Inledning Högläsning är relativt vanligt i de yngre åldrarna, vilket ter sig naturligt då barn i den ålderninte kan läsa på egen hand. Lärare kan arbeta på olika sätt med högläsning. Målet medhögläsning är att eleverna ska bli intresserade och väcka lusten för att läsa. I de flestastudierna som jag har tagit del av saknas ett tydligt lärarperspektiv på hur högläsning kanfrämja elevers läsinlärning. Denna uppsats fokuserar därför på hur lärare själva menar att dearbetar med högläsning, samt hur deras arbetssätt kan bidra till elevers läsinlärning. Syftet Syftet med denna undersökning är att studera hur lärare i årskurs 1–3 använder högläsningenför att främja elevers läsinlärning. Följande forskningsfrågor besvaras i uppsatsen: Vilkaarbetssätt och strategier använder lärare i samband med högläsning? samt På vilka sätt bidrar lärares arbetssätt och strategier till att främja elevers läsinlärning? Ansats Metoden som lämpade sig bäst för denna studie var kvalitativa intervjuer. Genom att användasemistrukturerade intervjuer skapades dialoger med de medverkande och följdfrågor kundeställas under intervjutillfällena. Detta möjliggjorde insikt i lärarnas tal om hur de arbetar medhögläsning för att främja elevers läsinlärning. Deltagarna i studien är från olika skolor och harvarierande erfarenhet av högläsning. På så sätt förekom olika aspekter kring hur de talade omgenomförandet av högläsning som ett redskap i sina klassrum för att främja läsinlärningen. Resultat Samtliga lärare arbetar på olika sätt med högläsningen. Högläsningen förekommer dagligen ideras klassrum. De är enade om att högläsningen är viktig och att det borde förekomma mer ide yngre åldrarna. Lärarna använder sig av högläsning på ett medvetet sätt för att understödjaelevers språkinlärning. De använder olika strategier i högläsningen för att göra elevernadelaktiga, involvera föräldrarna, förmedla lässtrategier och för att använda högläsningen som en plattform för formativ bedömning för få insikt i och vidareutveckla elevernas läsning. Resultatet visar även att textsamtal är en viktig strategi under ett högläsningsmoment. Diskussion Samtliga lärare anser att genom högläsning blir eleverna intresserade av att läsa och eleverna får ett rikare ordförråd samt lär sig olika lässtrategier. Det finns likheter mellan tidigarestudier och studiens resultat kring högläsningens betydelse för elevernas läsinlärning. Lärarna använder sig av högläsning och syftet är detsamma samtidigt som högläsning gynnar eleversläsinlärning. Men klassrumsmiljön och lärarnas sätt att få insikt i elevernas kunskaper visarvissa skillnader i förhållande till vad tidigare studier förespråkar. Klassrumsmiljön och lärarens kompetens kan påverka elevers läsinlärning i samband med högläsning.

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga högläsning som ett didaktiskt verktyg för äldre elever mot bakgrund av de många goda effekter som den visats ha för yngre elever. För att kunna besvara syftet används två frågeställningar kring vilka effekter högläsningen har för äldre elever samt vilka avgörande faktorer som finns för att de goda effekterna ska uppstå. Resultatet visar att högläsning har goda effekter för elever i årskurs 7–9, främst sociokulturella effekter på lärandet och förbättrad läsförståelse i och med detta. De avgörande faktorerna för att uppnå dessa goda effekter visade sig vara lärarens förmåga, den sociala kontexten samt praktiska tillämpningar som exempelvis användning av böcker som hjälpmedel. Den här studien visar även på avsaknaden av forskning på området, främst gällande en svensk skolkontext. För att säkerställa resultatets validitet skulle fler studier behövas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med högläsning i klassrummet. Tidigare forskning säger att högläsning är positivt och stärker barns språkinlärning. Det finns inte mycket forskning om hur lärare arbetar med utförandet av högläsning i klassrummet. Därav är fokus på hur lärare arbetar med högläsning samt om eleverna är delaktigai val av bok. Resultatet visar att lärare är aktiva med högläsning och försöker ha en stund varje dag. Lärarna använder högläsningen på olika sätt; det kan både vara en mysig stund och samtidigt stärka språket. / <p>Godkänt datum 2021-05-31</p>

Högläsning är en av de aktiviteter som har störst inverkan på barns språk och kommunikation. För att få en inblick i hur förskollärare och vårdnadshavare uttrycker sig kring högläsning har denna studie genomförts. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare och vårdnadshavare uttrycker sig kring barns användande av språk och kommunikation i samband med högläsning. I studien har också undersökts hur den vuxne uttrycker sig kring sitt förhållningssätt till högläsning och hur det kan påverka barns intresse för språk och kommunikation. Skriftliga intervjufrågor sändes ut till deltagande respondenter som de sedan fick ge skriftliga svar på och återsända.  Resultatet visar att både förskollärare och vårdnadshavare anser att högläsning är viktigt för barns språkutveckling och att högläsning påverkar barns språk och kommunikation positivt både under planerade och spontana lässituationer. Resultatet visar även att läsarens förhållningssätt har betydelse för barnens intresse och fokus. Om läsaren visar ett intresse och en positiv inställning till högläsning och böcker är det lättare att fånga barnens intresse. / Reading aloud is one of the activities that has the greatest impact on children’s language and communication. In order to gain an insight in how preschool teachers and guardians express themselves about reading aloud, this study was conducted. The purpose of the study was to investigate how preschool teachers and guardians express themselves about children’s use of language and communication in connection with reading aloud. The study also examined how the adults, both preschool teachers and guardians, expresses his or her attitude towards reading aloud and how it may affect interest in language and communication. Written interview questions were sent to participating respondents and as they were done answering the questions, they sent them back.  The result shows that both preschool teachers and guardians believe that reading aloud is important for children’s language development and that reading aloud positively affects children’s language and communication during both planned and spontaneously reading situations. The result also shows that the reader’s attitude towards read-aloud is important for the children’s interest and focus. If the reader shows an interest and a positive attitude towards books and reading, it becomes easier to capture the children’s interest.

Denna undersökning berör högläsning som verktyg i förskolan. Vi väljer att se på högläsning ur ett barnperspektiv. Syftet är att jämföra detta med andra perspektiv, som till exempel pedagogperspektivet, för att upptäcka eventuella likheter och skillnader samt hur de står i relation till varandra. Vår frågeställning är: Hur upplever barn högläsning? Vi har avgränsat oss till att observera och intervjua barn i fyra- till femårsåldern. I våra teoretiska utgångspunkter har vi fördjupat oss i barnperspektivet samt i teorier och tidigare forskning kring högläsning som ett verktyg och dess syfte. Vi har valt att observera högläsningssituationer på två förskolor. Efter observationerna genomfördes kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta barn och tre pedagoger. Empirin från intervjuerna och observationerna analyserades och jämfördes med varandra. Svaret på hur barn upplever högläsning är komplext dock kan vissa slutsatser ändå konstateras. Vår slutsats är att det finns vissa aspekter, som miljö, pedagogernas syfte samt urval av bok, vilka kan påverka hur barn upplever högläsning i förskolan. / This study investigates reading aloud as a tool in preschool. We chose to examine reading aloud from a child’s perspective. The purpose is to compare this with other perspectives, such as the teacher’s perspective in order to detect any similarities and differences and the relation between these. Our question is: How do children perceive reading aloud? We have limited ourselves to observe and interview children of the ages four to five. As our theoretical starting point, we have focused on the child’s perspective and theories and earlier research around reading aloud as a tool and its purpose. We have chosen to observe reading aloud sessions at two preschools. After the observations we conducted qualitative interviews with eight children and three teachers in total. The result of the interviews and observations were analysed and compared with each other. The answer as to how children experience reading aloud is complex, yet certain conclusions can be found. Our conclusion is that certain aspects, such as environment, the teachers’ aim and the choice of book, can influence on how children perceive reading aloud in preschool.

Syftet med den här studien är att få en bild av svensklärares syn på högläsning som ett didaktiskt verktyg för äldre elever. Genom en kvantitativ enkätundersökning med stort kvalitativt fokus gav 100 svensklärare sin syn på högläsning av skönlitteratur som en metod i undervisningen. Resultatet visar att svensklärare ställer sig positiva till högläsning för elever i årskurs 7–9 och att det finns fyra bakomliggande argument till anledningen. Svensklärarna menar att högläsningen väcker elevernas läslust, fungerar som ett kompensatoriskt verktyg, är ett bra sätt för modellering av lässtrategier samt att det bidrar till en känsla av gemenskap. Med hjälp av transaktionsteorin kan dessa bakomliggande argument klassas som lika delar estetiska som efferenta läspositioner. Resultatet kan också ur ett sociokulturellt perspektiv anses ha ett stort fokus på det gemensamma lärandet där utveckling sker i samspel med andra. Resultatet visar även att de svensklärare som är mest positiva till högläsning som ett didaktiskt verktyg är de med kortast erfarenhet av yrket. Vidare visar undersökningens resultat att de argument som framkommer mot högläsning är att det hämmade elevernas egen lästräning och att det är tidskrävande i en redan stressad undervisning. Dessa argument kan enligt transaktionsteorin klassas som efferenta och således framstår inga argument mot högläsning för äldre elever som grundade i oro för elevernas estetiska läsning.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om det har någon betydelse för barns språkutveckling att läsa högt. I bakgrunden gör vi en kort tillbakablick på barnlitteraturens historia. Vidare beskrivs språkutvecklingen hos barn med hjälp av olika teorier. Här beskrivs hur man genom att läsa högt kan utveckla språket, skapa inspiration till att lära sig läsa och skriva och skapa språklig medvetenhet. Det beskrivs om vikten att ta hänsyn till barns olika erfarenheter samt samtalets betydelse för språkets utveckling. Vi intervjuade pedagoger i förskoleklass och grundskola (åk 1-2) där vi undersökte hur och varför de använde sig av högläsning, om pedagogerna anser att läsa högt har någon betydelse för språkutvecklingen samt deras syn på att läsa högt och vad det betyder för dem i sitt arbete. Vi gjorde även verksamhetsobservationer där syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med barns språkutveckling. Resultatet av undersökningarna visade att pedagogerna använde sig av att läsa högt/högläsning i sin undervisning men i varierad utsträckning. / The objective of our work was to examine if reading loudly has any importance for the development of children’s language. In the beginning we looked in a retrospect at the children literature’s history and continued to describe the development of children’s language according to various theories. At this point we describe how reading loudly can develop language, creating inspiration to learn to read or to write and language’s consciousness. Additionally one needs to consider the effect of children’s difference in experiences and awareness. We interviewed teachers of preschools and elementary classes where we examined how and why they apply the usage of reading loudly, if the teachers acknowledge the importance for the development of children’s language including their view on reading loudly and what it has for an importance on their work. We as well were present at classes and observed their activities with the objective to examine how teachers work with children’s language development. The result of these observations showed that teachers apply the usage of reading loudly at class but in different extends.

<p>Vårt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare och föräldrar arbetar med barnlitteratur och högläsning i förskola och hem. Vi intervjuade därför fyra förskollärare samt lät föräldrarna till de barn som går på intervjupersonernas avdelningar fylla i en enkät. För att få kunskap om varför och hur man kan arbeta med barnlitteratur och högläsning använde vi oss av litteraturundersökning. Genom vårt intervjumaterial fann vi att förskollärarna arbetar med barnlitteratur och högläsning i olika grad och med olika metoder. Alla föräldrar i vår enkätundersökning läser högt för sina barn. Samtliga förskollärare och en majoritet av föräldrarna använder sig av bibliotek. Det finns ett samarbete mellan förskola och bibliotek men inget samarbete mellan förskola och hem när det gäller barnlitteratur och högläsning.</p>

Vårt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare och föräldrar arbetar med barnlitteratur och högläsning i förskola och hem. Vi intervjuade därför fyra förskollärare samt lät föräldrarna till de barn som går på intervjupersonernas avdelningar fylla i en enkät. För att få kunskap om varför och hur man kan arbeta med barnlitteratur och högläsning använde vi oss av litteraturundersökning. Genom vårt intervjumaterial fann vi att förskollärarna arbetar med barnlitteratur och högläsning i olika grad och med olika metoder. Alla föräldrar i vår enkätundersökning läser högt för sina barn. Samtliga förskollärare och en majoritet av föräldrarna använder sig av bibliotek. Det finns ett samarbete mellan förskola och bibliotek men inget samarbete mellan förskola och hem när det gäller barnlitteratur och högläsning.