Boksamtal används inom skolan för att utveckla elevers läsförståelse. Läsförståelse är en grundläggande kunskap som är viktig för elevers utveckling såväl i skolan som utanför. Genom boksamtalet får elever gemensamt diskutera och skapa en gemensam förståelse av en text. Chambers teori kring boksamtal ligger till grund för undersökningen.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka om boksamtal bidrar till en bättre läsförståelse hos elever i årskurs 1. Enligt kvantitativ tradition görs ett antagande att boksamtal bidrar till en bättre läsförståelse. Detta antagande ska nu prövas.MetodUndersökningen är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag där experimentell studie har tillämpats för att undersöka om boksamtal bidrar till en bättre läsförståelse. Sammanlagt ingår 18 elever i experimentet. I undersökningen läses en bok för fyra grupper varav två av dessa får ett efterföljande boksamtal. Efter att eleverna har lyssnat på boken samt diskuterat den görs en intervju med varje enskild elev om boken. Alla elever som varit med i studien får svara på samma frågor.ResultatUndersökningen tyder på att boksamtal ger en bättre läsförståelse då de elever som haft boksamtal i högre grad ger tillfredställande svar. Problematik som framkommer är att inte alla elever, sedan tidigare, känner till alla begrepp som används. Detta bidrar bland annat till att faktorer såsom ordförråd, i vissa fall spelar mer roll än själva boksamtalet. Positiva aspekter som framkommer är att boksamtal i högre grad än endast högläsning bidrar till att eleverna i större utsträckning kan läsa mellan raderna och koppla text till egna erfarenheter samt reflektera över detta.

Inledning Högläsning är relativt vanligt i de yngre åldrarna, vilket ter sig naturligt då barn i den ålderninte kan läsa på egen hand. Lärare kan arbeta på olika sätt med högläsning. Målet medhögläsning är att eleverna ska bli intresserade och väcka lusten för att läsa. I de flestastudierna som jag har tagit del av saknas ett tydligt lärarperspektiv på hur högläsning kanfrämja elevers läsinlärning. Denna uppsats fokuserar därför på hur lärare själva menar att dearbetar med högläsning, samt hur deras arbetssätt kan bidra till elevers läsinlärning. Syftet Syftet med denna undersökning är att studera hur lärare i årskurs 1–3 använder högläsningenför att främja elevers läsinlärning. Följande forskningsfrågor besvaras i uppsatsen: Vilkaarbetssätt och strategier använder lärare i samband med högläsning? samt På vilka sätt bidrar lärares arbetssätt och strategier till att främja elevers läsinlärning? Ansats Metoden som lämpade sig bäst för denna studie var kvalitativa intervjuer. Genom att användasemistrukturerade intervjuer skapades dialoger med de medverkande och följdfrågor kundeställas under intervjutillfällena. Detta möjliggjorde insikt i lärarnas tal om hur de arbetar medhögläsning för att främja elevers läsinlärning. Deltagarna i studien är från olika skolor och harvarierande erfarenhet av högläsning. På så sätt förekom olika aspekter kring hur de talade omgenomförandet av högläsning som ett redskap i sina klassrum för att främja läsinlärningen. Resultat Samtliga lärare arbetar på olika sätt med högläsningen. Högläsningen förekommer dagligen ideras klassrum. De är enade om att högläsningen är viktig och att det borde förekomma mer ide yngre åldrarna. Lärarna använder sig av högläsning på ett medvetet sätt för att understödjaelevers språkinlärning. De använder olika strategier i högläsningen för att göra elevernadelaktiga, involvera föräldrarna, förmedla lässtrategier och för att använda högläsningen som en plattform för formativ bedömning för få insikt i och vidareutveckla elevernas läsning. Resultatet visar även att textsamtal är en viktig strategi under ett högläsningsmoment. Diskussion Samtliga lärare anser att genom högläsning blir eleverna intresserade av att läsa och eleverna får ett rikare ordförråd samt lär sig olika lässtrategier. Det finns likheter mellan tidigarestudier och studiens resultat kring högläsningens betydelse för elevernas läsinlärning. Lärarna använder sig av högläsning och syftet är detsamma samtidigt som högläsning gynnar eleversläsinlärning. Men klassrumsmiljön och lärarnas sätt att få insikt i elevernas kunskaper visarvissa skillnader i förhållande till vad tidigare studier förespråkar. Klassrumsmiljön och lärarens kompetens kan påverka elevers läsinlärning i samband med högläsning.

<p>Samhället går i dag mot en framtid vilken kräver en läs- och skrivkunnig befolkning. Trots detta finns ett stort antal som går ut skolan utan dessa kunskaper. Dessutom har andra ämnen försvårats då eleven inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Problemet har uppmärksammats och hanterats på olika sätt genom åren. För att se hur skolorna hjälper elever med dyslexi i dag har jag valt att dels läsa litteratur dessutom att göra en empirisk undersökning i två olika skolor. På så sätt har jag nått mitt syfte att få kunskap om hur man undervisar elever med dyslexi. Undersökningsmetoderna var dels att följa elever i undervisning med och utan speciallärare med inriktning mot SO-ämnen. </p><p>Resultatet gav mig en hel del förslag på alternativ undervisning riktad mot elever med läs- och skrivsvårigheter. Som exempel kan ges datorer med olika program, intalade böcker på band, lekar och spel. Genom litteraturen samt observationer och samtal har jag vidare lärt mig att anpassa rätt övning till rätt typ av dyslexi då det finns många skilda slag av handikappet. Genom träning finns stora möjligheter för elever med dyslexi att prestera fullt godtagbara resultat.</p>

<p>Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstå barns uppfattningar av att lära sig att läsa och skriva. I vår vetenskapliga förankring beskriver vi dessa två perspektiv. Intervjustudien är fenomenografiskt inspirerad, vilket innebär att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vårt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt åtta barn som gick i förskoleklass och i skolår 1 eller 2. För att kunna besvara våra forskningsfrågor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar.</p><p>Vårt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lär sig att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig bokstäver, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig olika regler, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att läsa, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig bokstäver samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig olika regler.</p><p>Dessutom visar vårt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lär dem att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lär sig att läsa på egen hand samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva tillsammans med andra personer.</p><p>I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstå barnens uppfattningar utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv.</p>

Samhället går i dag mot en framtid vilken kräver en läs- och skrivkunnig befolkning. Trots detta finns ett stort antal som går ut skolan utan dessa kunskaper. Dessutom har andra ämnen försvårats då eleven inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Problemet har uppmärksammats och hanterats på olika sätt genom åren. För att se hur skolorna hjälper elever med dyslexi i dag har jag valt att dels läsa litteratur dessutom att göra en empirisk undersökning i två olika skolor. På så sätt har jag nått mitt syfte att få kunskap om hur man undervisar elever med dyslexi. Undersökningsmetoderna var dels att följa elever i undervisning med och utan speciallärare med inriktning mot SO-ämnen. Resultatet gav mig en hel del förslag på alternativ undervisning riktad mot elever med läs- och skrivsvårigheter. Som exempel kan ges datorer med olika program, intalade böcker på band, lekar och spel. Genom litteraturen samt observationer och samtal har jag vidare lärt mig att anpassa rätt övning till rätt typ av dyslexi då det finns många skilda slag av handikappet. Genom träning finns stora möjligheter för elever med dyslexi att prestera fullt godtagbara resultat.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstå barns uppfattningar av att lära sig att läsa och skriva. I vår vetenskapliga förankring beskriver vi dessa två perspektiv. Intervjustudien är fenomenografiskt inspirerad, vilket innebär att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vårt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt åtta barn som gick i förskoleklass och i skolår 1 eller 2. För att kunna besvara våra forskningsfrågor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar. Vårt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lär sig att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig bokstäver, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig olika regler, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att läsa, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig bokstäver samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig olika regler. Dessutom visar vårt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lär dem att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lär sig att läsa på egen hand samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva tillsammans med andra personer. I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstå barnens uppfattningar utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv.

Syftet med detta arbete är att studera elevers tidiga utveckling av förmågan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvägar. Frågor som besvaras är vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmågan av avkoda text i den tidiga läsutvecklingen i årskurs ettoch två samt vilka huvudtyper av utvecklingsvägar som kan identifieras. För att svara på dessafrågor har 46 elevers tidiga läsning analyserats vid tre tillfällen under ett år. Vid läsningenanalyseras fyra olika aspekter av läsande. Dessa är ljudning, korrigering, avvikelse och förståelse.Fyra olika utvecklingsvägar har identifierats. Elevprofil ett är de elever som har ett starktutgångsläge och som behåller detta hela vägen. Elevprofil två är de som inte har ett lika starktutgångsläge men som har en positiv utveckling. Elevprofil tre har ett svagt utgångsläge, alla gårframåt i sin utveckling med avseende på i stort sett alla aspekter. Elevprofil fyra är de som inte harett starkt utgångsläge och som heller inte har någon tydlig utveckling.

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga högläsning som ett didaktiskt verktyg för äldre elever mot bakgrund av de många goda effekter som den visats ha för yngre elever. För att kunna besvara syftet används två frågeställningar kring vilka effekter högläsningen har för äldre elever samt vilka avgörande faktorer som finns för att de goda effekterna ska uppstå. Resultatet visar att högläsning har goda effekter för elever i årskurs 7–9, främst sociokulturella effekter på lärandet och förbättrad läsförståelse i och med detta. De avgörande faktorerna för att uppnå dessa goda effekter visade sig vara lärarens förmåga, den sociala kontexten samt praktiska tillämpningar som exempelvis användning av böcker som hjälpmedel. Den här studien visar även på avsaknaden av forskning på området, främst gällande en svensk skolkontext. För att säkerställa resultatets validitet skulle fler studier behövas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med högläsning i klassrummet. Tidigare forskning säger att högläsning är positivt och stärker barns språkinlärning. Det finns inte mycket forskning om hur lärare arbetar med utförandet av högläsning i klassrummet. Därav är fokus på hur lärare arbetar med högläsning samt om eleverna är delaktigai val av bok. Resultatet visar att lärare är aktiva med högläsning och försöker ha en stund varje dag. Lärarna använder högläsningen på olika sätt; det kan både vara en mysig stund och samtidigt stärka språket. / <p>Godkänt datum 2021-05-31</p>

Denna litteraturstudie belyser analytiska och syntetiska läsinlärningsmetoder som stöd i svenskundervisningen i årskurs F-3. Att kunna läsa är en viktig del i att förstå och verka i samhället, då språket är människans främsta redskap för att kunna tänka, kommunicera och lära. Lärare behöver alltså ha kunskap om olika metoder för att lära elever att läsa. Läsinlärningsmetoderna når elever på olika sätt och det är därför viktigt att lärare vet hur dessa metoder används. Syftet med studien är att beskriva hur läsinlärningsmetoderna behandlas i forskning och hur de kan tillämpas för att lära eleverna att läsa. Bottom-up- och top-down-principerna ligger till grund för analysen och studier som undersöks har varit både nationella och internationella. Materialet som har används är vetenskapliga tidskriftsartiklar och avhandlingar. Resultatet visar att läsundervisning som kombinerar syntetiska- och analytiska metoder ger en effektivare läsinlärning än när de använts var för sig. Forskning visar också att den syntetiska metodiken är mer gynnsam för alla elevers läsutveckling, medan den analytiska metodiken inte visar sig vara lika effektiv för elever som är svaga läsare. Den syntetiska metoden arbetar med de mindre enheterna där eleverna får lära sig att olika språkljud kan bilda ett ord. Avkodning är alltså den syntetiska metodens huvudfokus för att lära sig läsa medan den analytiska metoden inriktar sig på helheten och förståelsen. Läsinlärningsprocessen beskrivs som en helhet där delarna består av både avkodning och förståelse, vilket är lika viktiga komponenter i att lära sig läsa.