Syftet med studien är att få en ökad förståelse för speciallärares/specialpedagogers delaktighet och syn på läsa-skriva-räkna-garantin samt hur garantins resultat överlämnas vid övergångar. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från fokusgruppsintervjuer med 21 speciallärare/specialpedagoger som arbetar inom förskoleklass till årskurs 3. Resultatet visar att samtliga deltagare tycker att garantin är bra eftersom den ska garantera tidiga stödinsatser. Det visar även att den största delaktigheten sker vid genomförandet av bedömningsstödet i årskurs 1 och de nationella proven i årskurs 3. Studien synliggör att analysen av de olika delarna i garantin behöver utvecklas. Deltagarna ser en möjlighet att utveckla lärares undervisning med hjälp av analysen. Detta bör ske i samråd med specialpedagogisk kompetens. Den största svårigheten med implementering och genomförande av garantin är skolans organisation och brist på tid. Speciallärarna/specialpedagogerna känner att de är för få och de därför måste prioritera sin tid. De upplever också att deras kompetens inte alltid används på rätt sätt. För att tidiga stödinsatser ska kunna sättas in måste det organisatoriskt ges rätt förutsättningar.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskaper om hur specialpedagogens professionella jurisdiktion gestaltas i arbetet med garantin för tidiga insatser.Den 1:a juli 2019 gjordes en ändring i skollagen, i och med införandet av garantin för tidiga insatser, där specialpedagogisk kompetens nämns. Forskning visar att det finns olika föreställningar bland olika yrkesgrupper i skolan om vad specialpedagogens uppdrag är. Dessa föreställningar påverkar hur specialpedagogens arbete formas, förhandlas och omsätts i praktisk handling. Det systemteoretiska perspektivet ger oss möjlighet att avgränsa garantin för tidiga insatser till ett eget system inom skolans värld. Inom systemet, där olika professioner ska samverka kring garantin, belyser vi hur olika professioner samverkar kring artefakter vilket leder till att specialpedagogens roll formas och förhandlas. Genom intervjuer och fenomenologisk analys visar resultatet att specialpedagoger använder förmågor och kompetenser angivna i examensförordningen för specialpedagoger för att motivera att de gör anspråk på vissa arbetsuppgifter i arbetet med och kring garantin. Specialpedagogen upplever är att ju tätare hen samarbetar med arbetslaget desto oftare sker förhandlingar om arbetsuppgifter men att rektorns ledning och tydliga rutiner kan bidra till att specialpedagogens roll inte förväxlas med exempelvis speciallärare. I arbetet med att forma, värna och befästa sin professionella jurisdiktion upplever specialpedagogen att nätverk och skolans gemensamma rutiner skapar möjligheter i förhandlandet av rollen men den klart mest avgörande faktorn är rektorn som beslutsfattare och mandatfördelare.

I Helsingborgs stad finns en läsa-skriva-garanti som garanterar att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår. Det har även utarbetats en modell för tidig läs- och skrivutveckling, som kallas för Helsingborgsmodellen. Föreliggande studies syfte är därför att undersöka några pedagogers och rektorers erfarenheter av Läsa-skriva-garantin och Helsingborgsmodellen. Utifrån detta har följande forskningsfrågor formulerats: Vilka attityder gentemot Helsingborgsmodellen och läsa-skriva-garantin kan urskiljas bland pedagoger och rektorer? Vilken syn på skriftspråklighet framförs i Helsingborgsmodellen? Vilken inverkan har modellen på pedagogers läs- och skrivundervisning och syn på lärande? Vilken inverkan anser pedagoger att Helsingborgsmodellens arbetssätt har på elever och deras möjligheter till skriftspråkligt lärande?Studiens teoretiska utgångspunkter har hämtats ifrån det sociokulturella perspektivet och Allan Lukes och Peter Freebodys (1999) resursmodell är studiens analysverktyg. Vidare har två kvalitativa metoder använts; textanalys av Helsingborgsmodellens handbok samt semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer, två specialpedagoger, två speciallärare samt med fem pedagoger i F-3. Totalt har informanter från sex olika skolor deltagit i studien.Resultatet visar att pedagoger är positiva till Helsingborgsmodellen, framförallt eftersom modellen innehåller konkreta arbetssätt och ett upplägg som är välstrukturerat. Attityderna gentemot läsa-skriva-garantin skiljer sig åt. Några menar att den underlättar planering och andra menar att den bidrar till ökad stress. I Helsingborgsmodellen är det tryckta, skönlitterära böcker som förespråkas och literacypraktiker som stödjer kodning och textbruk dominerar i arbetssättet. Modellen visar således upp en smal syn på vad text är. Vidare fokuserar modellen på den didaktiska hur frågan. Studiens övergripande slutsatser är att lärare bör ha ett kritiskt förhållningssätt till de metoder de väljer att använda i undervisningen. Vidare drar vi slutsatsen att skolor behöver hitta sina egna vägar till att förbättra undervisningen, istället för att förlita sig på en färdig modell.

Studiens syfte är att undersöka hur särskild bedömning i matematik organiseras inom garantin för tidiga stödinsatser enligt lärare och personal med specialpedagogisk kompetens. Dessutom vill vi undersöka hur lärare och personal med specialpedagogisk kompetens uppfattar deras samarbete gällande särskild bedömning i matematik samt vad den specialpedagogiska kompetensen har för betydelse för den fortsatta undervisningen och stödinsatserna i matematik. Studien har en kvalitativ ansats och 15 semistrukturerade intervjuer har genomförts i en kommun i mellersta Sverige. Resultatet har analyserats ur tre olika specialpedagogiska perspektiv samt utifrån Urie Bronfenbrenner systemteori. Resultatet visar att rutiner och struktur för den särskilda bedömningen är viktiga och att det är ett stöd i att få syn på elevernas kunskaper. Det framkommer även varierade möjligheter till utbildning och kompetensutveckling hos lärarna och personalen med specialpedagogisk kompetens. En slutsats från den här studien är att rutiner och organisation kring den särskilda bedömningen framstår som en viktig aspekt i arbetet med tidiga stödinsatser i skolmiljö.

Kraftigt försämrade skolresultat i internationella kunskapsmätningar som PISA (Programme for International Student Assessment) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) har lett till en förstärkning i skollagen som heter Läsa, skriva, räkna-garantin (SFS 2010:800 3 kap §4). Den tillagda paragrafen handlar om att ge elever rätt stöd i rätt tid. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma speciallärare och specialpedagoger beskriver sin roll i arbetet med att uppfylla läsa- och skriva-delarna i garantin med fokus på samråd. Vi vill bidra med kunskap om hur samrådsarbetet organiseras, vilka utmaningar som finns och vad som fungerar bra. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från enskilda semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat tio respondenter, sex är utbildade speciallärare med inriktning språk, skriv- och läsutveckling och fyra är utbildade specialpedagoger som arbetar inom förskoleklass upp till årskurs tre. Resultatet visar att alla ställer sig positiva till garantin och att det har givit ett kvalitetsarbete med årshjul och centrala elevhälsans mall som är underlag på grupp och individnivå. Det finns även hinder som tid och brist på engagemang från rektor som påverkar arbetet med att genomföra och höja kvaliteten med garantin. Framgångsfaktorer som kom fram i studien var att det blev ett kollegialt lärande kring stödinsatser och utveckling av undervisningen och lärmiljön på gruppnivå vilket lett till ett mer relationellt synsätt bland lärarna i stället för att ha ett kategoriskt individfokus. Arbetet med samråd visade sig också leda till ett bättre samarbete mellan speciallärare, specialpedagog och lärare där den specialpedagogiska kompetensen ges utrymme att ägna sig åt främjande och förebyggande skolutvecklingsarbete gällande insatser som gynnar elevernas läs- och skrivutveckling. Med utgångspunkt av de specialpedagogiska perspektiven synliggörs en förändring av synen på undervisning, lärmiljön och stödinsatser för att höja måluppfyllelsen i svenska.

Utgångspunkt för denna studie har varit att synliggöra hur lärares och speciallärares analysarbete med obligatoriskt Nationellt bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 kanförstås ur ett inkluderingsperspektiv. Studien har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur fyra lärare i årskurs 1 och fyra speciallärare med inriktning matematik, beskriver att de arbetar för en inkluderande matematikundervisning. Det har även undersökts vilka möjligheter, svårigheter och behov av stöd, gällande detta, som de identifierar. Till grund för studien ligger elevers rätt till en likvärdig undervisning, där syftet med garantin i skollagen är att säkerställa att alla elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt för att nå en fullständig utbildning. Matematik är eftersatt i jämförelse med språk. Resultat från läsåret 2021/22 visar att 8,8% av eleverna i årskurs 9 fått betyget F i matematik. Studiens resultat har analyserats utifrån tre perspektiv på inkludering i matematik; dynamisk inkludering, innehållsinkludering och deltagande inkludering. I resultatet framkom det goda exempel på samråd gällande analysarbetet som visar att många skolor är igång med bedömningsstödet i olika omfattning. Framträdande resultat var behov av samsyn kring inkludering för att kunna skapa en differentierad undervisning, lärares behov av samtalsstöd och riktat stöd till elever i SUM av en speciallärare, samt stöd under analysarbetet. Det mest framträdande identifierade hindret visade sig vara avsaknaden av en speciallärare med spetskompetens inom matematikdidaktik.

Regeringens beslut om tidiga stödinsatser samt läsa-skriva-räkna-garantin ställer krav på den undervisning som bedrivs i grundskolans lägre årskurser och i förskoleklass. Att bedriva läsundervisning som grundas på evidensbaserade metoder, som lär eleverna att läsa är en central del. Tidigare forskning visar att den fonologiska medvetenheten är betydelsefull för att uppnå en automatiserad nivå av läsning. Vidare ger forskning om undervisning och lärande en bild av att multisensoriska arbetssätt är gynnsamma för erövrandet av fonologisk medvetenhet. Ett material som används i svensk skola är Läsinlärning i 7 steg (Örtendahl, 2008). I materialets två första steg ges möjlighet att strukturerat träna förmågan att göra kopplingar mellan fonem och grafem. Materialet har dock inte tidigare prövats i vetenskaplig kontext. Studien syftade därför till att bidra med kunskap om vilken effekt en interventionsperiod med det multisensoriska materialet Läsinlärning i 7 steg i kombination med FonoMix munbilder, hade på 16 förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet. Studiens metod var en kvasiexperimentell forskningsdesign, med en experimentgrupp (n=16) och en jämförelsegrupp (n=16). Genom 15 interventionstillfällen, med fokus på ljudsegmentering och ljudsyntes har majoriteten av förskoleklasseleverna i experimentgruppen visat positiv effekt avseende fonologisk medvetenhet efter interventionsperioden. Studiens resultat har analyserats utifrån den fonologiska utvecklingstrappan (Schuele & Boudreau, 2008) vilken tar sin utgångspunkt i modellen The Simple View of Reading (Gough & Tunmer, 1986). Att organisera tidiga insatser i grupp, med materialet Läsinlärning i 7 steg i kombination med FonoMix munbilder verkar medföra att fler elever får möjlighet, att i årskurs 1, ta del av den första formella läsinlärningen. En specialpedagogisk implikation bör således bli att färre elever är i behov av särskilt stöd under sin fortsatta skolgång.

Denna studie har ett tvådelat syfte. Huvudsyftet är att bidra med kunskap om hur kompetensen hos speciallärare med specialisering mot matematikutveckling används för att garantera tidigt stöd i matematik. Syftet är dessutom att undersöka vilka typer av insatser som görs mot de tidiga skolåren och se om dessa skiljer sig åt beroende på i vilken årskurs de sätts in. Bakgrunden till studien är att matematikresultaten på nationella och internationella undersökningar legat lågt under många år. Regeringen har därför gjort en förändring i skollagen om en ”läs-skriva-räkna-garanti” för att säkerställa att alla elever tidigt får de stödinsatser de är i behov av. Studien har en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. En enkätundersökning med både slutna och öppna frågor genomfördes med 35 respondenter. Samtliga respondenter var utbildade speciallärare med matematikinriktning (några under utbildning) och arbetade som speciallärare mot f-3 helt eller delvis. Studiens teoretiska ramverk och analysverktyg utgår från systemteorin tillsammans med de specialpedagogiska perspektiven relationellt och kompensatoriskt. Av studiens resultat framgår att speciallärares kompetens inte används i den omfattning som förespråkas av Skolverket vid arbetet med de obligatoriska kartläggningmaterialen i förskoleklass och årskurs 1. Vidare visade studien att betydligt fler insatser görs efter det att eleverna börjat grundskolan än i förskoleklass och att dessa insatser i princip är konstanta under hela lågstadiet. Studien visar även att speciallärare lägger mycket tid på reaktivt arbete i form av kartläggning och arbete med enskilda elever eller elever i liten grupp. Detta i jämförelse med proaktivt arbete i form av matematikutveckling och planering med pedagoger inför nya arbetsområden. Studiens resultat indikerar att skolor kan öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att använda speciallärare i mer proaktivt arbete. Skolor kan även prioritera insatser i förskoleklass och årskurs 1-2 i högre grad eftersom forskning visar ett tydligt samband mellan tidiga kunskaper och senare matematikframgång. / This study has a two part aim. The main aim is to contribute knowledge about how the competence of special teachers with specialization in mathematics development is used to guarantee early support in mathematics. The aim is also to find out what types of efforts are made against the early school years and see whether these differ depending on the grade they are used in. The background to the study is that the mathematical results on national and international surveys have been low for many years. The Government has therefore made a change in the Education Act, a "read-write-count guarantee" to ensure that all pupils early receive the support they need. The study has a quantitative approach with qualitative elements. A survey with both closed and open questions was conducted with 35 respondents. All respondents were educated special teachers with a mathematics specialization (some under educating) and works as special teachers with f-3 completely or partially. The study's theoretical framework and analytical tools are based on the system theory together with the special educational perspectives relational and compensatory. The results of the study show that special teachers' competence is not utilized to the extent advocated by the National Agency for Education in the work with the compulsory mapping materials in preschoolclass and year 1. Furthermore, the study showed that significantly more efforts are made after students have started Primary School than in preschool class, and that these efforts in principle is constant through the third grade. The study also shows that special education teachers spend a lot of time on reactive work in the form of mapping and work with individual students or students in a small group. This compared to proactive work in the form of mathematical development and planning with pedagogues for new work areas. The study's results indicate that schools can increase students' goal achievement in mathematics by using special teachers in more proactive work. They can also increase by prioritizing efforts in preschool class and grades 1-2 to a higher degree as research shows a clear connection between early knowledge and mathematical success later on.