As most classroom teachers primarily select narrative texts for interactive read-alouds, there is a lack of research that explores interactive read-alouds of expository texts. To address the call for greater equity between narrative and expository texts in curriculum, the purpose of this study was to examine how a seventh-grade English language arts teacher prepared for and engaged students in interactive read-alouds using expository texts. Using a self-study methodology, data were collected in three ways: field notes that captured preparation, video recordings that captured the read-alouds, and post read-aloud reflections that captured impressions following the read-alouds. Findings are organized into two categories—planning read-alouds and engaging in read-alouds. Findings from the first category indicate that the importance of finding enjoyment in expository texts, the balance between entertainer and educator, and charting possible courses are significant parts of preparation for interactive read-alouds. Findings from the second category show that the importance of tapping in and building schemas, cultivating aesthetic experiences in efferent spaces, and engaging as thinkers and knowers are important factors for engaging adolescent readers in expository texts. Though this study highlights only one English Language Arts teacher’s experience preparing for and presenting read-alouds with expository texts, this research suggests that others may wish to embrace the messiness of planning to expand their read-aloud practices, and that read-alouds with expository texts may be particularly beneficial to adolescents because of their unique developmental needs.

Thesis advisor: Marina Vasilyeva / Book-reading is a common practice among teachers in developed countries; yet, little research has been done on the nature and the role of this activity in predicting children's language outcomes in developing countries with languages other than English. The present study sought to address this gap by examining preschool teachers' speech characteristics and the read-aloud strategies used in Chilean schools serving Spanish-speaking children from low-income families. The investigation expanded previously used methodology by providing a more in-depth analysis of the teachers' strategies used during book reading in preschool classrooms. It examined whether the variability in read-aloud strategies and speech characteristics predicted preschoolers' vocabulary and comprehension growth over a school year. This study was exploratory in nature and it used available Chilean Prekindergarten data from Un Buen Comienzo intervention project. As part of the project, teachers were randomly assigned to either intervention or control group, with teachers in the intervention group participating in workshops designed to improve their instructional methods. Teachers' speech characteristics and read-aloud strategies were coded based on videotaped records of reading activities in classrooms. A final list of 24 read-aloud strategy codes emerged; High and Low level composites were created to reflect different degrees of cognitive stimulation. Descriptive analysis demonstrated substantial variability in the use of read-aloud strategies and speech characteristics across teachers. Teachers in the intervention group, on average, used a greater number of diverse read-aloud strategies than teachers in the control group. Results from Hierarchical Linear Modeling analysis revealed a significant difference in the relation between the use of Read-aloud strategies and the growth of children's vocabulary as a function of condition (intervention vs. control group). Specifically, for the teachers in the intervention group, High-level read-aloud strategies were found to be a statistically significant predictor of children's vocabulary growth scores. In contrast, for teachers in the control group, this relation was not significant. Low-level read-aloud strategies and speech characteristics were not significantly related to children's language outcomes in either intervention or control group. The implications of the findings for further research on classroom linguistic environment and for teaching practices in preschool classrooms are discussed. / Thesis (PhD) — Boston College, 2014. / Submitted to: Boston College. Lynch School of Education. / Discipline: Counseling, Developmental, and Educational Psychology.

Högläsning ses generellt i skolan som en aktivitet där eleverna kan slappna av eller som en utfyllnad av tid (Stensson, 2006). Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur högläsning kan användas i skolan och i hemmet på ett positivt och utvecklande sätt för eleverna läs- och skrivutveckling, samt hur hemmet och skolan kan samarbeta för att bidra till en ökning av barnets läs- och skrivutveckling. Arbetet tar upp hur viktigt det är med boksamtal och hur det påverkar elevens förståelse, även vad föreställningsvärldar är och hur de kan användas. Frågeställningarna arbetet besvarar är: Hur kan boksamtal i samspel med högläsning bidra till barnets läs- och skrivutveckling? Hur kan hemmet och skolan bidra till att barnet får en större förståelse och positiva upplevelser av högläsning? Hur bör högläsningen utformas för att bidra till en lyckad läs- och skrivinlärning? Resultatet av litteraturstudien visar att barn får en ökad läs- och skrivutveckling om de får samtala före, under och efter högläsningen.

Vid upprepade tillfällen under vår studietid har vi erfarit att högläsning bidrar till elevers språkutveckling, dock har vi inte sett att högläsning är en prioriterad undervisningsaktivitet i verksamheter. Syftet med litteraturstudien är att undersöka språkarbetets möjligheter till lärande med högläsning som utgångspunkt i förskole-klass och årkurserna 1-3 [F-3]. Ett antal kriterier fastställdes i den här kvalitativa undersökningen och urval gjordes för att finna relevanta texter, som sedan har analyserats och jämförts. Texter i form av vetenskapliga artiklar, böcker och konferensbidrag har behandlats i den här studien. Analysen av studien består av både internationell och nationell forskning och studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att elevers språk och läsförståelse utvecklas när högläsning bearbetas genom bland annat textsamtal. Slutsatsen är att det finns många fördelar med att arbeta språkutvecklande genom högläsning då det även bidrar till bland annat elevers begreppsförståelse och identitetsskapande.

Högläsning i skolan anses generellt som utfyllnad av tid och avslappning för barnen. Hemma får barnen för det mesta höra någon läsa högt under god-natt-sagan innan läggdags. Arbetets syfte är därför att undersöka hur hemmets och skolans högläsning påverkar barns läsförståelse. Arbetet tar dessutom upp samtalets betydelse under läsning och hur föreställningsvärldar påverkar barnens läsförståelse. Frågeställningarna i arbetet besvarar: Hur påverkas barns läsförståelse av högläsningen i hemmet och i skolan? Hur påverkar samtalet kring högläsning barns läsförståelse? Hur kan barns läsförståelse stärkas med hjälp av föreställningsvärldar? Resultatet visar att läsförståelsen ökar när barnen får samtala och skapa föreställningsvärldar om högläsningen.

Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap om lågstadielärares syfte med och tillämpning av högläsning av skönlitterära böcker i klassrummet. De frågeställningar som ligger till grund för studien handlar om vad lågstadielärare har för syfte med sin högläsning av skönlitterära böcker samt hur de praktiskt tillämpar högläsning av skönlitterära böcker i undervisningen. Frågeställningarna undersöktes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lågstadielärare i norra Sverige. Resultatet bearbetades och strukturerades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och det teoretiska ramverk som denna studie grundas på är den sociokulturella teorin. Resultatet som framkom i studien var att lågstadielärare högläser för att skapa gemenskap, ta upp aktuella ämnen, utöka elevers ordförråd samt för att ge eleverna rika språkliga möjligheter. Resultatet visade också att lågstadielärare arbetar med högläsning av skönlitterära böcker genom boksamtal, diskussioner och bearbetningar av de lästa genom olika övningar.

No description available.

No description available.

Arbetet behandlar förskollärares syn på högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Jag har fokuserat på hur förskollärarna arbetar med högläsning för att den ska bli språkutvecklande för barnen. Jag har en kvalitativ metod och genomfört fyra halvstrukturerade intervjuer för att höra pedagogernas uppfattningar och erfarenheter av högläsning på förskolan. Den tidigare forskningen tar upp vikten av högläsning i relation till språkutveckling samt arbetssätt som förskollärarna kan använda sig av för att arbeta med högläsning och uppnå dess fulla potential. Arbetet utgår från den sociokulturella teorin och fokuserar även på den pedagogiska ämneskunskapen. Resultatet kopplas sedan till den teoretiska bakgrunden samt mina egna tankar och erfarenheter kring ämnet. Resultatet av mina intervjuer visar att pedagogerna ofta för samtal med barnen och arbetar språkutvecklande under högläsningssituationerna men att det finns möjligheter till att utveckla arbetet både innan och efter en situation för att uppnå en högre kvalité på högläsningen i förskolan.

Högläsning är en viktig aktivitet som främjar elevernas ordförråd och utvecklar språk- och läsutveckling, samt medvetenheten om hur en berättelse är uppbyggd. Men det räcker inte med att bara läsa direkt ur boken. Läraren behöver även undervisa om lässtrategier som eleverna till slut själva kan använda vid individuell läsning. För att ta reda på hur lärarna i denna studie beskriver sin användning av högläsning tar studien sin utgångspunkt i en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare från en skola besvarar studien följande frågeställningar: Hur används högläsning av läraren i klassrummet, och hur anpassas högläsningen till eleverna? Hur hanteras lässtrategier vid lärarens högläsning? Vilket syfte har lärarna med högläsning? Vilka fördelar och nackdelar anser lärarna finns vid högläsning? Resultat är tolkat och baserat på den hermeneutiska teorin. Studien utgår från den sociokulturella teorin där lärandet i samspel med andra är en förutsättning. Resultatet visar att lärarna använder sig av lässtrategier under högläsning för att utveckla elevernas läsförståelse och ordförråd, samt att lärarna beskriver högläsningen som positiv. / Reading aloud is an important activity that promotes pupil´s vocabulary and develops language and literacy development, and the understanding of how a story is constructed. But it's not enough to just read directly from the book. Teachers also need to teach reading strategies those pupils eventually self-operated by individual reading. To find out how the teachers in this study describe their use of reading aloud study takes as its starting point a qualitative approach with semistructured interviews. Through semi-structured interviews with five teachers from a school study answers the following questions: How is reading aloud used by the teacher in the classroom, and how is reading aloud adapted to the students? How are reading strategies used during reading aloud by the teacher? What is the purpose of the teachers by reading aloud? What advantages and disadvantages do the teachers find in reading aloud? Results are interpreted and based on the hermeneutic theory. The study is based on the socio-cultural theory where learning in interaction with others is essential. The results show that teachers use reading strategies for reading aloud to develop students' reading comprehension and vocabulary, as well as teachers describe recital positive.