Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22) ger ett tydligt uppdrag till alla verksamma lärare att ta ansvar för skolans utveckling. Tidigare forskning visar hur olika förändringsprocesser kan förstås, där finns även beskrivet vilka faktorer som gynnar ett utvecklingsarbete och vad som leder till varaktig förändring och därmed även påverkar elevers måluppfyllelse i positiv riktning. Syftet med föreliggande arbete är att tydliggöra hur lärare beskriver det utvecklingsarbete som pågår i skolan och hur de ser på sin egen och andras roll i detta arbete. Syftet är även att diskutera dessa beskrivningar för att närma sig en förståelse. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metodansats valts. Studiens empiriska material består av intervjuer med sex stycken lärare, som är verksamma på tre olika skolor. För att förstå såväl lärarnas beskrivning av det skolutvecklingsarbetet som de deltar i, som hur de ser på sin egen och andras roll i detta arbete, har en teoretisk analysmodell använts, vilken har utarbetats av Shulman och Shulman. Modellen beskriver de olika delar, i modellen så kallade kapital, som behövs för att ett skolutvecklingsarbete ska ha förutsättningar att lyckas. Slutsatser som kan dras är att mycket av det som återfinns i lärarnas beskrivningar skolutvecklingsarbete, bekräftar tidigare forskning, framför allt de beskrivningar som handlar om vilka faktorer som påverkar utvecklingsarbetets utfall. I lärarnas beskrivningar framträder tre olika roller, som deltar i skolornas utvecklingsarbete, det är lärarna, rektor och förstelärare. Ytterligare slutsatser som kan dras är att var och en av dessa roller, var och en på sitt vis, bidrar till att skapa innehåll och förutsättningar för de olika kapitalen, som finns beskrivna i Shulman och Shulmans analysmodell. Skolutveckling och lärares lärande hänger inte på enskilda individer, utan lärare ingår i ett större sammanhang, en organisation som påverkar, men också påverkas av de individer som finns inom organisationen.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur personal i fritidshem uppfattar nuläge och utvecklingsbehov gällande rektors pedagogiska ledarskap samt rektors inverkan på de förutsättningar som finns för arbetet i fritidshemmen. I en enkätundersökning har fritidshemspersonal i en kommun i södra Sverige fått dela med sig av sina uppfattningar om rektors pedagogiska ledarskap. Allmänna råd för fritidshem (Skolverket, 2014) och Robinsons fem ledarskapsdimensioner (Robinson m.fl., 2008) utgör metodologiska utgångspunkter. Resultatet visar att fritidshemspersonalen uppfattar rektors inverkan på de rådande förutsättningarna för arbetet som goda. Pedagogerna instämmer i hög grad i att rektorn är förtrogen med fritidshemmens uppdrag, liksom att rektor har inblick i den dagliga verksamheten. Däremot är kompetensutveckling ett stort utvecklingsområde, liksom samarbete med andra skolformer och rektors dialog med personalen. Inom dessa områden är personal med pedagogisk högskoleutbildning mer kritisk. Personalen är minst nöjd med den Robinsondimension som berör pedagogers lärande och utveckling. Med utgångspunkt från resultatet kan ett lämpligt pedagogiskt ledarskap i fritidshemmen vara process- och kontextinriktat, och ha tydliga inslag av kommunikation. Rektor bör vara förtrogen med fritidshemmets uppdrag samt, för att stärka personalens och fritidshemmens status, vara en närvarande ledare som organiserar fortbildning och kollegialt lärande, gärna tillsammans med andra skolformer. / The purpose of this study is to provide knowledge on how recreation centre staff perceive the present situation and need for development regarding educational leadership and the principal’s impact on conditions. A questionnaire was given to all recreation centre staff (convenience sample) in a municipality in Sweden. Allmänna råd för fritidshem (approximate translation: General Advice for Recreation Centres) (Skolverket, 2014) and Robinson's five leadership dimensions (Robinson et al, 2008) served as the methodological starting points for this study. The results show that the staff perceives the principal’s impact on the current conditions as good. The staff largely agrees that the principal is familiar with assigned tasks, as well as having insight into daily operations. However, professional development is seen as in need of improvement, as well as cooperation with other forms of education and the principal’s dialogue with staff. In these areas staff that had completed higher education gave their principals lower scores than those that had not. Staff are least satisfied with the Robinson dimension, involving teachers' learning and development. Based on the result, an educational leadership in recreation centres would be oriented toward process and context, and have clear elements of communication. The principal needs to be present, familiar with the task, and would, in order to strengthen the status of staff and recreation centres, organize for educational training and peer learning, preferably together with staff from other forms of education.

Skolor i Sverige ska kontinuerligt arbeta med skolutveckling. Enligt Skolverket är rektor ytterst ansvarig för att leda skolutvecklingsarbetet på respektive skolenhet. Skolutveckling innefattar många olika delar och innehåll där den inre organisationen på respektive skolenhet till viss del kan avgöra vilken inriktning utvecklingsarbetet bör ha. Syftet med denna studie är att undersöka rektorers föreställningar om skolutveckling på den lokala skolenheten i relation till verksamhetsintegrerad grundlärarutbildning. Studiens ansats är kvalitativ, där det empiriska materialet utgörs av intervjuer med rektorer. Den  teoretiska utgångspunkten i denna studie grundar sig i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med en förståelsebaserad orientering. Resultatet av studien visar att skolutveckling bedrivs på många olika sätt. Exempel på skolutvecklingsarbete har utkristalliserats i olika teman såsom aktuell forskning, systematiskt kvalitetsarbete, samverkan och elevernas resultat. Den inre organisationen påverkar riktningen i detta utvecklingsarbete i form av den kultur som råder samt vilket utvecklingsområde det fokuseras på. I relation till skolutveckling upplever rektorerna den verksamhetsintegrerade grundlärarutbildningen positiv utifrån flera aspekter men framförallt att teori och praktik tillämpas vecka för vecka. Utbildningens utformning kan bidra till skapandet av gemensam kunskap och skolutveckling på arbetsplatserna. Dock har rektorerna en föreställning om att studenterna kommer bidra mer och mer  till skolutvecklingen under utbildningens gång. / Schools in Sweden should continuously work with school development. According to the National Agency for Education the principal is ultimately responsible for leading the work with school development. School development includes many different parts and content where the inner organization at the school units should prioritize the development work. The purpose of this study is to research principals’ notions around school development at the local school unit in relation to a work-integrated teacher education. The approach of the study is qualitative, where the empirical material consists of interviews with principals. The theoretical outset in this study is based on a social constructivism with understanding-based perspectives. The results show that school development is being carried out in many different ways. Themes that have emerged in the study in terms of school development are current research, systematic quality work, collaboration and the students’ results. The inner organization affects the development work by way of the existing culture as well as which area of development is being focused on. In relation to school development the principals experience the work-integrated teacher education in a positive way from several aspects but above all that theory and practice are carried out week by week. The formation of the education contributes in generating common knowledge and school development at the workplace. However, the principals have an idea that the students’ contribution to the school development increases during the education.

This paper is a study with a social science perspective, where school is viewed as a concrete concept, including people with different positions, who are striving towards set goals. The study examines principals of elementary and upper secondary school views of first teacher assignment. Using survey research, the principals’ perception was examined, in five equally large municipalities. Based on theories of school development, leadership and collegial learning, the following questions were asked: A. To what extent do principals and first teacher lead school improvement? B. Are there differences in the perception of the reform depending if f the principal works at elementary school or secondary school? C. Are there differences in the perception of the reform depending on experience as principal? D. Is there a connection between the principals’ attitude towards the career employment reform and the vision of what career employment mean for school improvement? Data from the survey was examined using the statistical software SPSS. A factor analysis was first conducted, and then correlation test between variables and indexes. To summarize the principals held a positive attitude towards the reform, as well as a positive attitude towards wage spread. However, most of the principals did not think the government should control more than they already do. There were different opinions about if the ordinances as deputies should be more permanent or not, where half of respondents consider it a great deal, and half of them considered that it is better with time-limited ordinances. The principals who perceived teachers as educational leaders also perceived themselves as educational leaders to a greater extent, and had a much more positive attitude towards the first teachers’ assignments. Respondents saw their own role as educational leaders stronger than they saw the first teachers as educational leaders. The longer the principal had been in the profession, the stronger was this view. Principals with a positive attitude towards teachers’ pedagogical leadership and their own educational leadership experience to a greater extent the fact that school development, that is actively pursued, is taking place in classrooms. / Denna uppsats är en studie med ett samhällsvetenskapligt perspektiv, där skolan ses som ett konkret begrepp och där människorna i den har olika positioner när de strävar mot uppsatta mål. Studien belyser rektorers syn på förstelärares uppdrag. Med hjälp av en enkätundersökning, som skickades till kommunala rektorer i fem jämnstora kommuner, samlades data in. Baserat på teorier om skolutveckling, ledarskap och kollegialt lärande, ställdes följande frågor: a. I vilken grad leder rektorer och förstelärare skolutveckling? b. Finns det skillnader i uppfattning av reformen beroende på skolform? c. Finns det skillnad i uppfattning av reformen beroende på erfarenhet som rektor? d. Finns det samband mellan rektorernas inställning till reformen och synen på vad karriärtjänsterna innebär för skolutveckling? För att behandla insamlad data användes statistisk programvara (SPSS). En faktoranalys utfördes och därefter korrelationstest, mellan variabler och index. Rektorernas synpunkter på reformen kan sammanfattas med att det finns en positiv inställning till reformen och en positiv inställning till lönespridningen den medför. De flesta av rektorerna uttrycker inte att staten skulle styra mer. I fråga om karriärtjänsterna ska vara tillsvidare eller inte råder det delade meningar. De rektorer som anser det har en mer positiv uppfattning till reformen som helhet. Rektorerna som uppfattar förstelärarna som pedagogiska ledare anser sig också som pedagogiska ledare i större utsträckning, och har en långt mer positiv inställning till förstelärarnas uppdrag. Respondenterna ser sin egen roll som pedagogiska ledare starkare än de ser förstelärarnas roll som det. Ju längre rektorerna har varit i yrket, desto starkare är denna uppfattning. Rektorer med en positiv inställning till förstelärares pedagogiska ledarskap, och deras eget pedagogiska ledarskap, upplever i större utsträckning att den skolutveckling som bedrivs aktivt märks i klassrummen.

In the present study, a description is made of the teacher leader's role in an externally initiated professional initiative. LISA-PLOT (Linking Instruction and Student Achievment – Professional Learning Observations of Teaching) is a ULF (Developement, Learning and Research)  project where the fields of knowledge within the Swedish subject's didactics and school improvement research together with practice. This master's thesis is placed in the field of knowledge for school improvement and more specifically with a focus on organization and management. The purpose of the study is to contribute to the knowledge about the asignment of the teacher leader in an externally initiated and organized initiative. This has been done by answering two questions: What similarities and differences appear in the teacher leaders' descriptions of what happens when they carry out their leadership assignment? What supportive and limiting arrangements can be distinguished in the practice of teacher leaders’ within LISA-PLOT? The theoretical starting point has been taken within the practice theory, and specifically the theory of practice architectures has been used to analyze the result (Kemmis et.al., 2014). The study has a qualitative approach, where data collection has taken place through interviews with the teacher leaders and observations of teacher leader meetings together with the academy. The conclusions that can be drawn from this study are that the practice of teacher leader´s in LISA-PLOT has involved several different tasks. The main task has been to lead the collegial learning in the use of the PLATO elements through observations and feedback. To be able to do this, different practical actions and communication with different people have been required. Despite the fact that most teacher leaders have been in an unknown context, strong relationships have been established between participants and the teacher leader. To keep the teacher leader´s practice in place, there have been various arrangements that have been both supportive and restrictive. Based on this study, it becomes clear that the arrangements are practically related, but the arrangements move between the different dimensions and they can also vary from being supportive to being limiting. / I föreliggande studie görs en beskrivning av lärledarens roll i en externt initierad professions­satsning. LISA-PLOT (Linking Instruction and Student Achievment – Professional Learning Observations of Teaching) är ett ULF- (Utveckling, Lärande och Forskning) projekt där kunskapsfälten inom svenskämnets didaktik och skolförbättring forskar tillsammans med praktiken. Denna mastersuppsats är placerad i kunskapsfältet för skolförbättring och mer specifikt med inriktning på organisering och ledning. Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärledarens uppdrag i en externt initierad och organiserad satsning. Det har gjorts genom att besvara två frågeställningar: 1.      Vilka likheter och skillnader framträder i lärledarnas beskrivning av det som händer när de utför sitt ledaruppdrag? 2.      Vilka stödjande och begränsande arrangemang kan urskiljas i lärledarens praktik inom LISA-PLOT? Den teoretiska utgångspunkten har tagits inom praktikteorin och specifikt har teorin om praktikarkitekturer använts för att analysera resultatet (Kemmis et.al., 2014). Studien har en kvalitativ ansats, där datainsamling har skett genom intervjuer med lärledarna och observationer av lärledarträffar tillsammans med akademien. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att Lärledarnas praktik i LISA-PLOT har inneburit flera olika uppgifter. Den huvudsakliga uppgiften har varit att leda det kollegiala lärandet i användandet av PLATO-elementen genom observationer och återkopplingar. För att kunna göra det har det krävts olika praktiska handlingar och kommunikation med olika parter. Trots att de flesta lärledare befunnit sig i en okänd kontext har det knutits starka relationer mellan deltagare och lärledare. För att hålla lärledarens praktik på plats har det funnits olika arrangemang som har varit både stödjande och begränsande. Utifrån denna studie blir det tydligt att arrangemangen praktiskt hör ihop, men arrangemangen rör sig mellan de olika dimensionerna och de kan också växla från att vara stödjande till att vara begränsande. / LISA-PLOT - Linking Instruction and Student Achievement-Professional Learning Observations of Teaching

This study has an action research approach and is conducted as a part of an improvement process at the local school unit. The focus of the study is how the principal and the teachers at a public elementary school take an interest in the school culture and investigate how they can improve the practice while learn-ing from the process. The aim of the study is to create an understanding of the teachers’ experience of the school’s culture, and by using that as a basis, plan and conduct improvement schemes in the operations of the school. The results indicate that the theory of practice architectures enables the re-searcher to identify the sayings, doings and relating of the teachers. Moreover, the study has contributed to an understanding of what is enabled or prevented by internal and external conditions in the current process of action research and school development. The study shows that time and a common interest are central for uniting the college, which in turn is key if school development should lead to long-lasting improvement.

2021 utkom Skolinspektionen med rapporten Långvarigt låga kunskapsresultat – Grundskolor som under 10 år haft en hög andel elever utan godkända betyg i alla ämnen. Svensk skola har sedan 1990-talet genomgått en decentralisering och marknadsanpassning. Under samma tid har skolsegregationen i Sverige ökat, skolorna har blivit mer homogena och resultatskillnaderna mellan skolor har ökat. Skolorna i Skolinspektionens rapport har i jämförelse med hela riket en högre andel elever vars föräldrar har låg utbildningsbakgrund, en högre andel elever med utländsk bakgrund samt en högre andel nyinvandrade elever. I denna studie sätts rektors roll och arbete i relation till Skolinspektionens rapport om låga kunskapsresultat. Intervjuer har genomförts med sex rektorer på skolor som finns med i rapporten och intresset har riktats mot deras subjektiva bild av sin skolas resultat, utveckling och framgång. Studien pekar på hur Skolinspektionens och tidigare forsknings diskurs kring skolframgång marginaliseras på skolor med komplext kompensatoriskt uppdrag genom att just dessa skolor påverkas i stor utsträckning av diskurser kring segregation och resultatstyrning av skolan. Studien har fokus på hur rektorer i dessa utsatta skolor erbjuds en rekontextualiserad subjektsposition i sin yrkesroll som marginaliserar Skolinspektionens skolframgångsdiskurs. / In 2021 the Swedish Schools Inspectorate published a report Schools with prolonged low results – Compulsory schools that during 10 years have high proportion of students without passing grades in all subjects (com. author´s translation).  The Swedish school have since the 1990´s passed through a great decentralization and market adjustment. During the same years school segregation in Sweden has increased, the schools have become more homogeneous and the differences in results between schools have increased. The schools in the report of the Swedish Schools Inspectorate have compared to all Swedish schools a higher proportion of students with parents with low level of education, a higher proportion of students with foreign lineage and a higher proportion of student newly arrived to Sweden. In this study the role and work of principals are put in relation to the Swedish Schools Inspectorate´s report about prolonged low results. Interviews have been held with six principals of schools from the report and the interest which is pointed is their subjective description of their schools results, development and improvement.  This study points how the discourse of school improvement of the Swedish Schools Inspectorate and previous research is marginalized at schools with a complex compensatory mission by that they are affected by discourses about segregation and results management of school. The study is focusing on how principals at schools in social-economic fragile areas is offered a recontextualized position as subject in their work that marginalize the Swedish Schools Inspectorate´s discourse of school improvement.

In the last decades there has been a growing interest in studying processes in improvement work. A particular interest has been the improvement process that the organisation undergoes and why events evolve in the way they do. By better understanding improvement processes and identifying supporting and hindering forces, the possibilities successfully to plan and implement improvement work in a systematic way increases. The focus of this thesis is organisation processes in schools and the relations that hold between planned and emergent improvement, when using a research-based strategy. The aim of the study is to describe and understand how processes are initiated, developed and completed when using a strategy called ‘Scope for Action Model’(frirumsstrategin). The empirical material of the study was organised and analysed according to Van de Ven’s and Poole’s four ideal types for process studies. Within each type, motors have been identified, which contain generative mechanisms that are a key to how actions, events and activities emerge and are driven forward. The results of the study show that the emergent initiatives are more frequent than the planned ones and that they are more likely to generate an improvement – in the study defined as something new in the organisation. However, on several occasions the planned improvement work inspires emergent initiatives for improvement and in some cases seems to be a fundamental condition for their existence. The different motors, which in the analysis are seen as driving forces, support or challenge each other, making the process develop and produce a result. The study shows that the participants reshape the strategy to make it fit into the organisation of the school. The results also show that teachers and principals have to be well-informed of how to work with a strategy in a practical and constructive way. They have to be able to translate crucial moments in the strategy to stimulate the participants to creative actions. The strategy for school improvement is not shown to be a solution which itself can create improvement, but in combination with the participant’s creative goal settings it can be a contributory factor. / Denna avhandling riktar intresset mot skolförbättring och de processer som uppstår när en planerad förändring genomförs på skolor med stöd av en forskningsbaserad strategi. Syftet med avhandlingen är att beskriva och förstå hur dessa processer - i arbetet med frirumsstrategin - initieras, fortlöper och avslutas. Studien visar att det finns relationer mellan planerade och framväxande processer. De framväxande processerna är mest frekventa och har sin grund i deltagarnas egna målformuleringar. De förmår skapa utveckling i skolverksamheterna, något de planerade processerna inte lyckas med. Det planerade förbättringsarbetet tycks bidra genom att vara en inspirationskälla eller i vissa fall en förutsättning för de framväxande initiativ som tas av deltagare från olika delar av organisationen. Studien pekar på att en strategi kan vara igångsättare av förbättringsarbete och utgöra en grund för skolor att utgå från. Av resultatet framgår att det är viktigt att rektorer och lärare har goda kunskaper om förbättringsarbetets processer för att kunna använda strategin på ett konstruktivt sätt. Genom att ha insikt i vilka mekanismer som påverkar processer kan ett förbättringsarbete ledas medvetet samt tillåtas innehålla både de konflikter och den samstämmighet som kan bidra till att utveckling sker.

The aim of the study is to generate knowledge about principals´ pedagogical leadership practice. Furthermore, the study aims at generate knowledge of what is happening in a joint action research practice when principals explore a pedagogical leadership. In the study the theory of practice architectures interacts with the choice of methodological orientation and is used to analyse the results. The study is embedded in the Nordic action research tradition. Partnership between universities and practitioners is seen as an important arena for professional development. The results are of importance to the principals who daily work to improve their schools. The students' learning and development appear to be an important and almost obvious component of the principal´s pedagogical leadership practice.   The principal's pedagogical leadership is defined as an indirect leadership in which the principal focuses on arranging the conditions for the teachers so that they are given the opportunity to improve their teaching. A pedagogical leader is not just talking about changes, he/she also calls for concrete actions in the school's internal work. The principals´ pedagogical leadership can be described as orchestrating the surrounding arrangement in such a way that they enable a learning and collaborative practice at the school. Part of this orchestration is about supporting forms of cooperation so that good norms and a development-promoting culture are established. The study shows how trustworthy relationships in the groups were absolutely necessary for the participants to be able to change their understanding of the pedagogical leadership. The changes in the joint action research practice have been described as three stages: the establishment stage, the testing stage and the critical stage, where the names of the stages characterize what happened in the groups during different periods of time in the change process. A critical and emancipatory approach was developed in the process. / Rektors pedagogiska ledarskap är ett ledarskap som ofta beskrivs som något positivt och nödvändigt men också som otydligt och svårgripbart. Denna studie är tänkt som ett bidrag till utbildningsvetenskaplig forskning med särskilt fokus på rektorers pedagogiska ledarskap, rektorers professionsutveckling och skolförbättring. Avhandlingen är en aktionsforskningsstudie som bygger på samarbete, delaktighet, engagemang och partnerskap mellan forskare och rektorer. Den handlar om att förstå och förbättra en praktik men också om att skaffa sig kunskap om hur en sådan förbättring går till och vad som händer under arbetets gång. Aktionsforskning möjliggör ett vetenskapligt kunskapande samtidigt som en praktik förbättras. Studiens resultat visar att rektors pedagogiska ledarskap handlar om att orkestrera skolans omgivande arrangemang så att de möjliggör en lärande och professionell praktik samt bidrar till en god förbättringskapacitet på skolan. Det handlar om att skapa rutiner för vilka som ska mötas och tala med varandra, hur ofta de ska mötas, vad de ska tala om och på vilket sätt det ska ske. En pedagogisk ledare nöjer sig inte med att tala om förändringar utan genomför och även uppmanar till konkreta aktioner i en skolas inre arbete. Rektors pedagogiska ledarskap har en tydlig viljeinriktning mot elevernas lärande och studien visar att det är ett ledarskap som stärks när fler delar på ansvaret.

Syftet med studien i föreliggande uppsats är att pröva hur dimensionella modellen kan bedöma de avsikter skolchefen formulerar för att förbättra fritidshemmets undervisning, för att, i ett nästa steg, bidra i det systematiska kvalitetsarbetet.  Frågeställningen undersöker på vilket sätt den dimensionella modellens kvalitativa bedömningskriterier kan bidra, dels med kvalitativa bedömningar av skolchefens avsikter att förbättra fritidshemmets undervisning, dels fungera som underlag att generera formativa frågor för kommande systematiska kvalitetsarbete.  Denna kvalitativa, deduktiva studie använder systemteori som utgångspunkt. Teorin utgår från tanken att skolors likaväl som skolsystems kultur och historia ser olika ut, varför insatser behöver differentieras för att motsvara skolans uppdrag. System avser i det här fallet helheter, bildade av individer och organisationer.  Medvetenhet om detta gör det lättare att orientera sig i skolans komplexa verksamhet och det blir möjligt att förändra och därmed förbättra.  Empiriskt material inhämtades ur grundskolors huvudmannaplaner. Resultatet visar en bild där fritidshemmet är relativt osynligt, särskilt gällande utbildningsuppdraget. Skolchefens avsikter likaså. Dimensionella modellen bidrog till bilden genom att belysa centrala dimensioner i planerna samt med underlag för formativa frågor. Slutsatsen är att planerna har ett stort utrymme till förbättring, utifrån samtliga dimensionerna. I utrymmet framträder frågor att använda formativt för att förbättra måluppfyllelsen i fritidshemmet. / The aim is to test how The Dimensional model can assess the intentions formulated by the Superintendent to improve teaching in the LtCs, to, in the following, contribute to the systematic quality work.   The question examines how The Dimensional model's qualitative assessment criteria can con-tribute, partly with qualitative assessments of the Superintendents' intentions to improve teaching in the LtCs and partly serve as a basis for generating Formative questions for future Systematic quality Development Work.   This qualitative, deductive study uses Systems Theory as starting point. The theory is based on the idea that schools as well as school systems look different in terms of culture and history, which is why efforts need to be differentiated to meet the purpose. Here, systems are wholes, formed by individuals and organizations. Awareness of this makes it easier to orientate oneself in complex activities in schools and it becomes possible to change and thus also improve.   Data was gathered from Plans of the Schoolboard for the compulsory school.   The results draw a picture of the LtCs being relatively undetectable. That is also true for the aims of the Superintendent. The Dimensional model added to the picture by illustrating core dimensions in the Plans and well as Formative questions.    The conclusion is that the Plans have a lot of room for improvement. In that gap, questions emerge to use formatively to improve the fulfillment of goals in the LtCs.