This study explores the manner in which modern French fantasy novels have diverged from the Tolkienian, high-fantasy precedent established in the late 90s and the very early 2000s. From 2010–2020, authors Jean-Philippe Jaworski, Justine Niogret, Pierre Pevel, and Claire Duvivier have re-imagined the fantasy realm by deliberately working in opposition to the tropes of high-fantasy. The following work is split into two segments–the first of which analyzes how this high-fantasy divergence manifests within the evolved role of the hero, as it pertains to Jaworski, Pevel, and Niogret. The latter tackles the inverse, being the de-heroized, humanist approach of Duvivier that further depicts how the genre continues to evolve. Through a varying theoretical framework, this interdisciplinary work establishes that the following novels mutually support one another in an effort to diverge from the historic, high-fantasy precedent: Jaworski's Gagner la guerre (2009), Niogret's Chien du heaume (2010), Pevel's Le Chevalier (2015), Duvivier's Un long voyage (2020). / Master of Arts / The project follows a continued line of inquiry related to modern French fantasy novels, and questions the place of the hero within the fantasy realm from 2010–2020. What is uncovered is a shifting within the genre–one that favors varying forums of heroism, and rejects the restricted nature of the righteously motivated high-fantasy hero. This is a genre study; many of the literary devices discussed are only marginally innovative, in a greater literary sense. However, this research asserts that their uniqueness within the scope of the genre merits inquiry. This project discusses the modern French fantasy scene and its divergence from the influence of J.R.R. Tolkien.

本研究參酌Kchli & Jaworski (1990)所發展的市場導向理論架構，並依據中國文化的特性、中美企業的差異以及我國中小企業的特性，對Kchli & Jaworski (1990)的市場導向理論架構進行修改，發展出適合應用於我國中小企業的市場導向理論架構。 　　實證結果發現，關於市場導向的原因條件與市場導向之間的關係，在高階管理者因素方面，高階管理者的進取心對情報的產生和擴散都有正面的影響效果，而高階管理者的教育程度對情報的產生、擴散和反應則都沒有顯著的影響。另外，高階管理者對創新的接受程度對企業整體市場導向的正面影響效果，則主要是來自於對反應情報活動的影響，而高階管理者威權領導的程度對企業整體的市場導向程度與情報的產生和擴散則具有負面的影響。此外，高階管理者對市場導向的重視程度、風險規避的程度、教育程度以及關係取向的程度對企業整體的市場導向程度、情報的產生、擴散和反應則都沒有顯著的影響。 　　在組織系統因素方面，基本上，組織系統因素的三個變數對企業整體的市場導向程度都沒有顯著的影響。只有市場基準的報償系統對情報的產生和反應具有正面的影響，顯示中小企業可以透過市場基準報償系統的建立，用以激勵員工進而落實市場情報的產生和反應活動。此外，政治行為的接受程度以及面子整飾的程度對情報的產生、擴散和反應則都沒有顯著的影響。 　　在企業特性因素方面，產業別的差異對市場導向活動中情報的反應有所影響，顯示不同的產業間因為有著不同的行業特性以及不同的產業環境等產業別的差異因素，使得廠商在施行市場導向的活動上，對情報反應活動的著重程度有所不同，因而造成不同的產業問有明顯的差異存在。而企業規模和經營型態對情報的產生、擴散和反應則都沒有顯著的影響。因此，在企業特性因素方面，只有產業別差異對企業整體的市場導向程度有所影響，企業規模和經營型態對企業整體的市場導向程度則都沒有顯著的影響。 　　綜而言之，對市場導向的施行程度具有顯著影響的原因條件有高階管理者的進取心、高階管理者對創新的接受程度、高階管理者威權領導的程度、組織內市場基準的報償系統以及產業別的差異等五個變數。 　　另外，關於市場導向與市場導向績效之間的關係方面，整體市場導向的程度對顧客滿意度、員工間的團隊精神都有正面的影響，但對企業的獲利力卻沒有顯著的影響。再者，市場導向的三階段行銷活動對顧客滿意度、團隊精神的影響程度則不一。就顧客滿意度而言，擴散情報和反應情報的活動對顧客滿意度都有正面的影響效果，而影響員工間團隊精神的市場導向活動則有產生情報和擴散情報等兩階段的行銷活動，另外，就企業的獲利力而言，市場導向的三階段行銷活動對產業平減後的企業獲利率則都沒有顯著的影響。 　　綜而言之，雖然企業的獲利率仍然受產業因素的影響較大，因而出現了市場導向的施行對公司獲利率的貢獻不如外在產業市場成長對公司獲利率的貢獻的現象，但是基本上，市場導向的施行程度對市場績效具有顯著且正面的影響效果，這個結論大致上是肯定的。

<p>Den här uppsatsens syfte är att undersöka tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser, Leka med elden av August Strindberg och En talande tystnad av Erland Josephson. I min metod använder jag mig av en anti-essentialistisk hållning och intresserar mig i första hand för tystnadens funktion.</p><p>Tystnaden analyseras utifrån tre ingångar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjäserna emellan vad gäller tystnadsindikationer i teatertexten. En talande tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan tystnaden i Leka med elden endast är antydd i texten och får sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar tystnadens konceptualisering förekommer i En talande tystnad men inte alls i Leka med elden. Tystnaden konceptualiseras både som en aktivitet och som ett tillstånd. I En talande tystnad har tystnaden främst en distanserande funktion, i Leka med elden en förenande funktion i högre grad men denna visar också exempel på en distanserande funktion hos tystnaden.</p><p>Min slutsats är att tystnadens funktion sammantaget i Leka med elden är att skapa en form för scenisk effekt, det vill säga, att vara dramatiskt effektiv. I En talande tystnad är tystnaden tematisk och en del av pjäsens själva innehåll.</p>

Den här uppsatsens syfte är att undersöka tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser, Leka med elden av August Strindberg och En talande tystnad av Erland Josephson. I min metod använder jag mig av en anti-essentialistisk hållning och intresserar mig i första hand för tystnadens funktion. Tystnaden analyseras utifrån tre ingångar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjäserna emellan vad gäller tystnadsindikationer i teatertexten. En talande tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan tystnaden i Leka med elden endast är antydd i texten och får sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar tystnadens konceptualisering förekommer i En talande tystnad men inte alls i Leka med elden. Tystnaden konceptualiseras både som en aktivitet och som ett tillstånd. I En talande tystnad har tystnaden främst en distanserande funktion, i Leka med elden en förenande funktion i högre grad men denna visar också exempel på en distanserande funktion hos tystnaden. Min slutsats är att tystnadens funktion sammantaget i Leka med elden är att skapa en form för scenisk effekt, det vill säga, att vara dramatiskt effektiv. I En talande tystnad är tystnaden tematisk och en del av pjäsens själva innehåll.

No description available.