Syftet med vår studie är att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan påverka skolledares möjligheter att säkerställa alla elevers rätt till likvärdig utbildning, hur de sedan organiserar stödundervisningen i matematik och hur det påverkar den specialpedagogiska verksamheten på skolorna. För att uppfylla syftet genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med skolledare inom ramen för en kvalitativ ansats. Därefter transkriberades och analyserades intervjuerna och materialet sorterades in under de två frågeställningarna som utgjorde resultatets två teman. Skolledarna i studien har en gedigen utbildningsbakgrund och de matematikutbildade verkar i högre grad säkerställa adekvata stödinsatser för elever i matematiksvårigheter. Olika ekonomiska förutsättningar att organisera stödverksamheten ges då skolornas strukturbidrag skiljer sig åt och lågt strukturbidrag ger inte ekonomiskt utrymme att rekrytera speciallärare i matematik, vilket påverkar elevernas möjligheter att utveckla sina matematiska förmågor. Trots legitimerade matematik- och speciallärare undervisas elever med stora behov av icke pedagogiskt utbildad personal, men med handledning av lärare/speciallärare. Påverkansfaktorerna ger olika förutsättningar för skolledarna att organisera stödundervisningen i matematik och detta skapar i sin tur olika villkor och förutsättningar för den specialpedagogiska praktiken och speciallärarens yrkesroll där speciallärare antar en mer handledande eller undervisande roll. En viktig slutsats är att organisationen måste vara flexibel och snabbt omställningsbar för att kunna möta alla elever med kompetent och pedagogiskt/specialpedagogiskt utbildad personal.

Utgångspunkt för denna studie har varit att synliggöra hur lärares och speciallärares analysarbete med obligatoriskt Nationellt bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 kanförstås ur ett inkluderingsperspektiv. Studien har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur fyra lärare i årskurs 1 och fyra speciallärare med inriktning matematik, beskriver att de arbetar för en inkluderande matematikundervisning. Det har även undersökts vilka möjligheter, svårigheter och behov av stöd, gällande detta, som de identifierar. Till grund för studien ligger elevers rätt till en likvärdig undervisning, där syftet med garantin i skollagen är att säkerställa att alla elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt för att nå en fullständig utbildning. Matematik är eftersatt i jämförelse med språk. Resultat från läsåret 2021/22 visar att 8,8% av eleverna i årskurs 9 fått betyget F i matematik. Studiens resultat har analyserats utifrån tre perspektiv på inkludering i matematik; dynamisk inkludering, innehållsinkludering och deltagande inkludering. I resultatet framkom det goda exempel på samråd gällande analysarbetet som visar att många skolor är igång med bedömningsstödet i olika omfattning. Framträdande resultat var behov av samsyn kring inkludering för att kunna skapa en differentierad undervisning, lärares behov av samtalsstöd och riktat stöd till elever i SUM av en speciallärare, samt stöd under analysarbetet. Det mest framträdande identifierade hindret visade sig vara avsaknaden av en speciallärare med spetskompetens inom matematikdidaktik.