckligt intressant. Många av de intervjuade lärarna är medvetna om och de försöker att skapa en undervisningssituation som främjar elevernas läslust. Detta sker i huvudsak genom att läraren ser individerna i klassrummet och inte klassen som en egen enhet. Valet av böcker sker utifrån vilka intressen eleverna har, vad de går för gymnasieprogram samt vad de har för kön. Vidare anser både elever och lärare att uppföljningen av en läst bok är mycket viktig. Detta kan ske genom en skrivning eller boksamtal.

Att läsa skönlitteratur står som centralt innehåll i Lgr 11 och svenskläraren ska väcka lusten att läsa. Jag har intervjuat fem svensklärare om deras syn på skönlitteraturens betydelse i skolan. Deras svar har jag sedan ställt i relation till relevant forskning på området. Resultatet visar att forskningen och lärarna är överens: Läsning av skönlitteratur är mycket viktigt för läsförståelsen, moralen, det egna skrivandet, fantasin och upplevelsen. En av lärarna känner sig misslyckad som svensklärare om eleverna inte blir intresserade av litteratur, medan de övriga tycker synd om elever utan litteraturintresse. Samtliga intervjuade lärare anser att eleverna ska läsa skönlitteratur eftersom man blir en bättre människa om man läser mycket.

Vilka förväntningar och tankar har femåringarna inför att börja i förskoleklassen? Som pedagog och lärare vill man ha kunskap om vilka förväntningar och tankar barn har om förskoleklassen, då det sker förändringar i barns liv. Förskolan förknippas med lek, medan förskoleklassen förknippas med lärandet.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Att kunna läsa är en förmåga som vi människor har användning för i hela vårt liv. Vi utvecklar exempelvis ordförrådet och läsförståelsen genom att läsa. Läsning är även en basfärdighet som har en grundläggande betydelse för hur en elev kommer att lyckas i de olika skolämnena. Trots att läsning är viktigt går det inte att undgå att vissa elever känner sig omotiverade inför att läsa. En del av dessa elever tycker helt enkelt inte att det är roligt, andra kan tycka att det är svårt. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare gör för att motivera sina elever till läsning av skönlitteratur. Skönlitteratur har valts för att det kan vara lättare att väcka ett första intresse för läsning med denna typ av böcker. I denna studie analyseras resultatet med hjälp av den teoretiska ramen ”Self-determination theory”. Teorin syftar till vad det är som gör att en människa känner inre respektive yttre motivation för saker som ska utföras. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare uttrycker att de gör för att motivera sina elever till skönlitterär läsning. Metod För att på bästa sätt ta reda på lärarnas tankar kring studiens syfte har kvalitativ metod i form av intervjuer använts. Semistrukturerade intervjufrågor har använts där frågorna har behandlat området till studien. Frågorna har varit öppna, det vill säga att det inte har funnits ett fast svarsalternativ, samt möjlighet till att ställa följdfrågor. Resultat av studien Resultatet av studien visar en rad olika faktorer och arbetssätt lärarna använder sig av för att motivera sina elever till att läsa skönlitteratur. Valfrihet, elevsamtal, ljudböcker och ta hjälp av en bibliotekarie är alla exempel på faktorer som lärare använder sig av som skapar inre motivation för läsning hos eleverna. I resultatet kunde även arbetssätt och faktorer som kan skapa yttre motivation urskiljas. Exempel på detta är att använda sig utav mål och kunskapskrav för att motivera eleverna till läsning samt kombinera läsning med andra skolämnen.

No description available.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få kunskap om hur pedagoger lär barn att läsa och skriva på ett lustfyllt sätt. Vi vill också tillägna oss konkret kunskap i form av vilka metoder man som pedagog kan använda sig av i en sådan undervisning. Våra frågeställningar är: Hur lär sex stycken pedagoger barn i skolår 1 att läsa och skriva? Vilka metoder, tillvägagångssätt och material använder sig pedagogerna av för att lära barn att läsa och skriva på ett, enligt dem, lustfyllt sätt?Vi har genomfört sex stycken intervjuer med pedagoger som i dagsläget är verksamma i förskoleklass till skolår 3. / The views of six teachers on how to learn children to read and write in a playful way.