Syftet är att bidra med kunskap om rektors styrning och ledning när hen organiserar samarbetet mellan fritidshemmet och grundskolan. Frågor som ställs fokuserar hur frirum nyttjas och hur korstryck hanteras.  Tidigare studier visar att rektors styrning och ledning, liksom undervisningens kvalitet, behöver utvecklas. Samarbete mellan fritidshemmets och grundskolans personal sker i låg grad och kopplingen mellan lärtillfällen är svag. Denna kvalitativa studie använde Frirumsteorin som teoretisk utgångspunkt och analysverktyg. Teorin utgår från konflikten mellan formella och informella styrnings- och ledningsmekanismer. Empiriskt material inhämtades via observationer och frågeformulär. Analysen gjordes utifrån kriterierna för kontinuumet uniprofessionell – multiprofessionell inom den professionella sfären samt kontinuumet differentierad – integrerad inom den byråkratiska/administrativa sfären. Resultatet visar att frirummet begränsades av yttre händelser och ett beroende av externt stöd. Ett ökat korstryck uppstod. Kulturen i skolornas ledningsgrupper beskrivs som integrerad och mestadels multiprofessionell. Avseende Coronapandemins påverkan syns inslag av uniprofessionalism. En slutsats är att en helhetssyn är mer framgångsrik för att rektorer ska lyckas organisera för samarbete och kompletterande undervisning. Vid förändringar, torde en integrerad skolkultur präglad av multiprofessionalism vara mest gynnsam. Studien uppmärksammar styrnings- och ledningsperspektivet; rektors roll för måluppfyllelsen i fritidshemmet, samt prövar en kartläggningsmetod med tillhörande begreppsapparat, vilka är teoretiskt och vetenskapligt förankrade i Frirumsteorin. / The purpose of this thesis is to add knowledge about the headteacher´s governance and management when organizing the collaboration between Leisure-time Centre and compulsory school. Questions asked focused on how Scope for Action and conflicting pressure is met by headteachers. Previous studies show that the headteacher's governance and management, as well as the quality of teaching, need improvement. Collaboration between staff in Leisure-time Centre and the school takes place to a low degree and the connection between learning opportunities is weak. This qualitative study used the Scope for Action Theory as a theoretical starting point and analysis tool. The theory is based on the conflict between formal and informal mechanisms of governance and management. Data was gathered from observations and questionnaires. Analysis was made on basis of the criteria for the continuum uniprofessional - multiprofessional within the Professional Sphere and the continuum differentiated - integrated within the Bureaucratic/administrative sphere. The result shows that Scope for Action was limited by external events and an increase of dependence on external support. Conflicting pressure increased. The culture in the management groups is described as integrated and mostly multiprofessional. Regarding the influence of the Corona pandemic, elements of uniprofessionalism are shown. One conclusion is that a holistic approach is more successful for headteachers to succeed in organizing for collaboration and complementary teaching. In the face of change, an integrated culture characterized by multi-professionalism is likely to be most favorable. The study draws attention to the governance and management perspective; the headteacher's role for attainment of goals in Leisure-time Center as well as testing a mapping method with a conceptual framework, which is theoretically and scientifically anchored in the Scope for Action Theory.

Syftet med studien i föreliggande uppsats är att pröva hur dimensionella modellen kan bedöma de avsikter skolchefen formulerar för att förbättra fritidshemmets undervisning, för att, i ett nästa steg, bidra i det systematiska kvalitetsarbetet.  Frågeställningen undersöker på vilket sätt den dimensionella modellens kvalitativa bedömningskriterier kan bidra, dels med kvalitativa bedömningar av skolchefens avsikter att förbättra fritidshemmets undervisning, dels fungera som underlag att generera formativa frågor för kommande systematiska kvalitetsarbete.  Denna kvalitativa, deduktiva studie använder systemteori som utgångspunkt. Teorin utgår från tanken att skolors likaväl som skolsystems kultur och historia ser olika ut, varför insatser behöver differentieras för att motsvara skolans uppdrag. System avser i det här fallet helheter, bildade av individer och organisationer.  Medvetenhet om detta gör det lättare att orientera sig i skolans komplexa verksamhet och det blir möjligt att förändra och därmed förbättra.  Empiriskt material inhämtades ur grundskolors huvudmannaplaner. Resultatet visar en bild där fritidshemmet är relativt osynligt, särskilt gällande utbildningsuppdraget. Skolchefens avsikter likaså. Dimensionella modellen bidrog till bilden genom att belysa centrala dimensioner i planerna samt med underlag för formativa frågor. Slutsatsen är att planerna har ett stort utrymme till förbättring, utifrån samtliga dimensionerna. I utrymmet framträder frågor att använda formativt för att förbättra måluppfyllelsen i fritidshemmet. / The aim is to test how The Dimensional model can assess the intentions formulated by the Superintendent to improve teaching in the LtCs, to, in the following, contribute to the systematic quality work.   The question examines how The Dimensional model's qualitative assessment criteria can con-tribute, partly with qualitative assessments of the Superintendents' intentions to improve teaching in the LtCs and partly serve as a basis for generating Formative questions for future Systematic quality Development Work.   This qualitative, deductive study uses Systems Theory as starting point. The theory is based on the idea that schools as well as school systems look different in terms of culture and history, which is why efforts need to be differentiated to meet the purpose. Here, systems are wholes, formed by individuals and organizations. Awareness of this makes it easier to orientate oneself in complex activities in schools and it becomes possible to change and thus also improve.   Data was gathered from Plans of the Schoolboard for the compulsory school.   The results draw a picture of the LtCs being relatively undetectable. That is also true for the aims of the Superintendent. The Dimensional model added to the picture by illustrating core dimensions in the Plans and well as Formative questions.    The conclusion is that the Plans have a lot of room for improvement. In that gap, questions emerge to use formatively to improve the fulfillment of goals in the LtCs.