<p><strong>Problem och syfte:</strong> Syftet är att beskriva hur företag använder styrmekanismer för att styra leverantörer som ska omfattas av företagets etiska riktlinjer, för att på så sätt säkerställa att de etiska normerna genomsyrar hela värdekedjan. Detta görs i syfte att skapa en modell som steg för steg tydliggör styrmekanismernas användning och koppling till ett system för verksamhetsstyrning. Syftet är även att beskriva den betydelse som relationen mellan företaget och dess leverantör har för styrmekanismernas användning. Frågan är av intresse då företagets ansvar i etiska frågor verkar sträcka sig längre än bara inom den egna organisationen. Många företag har fått sitt rykte skadat av handlingar som vidtagits av leverantörer längre tillbaka i värdekedjan, vilket har medfört att företag i ökande omfattning använder sig av exempelvis uppförandekoder för att styra leverantörer i etiska frågor.</p><p><strong>Metod: </strong>Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell bestående av tre steg i ett system för verksamhetsstyrning utvecklats. Genom intervjuer med tre företag har mekanismer för att styra leverantörerna i etiska frågor identifierats, vilka senare kopplas till analysmodellen. Användningen av dessa mekanismer har klassificerats som diagnostisk eller interaktiv. Likheter och skillnader i användningen av styrmekanismer har härletts till företagens relation med sina leverantörer.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Samtliga studerade företag använder styrmekanismer som kan kopplas till de tre stegen i verksamhetsstyrningen. Styrmekanismerna som avser specificera och kommunicera mål samt kontrollera och mäta utförandet används främst diagnostiskt. Den styrmekanism som kopplas till incitament används främst interaktivt.</p>

Problem och syfte: Syftet är att beskriva hur företag använder styrmekanismer för att styra leverantörer som ska omfattas av företagets etiska riktlinjer, för att på så sätt säkerställa att de etiska normerna genomsyrar hela värdekedjan. Detta görs i syfte att skapa en modell som steg för steg tydliggör styrmekanismernas användning och koppling till ett system för verksamhetsstyrning. Syftet är även att beskriva den betydelse som relationen mellan företaget och dess leverantör har för styrmekanismernas användning. Frågan är av intresse då företagets ansvar i etiska frågor verkar sträcka sig längre än bara inom den egna organisationen. Många företag har fått sitt rykte skadat av handlingar som vidtagits av leverantörer längre tillbaka i värdekedjan, vilket har medfört att företag i ökande omfattning använder sig av exempelvis uppförandekoder för att styra leverantörer i etiska frågor. Metod: Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell bestående av tre steg i ett system för verksamhetsstyrning utvecklats. Genom intervjuer med tre företag har mekanismer för att styra leverantörerna i etiska frågor identifierats, vilka senare kopplas till analysmodellen. Användningen av dessa mekanismer har klassificerats som diagnostisk eller interaktiv. Likheter och skillnader i användningen av styrmekanismer har härletts till företagens relation med sina leverantörer. Slutsats: Samtliga studerade företag använder styrmekanismer som kan kopplas till de tre stegen i verksamhetsstyrningen. Styrmekanismerna som avser specificera och kommunicera mål samt kontrollera och mäta utförandet används främst diagnostiskt. Den styrmekanism som kopplas till incitament används främst interaktivt.

Problemformulering: Hur kan tjänste- och tillverkningsföretag arbeta med styrning av intangibles? Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva om och hur tjänste- och tillverkningsföretag arbetar med styrning av intangibles. Styrningen fokuseras och beskrivs utifrån mått och mätning, budgetering och resursallokering, tillgång eller kostnad. Vi vill skapa en ökad förståelse för hur företag kan bemöta utmaningen vid styrningen av intangibles, då flertalet organisationer an-ser att sin nuvarande styrning och mätning av intangibles antingen är bristfällig eller inte existerar alls. Metod: En kvalitativ metod med en abduktiv ansats har använts för att besvara problemformuleringen. Fyra stycken besöksintervjuer har genomförts och legat till grund för empirin. Slutsats: Alla fallföretag bekräftar utmaningen med styrning av intangibles, trots detta arbetar samtliga företag med det. Tillvägagångssätten skiljer sig åt och det pekar på att det inte finns ett "optimalt" sätt att styra intangibles.

Detta är ett examensarbete som handlar om bytet av värmesystem i Glömminge Kyrka på Öland. Glömminge kyrka har bytt ut sitt gamla värmesystem som gick på direktverkande el mot ett mer kostnadseffektivt och miljöanpassat värmesystem. Det nya systemet har brännare med panna för att kunna värma kyrkan med olika sorters miljöbränslen exempelvis rapsfettsyra. I arbetet beskrivs värmesystemet, bränsletyper samt det styrsystem som används för att styra värmesystemet. Examensarbetet handlar även om vilka nivåer av relativ luftfuktighet man bör ha i byggnader med känsliga inventarier och vilka åtgärder man kan vidta för att hålla önskad luftfuktighet.

<p>Detta är ett examensarbete som handlar om bytet av värmesystem i Glömminge Kyrka på Öland. Glömminge kyrka har bytt ut sitt gamla värmesystem som gick på direktverkande el mot ett mer kostnadseffektivt och miljöanpassat värmesystem. Det nya systemet har brännare med panna för att kunna värma kyrkan med olika sorters miljöbränslen exempelvis rapsfettsyra. I arbetet beskrivs värmesystemet, bränsletyper samt det styrsystem som används för att styra värmesystemet. Examensarbetet handlar även om vilka nivåer av relativ luftfuktighet man bör ha i byggnader med känsliga inventarier och vilka åtgärder man kan vidta för att hålla önskad luftfuktighet.</p>

Multinationella företag verkar i en komplex miljö, där en påverkande faktor är kulturskillnader. Idag är detta något även mindre företag utsätts för då allt fler är aktiva på den globala marknaden. Syftet med undersökningen är att studera hur kulturskillnaderna påverkar styrningen inom multinationella företag och således ge en ökad förståelse för vilka effekter dessa kan få. Studien har utgått från Hofstedes dimensioner samt Erez och Gatis flerdimensionella modell. Dessa har applicerats på det svenska företaget Aromatic AB, där intervjuer genomförts med den svenska VDn samt dotterbolagschefer från Tyskland, Polen och USA.Slutsatserna är att Aromatic använder sig av självstyrande dotterbolag vilket minskar risken för kulturkrockar mellan huvudkontor och de olika nationella kulturerna inom dotterbolagen. Självstyrande dotterbolag innebär dock högre krav på kommunikation och förtroende mellan huvudkontor och dotterbolag. Något som leder till att stor vikt fästs vid att de anställda har ett mer öppet synsätt att genomföra saker på.

Abstract To increase the number of pupils who meet the entry requirements for higher education in Sweden, a national initiative was launched in 2019 regarding Read, write, count – a guarantee for early support measures. The Swedish Schools Inspectorate’s investigation from 2020 indicates that while most schools implement surveys, only half follow up and add the necessary resources for the pupils to receive proper support on time.   This study aims to contribute knowledge of how principals experience and perceive their organizational mandate based on the read, write, and count guarantee. The study employs a qualitative approach and the empirical material consists of interviews with principals. The theoretical approach is informed by the rationalistic organizational perspective and school governance from a top-down perspective.   The results show the experience of principals and the value of a clear organization where principals are available for support. Educational development intended to help pupils achieve the knowledge targets requires interprofessional collaboration. The significance of equivalent assessments and a relational perspective is highlighted. The study expresses the importance of municipal follow-up on implemented measures instead of a sole focus on pupils’ results. The study’s results are strengthened by previous research regarding fourth-generation school improvement, where organizational clarity and engaged principals yield good quality. Results also correspond with previous research regarding the need to understand each other’s assignments at the different levels, from management to pupil, in order to effect change.

Demand Side Management (DSM) is a term coined to describe the control of demand to optimize energy usage in a way beneficial to both users and utilities. There are different technologies and policies designed for DSM, and one of them is Direct Load Control (DLC) which refers to a utility directly controlling demand. In this thesis, an analysis of DLC for air conditioning units during summer in the Indian state of Karnataka is carried out. A new control mechanism is proposed, based on the local generation capacity, which seems to reduce until the monsoon season arrives, as the lack of rain reduces water levels in hydro power plants. The direct load control of ACs using this mechanism allows for 0.88% energy savings in a state where only around 5% of all households seem to have AC units and electricity is available for only 37% of the population. The mentioned savings could have significant economic impacts for both users and utilities, reduce the fossil-based energy consumption and/or improve issues such as blackouts and the lack of capacity to cover peak loads. Continuous improvements in both energy access and the economic conditions of the state will lead to a larger number of AC’s installed, meaning that a mechanism that reduces AC consumption could be of great utility for all stakeholders of the electricity sector. / Styrning av Efterfrågan (från Demand Side Management, DSM) är ett begrepp som myntats för att beskriva konsumtionskontroll för att optimera energianvändning på ett sätt som är fördelaktigt för både användare och samhällsservice. Det finns olika tekniker och taktiker utformade för DSM, och en av dem är Direkt Belastningskontroll (från Direct Load Control, DLC), vilket är ett verktyg för att direkt kontrollera efterfrågan. I denna avhandling genomförs en analys av DLC för luftkonditioneringsenheter under sommaren i den indiska delstaten Karnataka. En ny kontrollmekanism föreslås baserat på den lokala produktionskapaciteten, som verkar minska fram tills monsunsäsongen, eftersom bristen på regn minskar vattennivån i vattenkraftverk. Den direkta belastningskontrollen hos luftkonditioneringsenheter med denna mekanism möjliggör en energibesparing på 0,88% i ett stadium där endast cirka 5% av alla hushåll tycks ha luftkonditionering och elektricitet är tillgängligt för endast 37% av befolkningen. De nämnda besparingarna kan ha betydande ekonomiska effekter för både användare och samhällsservice, minska den fossilbaserade energiförbrukningen och/eller förbättra problem som strömavbrott och brist på kapacitet för att täcka toppbelastningar. Ständiga förbättringar av både energitillgång och de ekonomiska förhållandena i staten kommer att leda till att ett större antal luftkonditioneringsenheter installeras, vilket innebär att en mekanism som minskar konsumtionen hos luftkonditioneringsenheterna kan vara till stor nytta för alla intressenter i elsektorn.

The globalization of economies and the technology development have both increased opportunities to businesses as well as challenges. Multicultural workforces and other values in the market compared with the home market lead to complexity in the management control when a business establishes abroad. Individuals’ nationalities impact their behaviors and values and it is the management’s task to coordinate the members’ activities in a way that is beneficial for the company. The banking industry is a knowledge-intensive industry, meaning the employee’s knowledge is the bank’s biggest resource. To create organizational knowledge, it is important that the knowledge is shared within the company. Effective knowledge sharing is hard to accomplish in a multicultural company since it is depending on communication between the employees which can be aggravated by cultural differences. The more distant the involved national cultures are, the harder it will be to achieve intercultural communication. The Swedish culture is very different from the Chinese culture. China’s economy has developed fast since it opened up to the world market in the 70’s. Today, several Swedish companies are established in China. The purpose with this study is to examine how the Chinese culture impacts Swedish knowledge-intensive companies established in China and to increase the understanding on how to overcome the cultural barriers that are affecting the managing of knowledge sharing. Cultural clashes can imply risk to a company if they affect the efficiency of the internal processes and must therefore be avoided. This field study was conducted in Shanghai, China at Swedish banks to see how they worked with the cultural differences. Interviews were made with staff of both Chinese and Nordic heritages to see how the cultural differences impacted their operations. The results showed that there are several cultural clashes that affect effective knowledge sharing processes within the companies. The management tries to implement the Swedish way of working in the branches, but the Chinese culture has a strong impact on the communication channels and it creates confusions and misunderstanding between the Nordic and Chinese employees. Cultural understanding and adjustment to the cultural conditions have been shown from earlier researches to reduce cultural clashes. This study supports those arguments by showing that a higher level of intercultural communication leads to increasing cultural understanding and a quicker adjustment to the organization’s way of working. The study also showed that the national culture’s impact on individual behavior was stronger to individuals that have had less foreign exchanges. The study contributes with suggestions of enlightening cultural differences more by formal meetings to increase the cultural understanding within the companies, as well as intercultural team works over department units should be implemented. / Globaliseringen och den tekniska utvecklingen på världsmarknaden har lett till ökade möjligheter för företag likväl som nya utmaningar. Styrningen av företag som expanderat till nya marknader har blivit mer komplex då arbetsstyrkan består av en mängd olika nationaliteter och omgivningen utgår från andra värderingar än hemmarknaden. Individers nationalitet påverkar deras beteenden och värderingar och det är ledningens uppgift att få de anställda att koordinera sina aktiviteter på ett sätt som bäst gynnar företaget. Banksektorn är en kunskapsintensiv industri, vars främsta resurs är de anställdas kunskap. För att skapa en hög kunskapsbas inom företaget är det viktigt att de anställda delar sin kunskap med andra. I ett multikulturellt företag är effektiv kunskapsöverföring svårare att uppnå eftersom kommunikationen mellan anställda påverkas av deras kulturella beteenden och värderingar. Uppdraget blir svårare ju mer de anställdas värderingar skiljer sig från varandra. Den svenska kulturen skiljer sig markant från den kinesiska. Kina är ett land vars ekonomi har fått ett uppsving efter att de öppnade upp gränserna för världsmarknaden på 70-talet. Idag finns det en mängd svenska företag etablerade i Kina. Syftet med examensarbetet är att förklara och öka kunskapen om hur den kinesiska kulturen påverkar svenska företag i Kina som har kunskap som främsta resurs. Kulturella skillnader kan innebära risker för ett företag ifall de påverkar effektiviteten av deras interna processer och kulturella konflikter måste därför undvikas. Examensarbetet utfördes således genom en fältstudie inom svenska banker etablerade i Shanghai, Kina. Intervjuer med personal av både nordiskt och kinesiskt ursprung gjordes för att ta reda på hur kulturella skillnader påverkade och hanterades inom företagen. Resultatet visade att det fanns flera skillnader som utgjorde barriärer för effektiv kunskapsöverföring inom företagen. Ledningen försöker implementera det svenska sättet att arbeta på inom bankerna, men den kinesiska kulturen har ett starkt grepp om hur kommunikationen genomförs och det skapar följaktligen missförstånd mellan nordiska och kinesiska kollegor. Kulturell förståelse och anpassning till kulturella villkor har av tidigare studier visats vara viktigt för att minimera kulturella konflikter. Det här examensarbetet stödjer de argumenten genom att påvisa att en högre mängd av interkulturell kommunikation leder till ökad förståelse för andra kulturers värderingar, vilket i sin tur leder till att de anställda har lättare att anpassa sig till organisationens sätt att arbeta. Studien visade även att påverkan av den kinesiska kulturen var starkare hos individer som hade haft mindre utbyte med nordiska kollegor. Examensarbetet förslår därför att kommunikationen av kulturella skillnader ska synliggöras mer genom formella möten samt att fler interkulturella grupparbeten över divisionsgränserna behöver implementeras för att ge de anställda insikt av kulturella effekter.

Denna studie syftar till att studera vad som händer mellan representanter från skolförvaltning och gymnasierektorer när huvudmannens styrning och kvalitetsarbete av gymnasieskolans introduktionsprogram sätts i centrum i ett utvecklingsarbete. Studiens syfte är också att bidra med kunskap om vad som händer när skolförvaltning och rektors roll och ansvar sätts i fokus i ett utvecklingsarbete med målet att öka kunskapen om det systematiska kvalitetsarbetet. Utgångspunkterna för denna studie har varit tre teorier om skolutvecklingsforskning och den metoden som tillämpats är Kritisk aktionsforskning. Teoretiska perspektiv inom utbildningspolicy, utbildningskvalité och ledarskap har fungerat som förklaringsmodeller av möjliga samband i en skolutvecklingskontext. Den bild som framträder är att genom information, samverkan och återkoppling stärks en lokal strategi och ett samband mellan den lokala styrningen och kvalitetsarbetet konkretiseras. Samstämmigheten mellan en policy i teorin och en policy i praktik kan öka om styrkedjans medaktörer är involverade och om policyn bygger på faktiska behov av utveckling, där syftet är att stödja arbetet mot elevers lärande. / This study aims to study what happens between representatives from school administration and upper secondary school principals when the principal's governance and quality work of the upper secondary school's introductory program is placed at the center of a development work. The purpose of the study is also to contribute with knowledge of what happens when school administration and the principal's role and responsibilities are put in focus in a development work with the goal of increasing knowledge about the systematic quality work. The starting points for this study have been three theories about school development research and the method applied is critical action research. Theoretical perspectives in education policy, education quality and leadership have functioned as explanatory models of possible connections in a school development context. The picture that emerges is that through information, collaboration and feedback, a local strategy is strengthened and a connection between local governance and quality work is concretized. The coherence between a policy in theory and a policy in practice can increase if the power chain's actors are involved and if the policy is based on actual needs for development, where the purpose is to support the work towards students' learning.