Studien behandlar pedagogers tal om och användande av lek som pedagogiskt verktyg för lärande i fyra olika verksamheter i Saskatchewan, Kanada. Syftet är att ta reda på vilket innehåll barnen får möta i verksamheter under sina första år och mer specifikt hur pedagoger talar om lek och lärande. En pedagog från respektive daycare, play-school, kindergarten och grade 1 intervjuas. De intervjuade får svara frågor om lekens roll, strategier och hur de anser att barn lär sig på bästa sätt, men även frågor om vad de anser att syftet med verksamheten är. Resultatet visar att pedagoger talar om innehåll och strategi, lek och lärande, i verksamheterna varierande beroende på syfte med verksamheten, ramverk och personligt förhållningssätt. Verksamheterna har olika fokus och intentioner vilket skapar olika innehåll och strategier för barns lek och lärande. I resultat- och analysavsnittet synliggörs olika samspelsformer i verksamheterna beroende på hur pedagoger har uttyckt lek och lärande. Där visar daycare upp en bild av ett berättande men också explorativt samspel eftersom barn och pedagoger på ett lekfullt vis styr riktningen för lärande. I play-school och grade 1 ger pedagogerna en bild av formbundet samspel där leken väljs bort på grund av struktur som sätter lärande i främsta rum. Kindergarten ger uttryck för ett explorativt samspel då leken får styra riktningen för lärandet. Diskussionen avslutas med att sätta resultatet i förhållande till svensk diskussion kring området.

Utifrån verksamhetsförlagda kurser har vi lagt märke till att det finns stora utmaningar i en traditionell läromedelsstyrd undervisning i matematik. Det finns forskning inom lekbaserad undervisning i förskolan som har visats ge positiva effekter för barns lärande. Det saknas dock forskning om lekbaserad undervisning i relation till lärande i skolan. Detta trots att läroplanen framhåller vikten av lek för lärandet i de tidiga skolåren. Utifrån detta grundades denna studie om hur elevers lärande påverkas i en lekbaserad undervisning, vilken har avgränsats inom matematik och räknesättet addition. Undersökningen är kvalitativ och genomförd med hjälp av metoderna intervention, observation samt semistrukturerad intervju. Allting ljudinspelades samt att fältanteckningar fördes. En planerad lekbaserad matematikundervisning i att leka affär genomfördes vid fyra tillfällen med sex elever vid varje tillfälle, två av elevgrupperna är från förskoleklass medan de två andra grupperna är från årskurs 1. Utöver observationerna intervjuades elevernas två lärare vilka har, som minst 25 års erfarenhet i professionen. Resultatet analyserades via Theory of Didactical Situations (TDS) vilken synliggjorde lärande inom addition genom interaktion mellan elev och elev, elev och lärare samt elev och lärare i relation till miljön. Det framkom i resultatet att elever involverar varandra i räknandet inom addition i leken. Resultatet visade även betydelsen av lärarens närvaro och förberedelse i form av frågor för att samtliga elever ska stöttas respektive utmanas inom lärandet i addition. Inom aspekten miljö synliggjordes resultatet vikten av att skapa en inspirerande och anpassad miljö i leken för att elever ska nå lärande i addition. Avslutningsvis genomfördes en diskussion och slutsats om hur en lekbaserad matematikundervisning inom addition kan skapa möjligheter för eleverna till ett lärande i addition.

Background, the preschool class has in recent years become a compulsory grade in the Swedish schools. At the same time the academic demands in mathematics increased. Simultaneously the Swedish National Agency of Education called Skolverket points out the benefits of learning through play. The purpose of this empirical study is to find out what kind of play-based methods teachers use while teaching mathematics in the preschool classes, and what might cause these selections. By the method of a case study four teachers were observed while combining play and mathematics in their preschool classes. Even individually interviews were made. The results indicated a variety of play-based methods existed in the mathematical activities in preschool classes. Both between schools and teachers. The majority of the teachers based their teaching more on methods with academic learning rather than play. Education, time for planning, experience, academic demands and the teachers view on play all affected the choice of method. As a conclusion we can submit that teachers in the preschool classes use different play-based methods to establish mathematical learning for their students. While teachers can see the gain of working with play there are many factors that influence the play-based method.