Spelling suggestions: "subject:"leka"" "subject:"peka""
1 |
Leka, läsa, skriva och läxor : en studie om femåringarnas förväntningar inför att börja i förskoleklassenSörensen, Adet, Larsson, Åsa January 2013 (has links)
Vilka förväntningar och tankar har femåringarna inför att börja i förskoleklassen? Som pedagog och lärare vill man ha kunskap om vilka förväntningar och tankar barn har om förskoleklassen, då det sker förändringar i barns liv. Förskolan förknippas med lek, medan förskoleklassen förknippas med lärandet.
|
2 |
Olivine Petrofabric Analysis from the Leka Ophiolite ComplexTitus, Sarah J. January 1999 (has links)
No description available.
|
3 |
Leksaker - saker att leka med? : Hur resonerar pedagoger i förskola och förskoleklass kring leksaker? / Toys - things to play with? : How do teachers i pre-school reason concerning toys?Rydström, Jonas, Wiggur, Peter January 2006 (has links)
<p>Arbetet handlar om hur pedagoger resonerar kring leksaker; vad de tar hänsyn till vid inköp, vilka leksaker barnen bör ha och även hur de förhåller sig till barnens egna leksaker.</p><p>För att finna svar på ovan nämnda frågor har vi bedrivit studier av såväl svensk som utländsk litteratur. Vi har även genomfört kvalitativa intervjuer med nio förskollärare i Norrköpings kommun. Kontakten med dessa pedagoger togs per telefon och intervjuerna genomfördes på plats på respektive enhet.</p><p>Med litteraturens hjälp har vi målat upp en bild av hur leksaker har figurerat i ett historiskt perspektiv. I arbetet går det även att läsa om hur pedagoger använder sig av leksaker och hur dessa leksaker kan påverka barn.</p><p>Det går inte att ge ett entydigt svar på frågan om vilken slutsats vi kan dra. Pedagogernas uppfattningar varierade och pekade på en hel del skilda tankar. Somliga ansåg att leksakernas plats i verksamheten är som krydda för leken, medan andra även nämnde att de kunde ha en del i utvecklandet av vissa färdigheter hos barnen.</p>
|
4 |
Leksaker - saker att leka med? : Hur resonerar pedagoger i förskola och förskoleklass kring leksaker? / Toys - things to play with? : How do teachers i pre-school reason concerning toys?Rydström, Jonas, Wiggur, Peter January 2006 (has links)
Arbetet handlar om hur pedagoger resonerar kring leksaker; vad de tar hänsyn till vid inköp, vilka leksaker barnen bör ha och även hur de förhåller sig till barnens egna leksaker. För att finna svar på ovan nämnda frågor har vi bedrivit studier av såväl svensk som utländsk litteratur. Vi har även genomfört kvalitativa intervjuer med nio förskollärare i Norrköpings kommun. Kontakten med dessa pedagoger togs per telefon och intervjuerna genomfördes på plats på respektive enhet. Med litteraturens hjälp har vi målat upp en bild av hur leksaker har figurerat i ett historiskt perspektiv. I arbetet går det även att läsa om hur pedagoger använder sig av leksaker och hur dessa leksaker kan påverka barn. Det går inte att ge ett entydigt svar på frågan om vilken slutsats vi kan dra. Pedagogernas uppfattningar varierade och pekade på en hel del skilda tankar. Somliga ansåg att leksakernas plats i verksamheten är som krydda för leken, medan andra även nämnde att de kunde ha en del i utvecklandet av vissa färdigheter hos barnen.
|
5 |
Farmakokinetika metotreksata kod dece / Pharmacokinetics of Methotrexate in ChildrenTošić Jela 23 November 2015 (has links)
<p>Metotreksat kao antagonista folne kiseline ima široku upotrebu za lečenje brojnih maligniteta, primenjen u visokim dozama i u kombinciji sa leukovorinom. Iako je terapija visokim dozama metotreksata drastično poboljšala prognozu pacijenata sa malignitetom, teški neželjeni efekti terapije predstavljaju stalan klinički problem. Ciljevi istraživanja bili su određivanje serumske koncentracije metotreksata i izračunavanje farmakokinetičkih parametara metotreksata kod dece obolele od malignih bolesti koja su na terapiji visokim dozama metotreksata (2 g/m<sup>2</sup> i 5 g/m<sup>2</sup> ); ispitivanje postojanja uticaja primenjene doze metotreksata, demografskih i kliničkih karakteristika ispitanika na koncentracije i farmakokinetičke parametare. Ispitivano je prisustvo i stepen kliničkih i laboratorijskih znakova toksičnosti metotreksata, kao i uticaj primenjene doze metotreksata i demografskih karakteristika ispitanika na pojavu i stepen toksičnosti . U okviru retrospektivno - prospektivne studije ukjučeno je četrdeset i dva pedijatrijska pacijenta uzrasta od 0,75 do 17,75 godina (medijana 5,75 godina). Svi pacijenti su lečeni u Službi za hematologiju i onkologiju Instituta za zdravstvenu zaštitu dece i omladine Vojvodine (Novi Sad, Srbija) u periodu od juna 2004. godine do juna 2012. godine. Trideset i osam ispitanika je lečeno pod dijagnozom akutne limfoblastne leukemije prema dva uzastopna protokola ALL IC - BFM 2002 i ALL IC - BFM 2009 Internacionalne BFM studijske grupe „I - BFM - SG“ (International Berlin -Frankfurt - Münster Study Group) za proučavanje i lečenje dečje non-B akutne limfoblastne leukemije. Četvoro je imalo dijagnozu non - Hodgkin limfoma i bili su uključen i u protokol NHL - BFM 95. Istraživanje je obuhvatilo 113 ciklusa terapije metotreksatom (1– 4 ciklusa po pacijentu) sa 386 izmerenih serumskih koncentracija metotreksata. Raspon primenjenih doza metotreksata kretao se od 800 do 10.000 mg. Koncentracije metotreksata su merene 24, 36 i 42 sata nakon započinjanja infuzije metotreksata, a po potrebi i u dužim vremenskim intervalima. Za izračunavanje farmakokinetičkih parametara korišćen je dvokompartmanskih farmakokinetički model posle obustavljanja intravenske infuzije, gde postoje relacije za farmakokinetičke tačke. Podaci o kliničkim i laboratorijskim znacima toksičnosti metotreksata prikupljani su iz medicinske dokumentacije, a za stepenovanje toksičnosti korišćen je skor sistem - Common Terminology Criteria for Adverse Events (CTCAE), Version 4.0, U.S. Department of health and human services, National Institute of Health, National Cancer Institute. U cilju utvrđivanju uticaja karakteristika ispitanika, primenjene doze i prisustva produžene eliminacije na posmatrane parametre, vršeno je poređenje tri grupe pacijenata (doza 2 g/m<sup>2</sup> bez produžene eliminacije, 5 g/m<sup>2</sup> bez produžene liminacije i 5 g/m<sup>2</sup> sa produženom eliminacijom metotreksata). Za celokupnu grupu ispitanika, medijane koncentracije metotreksta bile su 25,82 μmol/l u 24. satu, 0,68 μmol/l u 36. satu i 0,24 μmol/l u 42. satu merenja. Najizraženija interindividualna varijabilnost u koncentracijama metotreksata bila je u 42. satu merenja, dok je intraindividualna varijabilnost bila najizraženija u 36. satu merenja. Medijana klirensa metotreksata bila je 8,32 l/h. Farmakokinetički parametri redom bili su: medijana volumena centralnog kompartmana V<sub>1</sub> 28,47 l, medijane konstanti k<sub>10</sub> 0,206, k<sub>12</sub> 0,0245, k<sub>21</sub> 0,1114. Najizraženiji uticaj primenjene doze na koncentracije metotreksata pokazan je u 24. satu merenja, dok uticaj doze na klirens metotreksata nije pokazan. Prisustvo produžene eliminacije metotreksata dovodi do smanjenih vrednosti konstanta k<sub>10</sub> i k<sub>21</sub>. Nije pokazana statistički značajna interakcija ispitivanih demografskih karakteristika (uzrast, telesna površina i pol) i koncentracija metotreksata, kao ni klirensa metotreksata. Pokazana je značajna interakcija između koncentracija metotreksata i nivoa laktat dehidrogenaze, kao i klirensa metotreksata i nivoa kreatinina i laktat dehidrogenaze. Većina ispoljenih toksičnosti bila je umerenog stepena (<3 stepena). Najzastupljeniji klinički znak toksičnosti bio je oralni mukozitis, koji je bio većeg stepena u grupi sa većom primenjenom dozom metotreksata (5g/m<sup>2</sup>). Najzastupljeniji laboratorijski toksični efekti metotreksata bili su leukopenija i anemija. Najteži stepeni laboratorijskih znakova toksičnosti (leukopenija, anemija, porast AST, ALT i GGT) nalazili su se u grupi sa većom dozom (5 g/m<sup>2</sup>) i sa produženom eliminacijom metotreksata. Osnov za kliničko vođenje pacijenata na terapiji visokim dozama metotreksata je terapijsko praćenje leka (therapeutic drug monitoring – TDM) zbog velikih interindividualnih i intraindividualnih varijabilnosti u farmakokinetici leka. Rutinsko praćenje koncentracija metotreksata važno je za identifikaciju pacijenata sa povećanim rizikom od razvoja toksičnosti , te je TDM standardna praksa za smernice spasavanja leukovorinom, naročito za pacijente za koje se zna da imaju smanjen klirens metotreksata ili druge rizike povezane sa prolongiranim citotoksičnim koncentracijama (bubrežna ili jetrena oštećenja, kolekcije tečnosti u “trećem prostoru”, gastrointestinalna opstrukcija). Veliki broj istraživanja kod pedijatrijskih pacijenata pokazao je vezu između sistemskog izlaganja metotreksatu i efikasnosti i toksiĉnosti metotreksata. Ipak, ne postoji dovoljno informacija o farmakokinetici metotreksata kod dece obolele od akutne limfoblastne leukemije. Takođe, ova istraživanja nisu do sada sprovođena kod dece koja su lečena u našoj sredini.</p> / <p>Methotrexate is an antifolate drug widely used for treatment of various malignant tumours. It is used at high doses and in combination with leucovorin rescue. Although high - dose MTX therapy dramatically improves the prognosis of patients with malignancies, severe adverse events are constant clinical concern. The aims of this stydy were to determine the serum concentration of methotrexate and to calculate the pharmacokinetic parameters of methotrexate in children suffering from malignant deseases who are treated with high doses of metotrexate (2 g/m<sup>2</sup> i 5 g/m<sup>2</sup> ); furthermore, to investigate the effects of the applied doses of methotrexate, and demographic and clinical characteristics of the examinees on the concentration and pharmacokinetic parameters of the drug. The study investigated the presence and the degree of clinical and laboratory signs of metotrexate toxicity, as well as the effect of the applied doses, and demographic characteristics of the examinees on the appearance and the degree of toxicity. The retrospective - prospective study included 42 pediatric patients aged from 0.75 to 17.75 years (median 5.75 years). All patients were threated at the Children and Youth Health Care Institute of Vojvodina (Novi Sad, Serbia), Hemathology and Oncology Section, in the period from June 20 04 to June 2012. 38 examinees diagnosed as acute lymphoblastic leukemia were treated according to two subsequent protocols, ALL IC - BFM 2002 and ALL IC - BFM 2009 of the International BFM study group „I - BFM - SG“ (International Berlin - Frankfurt - Münster Study Group) for management of childhood non - B acute lymphoblastic leukemia. 4 examinees diagnosed as non - Hodgkin lymphoma were treated according to the NHL - BFM 95 protocol. The study included 113 cycles of therapy with methotrexate (1-4 cycles per patient) with 3 86 measured serum concentrations of methotrexate. The range of the applied doses was between 800 and 10,000 mg. The concentration of methotrexate was measured 24, 36 and 42 hours after the initiation of the methotrexate infusion, as well as in longer time intervals when needed. To calculate the pharmacokinetic parameters, the study applied the two - compartment pharmacokinetic model after the termination of intravenous infusion, when relations for pharmacokinetic points existed. Data on clinical and laboratory signs of methotrexate toxicity were collected from medical documentation, and the Common Terminology Criteria for Adverse Events (CTCAE), Version 4.0, U.S. Department of health and human services, National Institute of Health, National Cancer Institute, was used as the score system for toxicity ranking. In order to determine the effects of the examinees’ characteristics, applied doses and the presence of prolonged elimination on the parameters of interest, three groups of patients were compared (2 g/m<sup>2</sup> dose without prolonged elimination, 5 g/m<sup>2</sup> without prolonged elimination and 5 g/m<sup>2</sup> with prolonged elimination of methotrexate). In the entire group of examinees, the median concentration of methotrexate was 25.82 μmol/l in the 24th hour, 0.68 μmol/l in the 36th hour and 0.24 μmol/l in the 42nd hour of observation. The largest inter - individual variability of methotrexate concentration was observed in the 24th hour while the largest intra - individual variability was recorded in the 36th hour of observation. The median clearance of methotrexate was 8.32l/h. Pharmacokinetic parameters were the following: median volume of the central compartment V<sub>1</sub> 28.47 l, median constants k<sub>10</sub> 0,206, k<sub>12</sub> 0,0245, k<sub>21</sub> 0,1114, respectively. The strongest influence of the applied dose on the methotrexate concentration was recorded in the 24th hour of observation while no influence on the methotrexate clearance was found. The presence of prolonged elimination of methotrexate causes lower constants k<sub>10</sub> and k<sub>21</sub>. There was no statistically significant interaction between the investigated demographic characteristics (age, body surface and gender) and the methotrexate concentration, nor between the demographic characteristics and the methotrexate clearance. A significant interaction was found between methotrexate concentration and lactat dehydrogenase level, as well as between methotrexate clearance and creatinine and lactate dehydrogenase level, respectively. Most of the observed toxicities were of moderate degree (< 3 degrees). Oral mucositis was the most represented clinical sign of toxicity, and it was of higher degree in the group where the applied dose of methotrexate was higher (5 g/m<sup>2</sup> ). Leucopenia and anemia were the most represented laboratory toxic effects. The most severe laboratory signs of toxicity (leucopenia, anemia, increase in AST, ALT and GGT activity) were observed in the group with the higher dose (5 g/m<sup>2</sup> ) and prolonged methotrexate elimination. Due to high inter- and intra-individual variability of the drug pharmacokinetics, the basis for the clinical care of patients on high methotrexate dosage therapy is therapeutic drug monitoring – TDM. Routine monitoring of methotrexate serum concentration is important for the identification of patients with a high risk of toxicity, and thus TDM is used as a standard procedure which provides guidelines for leucovorin rescue, particularly for patients with a lower methotrexate clearance or other risks associated with prolonged cytotoxic concent rations (kidney or liver damage, body fluid accumulation in the “third space”, gastrointestinal obstruction). Numerous studies involving pediatric patients have documented the link between a systemic methotrexate exposure on one hand, and the efficiency and toxicity of ethotrexate on the other hand. However, there is no sufficient data on the methotrexate pharmacokinetics in children suffering from acute lymphoblastic leukemia. Moreover, this type of research, involving children treated in the geographical region of this study, have not been conducted.</p>
|
6 |
Språkutveckling i förskolan : En kvalitativ studie kring förskollärares uppfattningar om barns språk utvecklas genom lekSawwan, Fekran January 2023 (has links)
Syftet med studien är att beskriva och analysera förskollärarens uppfattning om barns språkutveckling främjas genom lek på förskolan, samt vilka verktyg beskriver förskollärarna att de används. Med hjälp av kvalitativa analysmodeller av intervjuer implementerade och skrev jag ner förskollärares svar på mina frågor om barns språkutveckling och samlade in det viktigaste datamaterialet. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att studera åtta förskollärare uppfattningar på sju olika förskolor. De var fyra fristående förskolor och tre kommunala förskolor. Resultaten visade att de flesta förskollärarna trodde att de hjälpa barnen vid flera tillfällen i sin språkutveckling. Detta innebär dels en stödjande roll i barns sociala kommunikation och självkänsla i kommunikation av olika språk, dels att förskollärarna använda leken som ett verktyg i språkutvecklingen. Studien visar hur förskollärare kan uppmuntra barns fantasi och kreativitet för barns språkutveckling. Eftersom det finns så många olika språk i förskolorna här i Sverige så tycker en del att det ibland är komplicerad arbete att kommunicera med nya barn som börjar på förskola. Sammantaget var de flesta resultatet att aktiva förskollärare signifikant lekkommunikation och barns sociala relation förbättrar språkutvecklingen genom att koppla språk till lek. Det innebär att förskollärare har en stödjande och vägledande roll för att skapa möjligheter för utveckling av barns kompetens och förståelse. Detta leder till att hjälpa barnet att trivas i språket, inklusive svenska, modersmål och alla former av språk. Om förskollärare visar bristande kommunikation och närvaro i barns lek kan en svår situation uppstå på grund av till exempel bristande språk. Resultaten visade också att förskollärarna i studien ansåg att arbetet med språkutveckling behövde mycket erfarenhet av olika former av språk, såsom imitation, kroppsspråk, gester, teckenspråk och ibland en del av barnens modersmål. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>
|
7 |
Lekbaserad matematikundervisning i tidiga skolår -Ett sätt att lära i matematik / Play based mathematics teaching in early school years –A way to learn in mathematicsSannum, Oskar, Johansson, Julia January 2023 (has links)
Utifrån verksamhetsförlagda kurser har vi lagt märke till att det finns stora utmaningar i en traditionell läromedelsstyrd undervisning i matematik. Det finns forskning inom lekbaserad undervisning i förskolan som har visats ge positiva effekter för barns lärande. Det saknas dock forskning om lekbaserad undervisning i relation till lärande i skolan. Detta trots att läroplanen framhåller vikten av lek för lärandet i de tidiga skolåren. Utifrån detta grundades denna studie om hur elevers lärande påverkas i en lekbaserad undervisning, vilken har avgränsats inom matematik och räknesättet addition. Undersökningen är kvalitativ och genomförd med hjälp av metoderna intervention, observation samt semistrukturerad intervju. Allting ljudinspelades samt att fältanteckningar fördes. En planerad lekbaserad matematikundervisning i att leka affär genomfördes vid fyra tillfällen med sex elever vid varje tillfälle, två av elevgrupperna är från förskoleklass medan de två andra grupperna är från årskurs 1. Utöver observationerna intervjuades elevernas två lärare vilka har, som minst 25 års erfarenhet i professionen. Resultatet analyserades via Theory of Didactical Situations (TDS) vilken synliggjorde lärande inom addition genom interaktion mellan elev och elev, elev och lärare samt elev och lärare i relation till miljön. Det framkom i resultatet att elever involverar varandra i räknandet inom addition i leken. Resultatet visade även betydelsen av lärarens närvaro och förberedelse i form av frågor för att samtliga elever ska stöttas respektive utmanas inom lärandet i addition. Inom aspekten miljö synliggjordes resultatet vikten av att skapa en inspirerande och anpassad miljö i leken för att elever ska nå lärande i addition. Avslutningsvis genomfördes en diskussion och slutsats om hur en lekbaserad matematikundervisning inom addition kan skapa möjligheter för eleverna till ett lärande i addition.
|
8 |
Varje dag väcker barnen leksakerna till livJönsson, Sanna, Sterckx, Emelie January 2011 (has links)
Vårt examensarbete handlar om barns tankar och åsikter kring leksaker och saker att leka med på en förskola ur ett barns perspektiv. Syftet med arbetet var att få en förståelse och lyssna på barns uppfattningar om materialet på förskolan. Vi utgick från frågorna: Vad tänker femåringar kring saker att leka med och leksakers funktion på förskolan? Går det att utläsa av barnens tankar att det finns könsrelaterade åsikter kring leksakerna och saker att leka med på förskolan? Metoden som användes för att få fram ett resultat var barnintervjuer utifrån barnens egna fotograferade bilder. De som deltog var sju femåringar från två olika avdelningar på samma förskola. I tidigare forskning framkom det att barnen transformerade leksakerna så att de kunde leka med vad de behövde i leken. I vår undersökning visade det sig att flera av barnen som deltog i undersökningen inte tyckte att de kunde lära sig något av att leka med leksakerna. Några större könsskillnader kring vem som lekte med leksakerna gick inte att utläsa, dock att barnen kunde leka med samma leksaker men att lekarna blev olika.
|
9 |
Barn som har svårt för att leka med andra barn i förskolanLarsson, Eva January 2006 (has links)
Ett antal förskollärare har intervjuats om sin syn på barn som har svårt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstämmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn är det vanligaste arbetssättet för pedagogerna att gå in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inåtvända barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall få stämpeln "de som alltid förstör". / A number of preschool teachers have been interviewed about their view on children, who find it difficult to play with other children. The teachers have an unanimous view on how such children react: either by retiring from the playing or by spoiling the other childrens play. The interviewed teachers are especially concerned that these children will be neglected or constantly seen as a nuisance.
|
10 |
−−− Paus. Det är paus. Det blir paus. : Om tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäserThorell, Felicia January 2004 (has links)
<p>Den här uppsatsens syfte är att undersöka tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser, Leka med elden av August Strindberg och En talande tystnad av Erland Josephson. I min metod använder jag mig av en anti-essentialistisk hållning och intresserar mig i första hand för tystnadens funktion.</p><p>Tystnaden analyseras utifrån tre ingångar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjäserna emellan vad gäller tystnadsindikationer i teatertexten. En talande tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan tystnaden i Leka med elden endast är antydd i texten och får sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar tystnadens konceptualisering förekommer i En talande tystnad men inte alls i Leka med elden. Tystnaden konceptualiseras både som en aktivitet och som ett tillstånd. I En talande tystnad har tystnaden främst en distanserande funktion, i Leka med elden en förenande funktion i högre grad men denna visar också exempel på en distanserande funktion hos tystnaden.</p><p>Min slutsats är att tystnadens funktion sammantaget i Leka med elden är att skapa en form för scenisk effekt, det vill säga, att vara dramatiskt effektiv. I En talande tystnad är tystnaden tematisk och en del av pjäsens själva innehåll.</p>
|
Page generated in 0.1694 seconds