No description available.

Enligt internationella studier har svenska elevers matematikkunskaper försämrats under de senaste åren, och det pågår en livlig debatt om den svenska skolans kvalitet och vilka brister som finns i undervisningen. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka didaktiska faktorer som kan ligga bakom svenska elevers försämrade resultat, samt vad vi lärare kan göra åt det. Genom kvalitativa intervjuer med tre lärarutbildare inom matematik, samt fyra lärare med inriktning mot ämnet, undersöktes informanternas uppfattningar om bakomliggande faktorer samt insatser som behövs för att vända trenden. Undersökningen visar att den största didaktiska faktorn bakom problemet är lärares låga ämneskunskaper. Även den starka läromedelstraditionen i Sverige, samt försummande av resonerande och problemlösande matematik har bidragit. Fokus i den svenska matematikundervisningen ligger på mekaniskt räknande, vilket ofta leder till att eleverna inte lär sig att tänka matematiskt, och förståelsen för ämnet uteblir. För att komma till rätta med problemet behöver alla lärares ämneskunskaper öka, och kontinuerlig fortbildning borde vara en naturlig del av yrket. Det undersökningen tydligt pekat på är hur nära sammankopplat lärares ämneskunskaper är med lärarutbildningens antagningskrav och kraven inom utbildningen, samt läraryrkets status. Faktorerna påverkar varandra, och ökar vi kraven inom samtliga områden kan det ha mycket positiva följder, både för lärarprofessionen, utbildningskvaliteten, och framförallt elevernas kunskapsnivå.

Sammanfattning/AbstractMannerhult, Heléne (2019). ”Att ha framgång tillsammans” En studie om analysverktyg som stöd i en skolas systematiska kvalitetsarbete för att utveckla lärares och elevers lärande. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed utgångspunkt i några lärares och specialpedagogers upplevelser och tidigare forskning ämnar studien bidra med kunskaper om vilka möjligheter och utmaningar som finns i arbetet med arbetsmodellen att analysera resultat av undervisning med hjälp av kunskapstester, samt om och i så fall hur arbetet med arbetsmodellen bidrar till lärares och elevers lärande.Syfte och frågeställningarStudien syftar till att belysa några lärares och specialpedagogers upplevelse av att använda analysverktyg som stöd i ett systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla lärares och elevers lärande. Formulerade frågeställningar är:•Vilka möjligheter och utmaningar upplever pedagogerna i arbetet med arbetsmodellen att analysera resultat av undervisning med hjälp av kunskapstester?•Om och i så fall hur beskriver pedagogerna att arbetet med arbetsmodellen bidrar till lärares och elevers lärande?TeoriSociokulturella perspektiv användes som teoretisk ram för att förstå och tolka studiens resultat.MetodIntervjuer av semistrukturerad karaktär användes för att belysa studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Baserat på ett fenomenologiskt tankesätt användes en fenomenografisk ansats för att analysera respondenternas utsagor.ResultatStudiens resultat visar att en stödjande kultur, ett stöd i planering och genomförande, en stödjande samverkan, ett stöd i perspektivskiftet från enskilda elevers behov till att utveckla undervisningen mot att möta alla elevers behov, samt ett stöd i ett ökat fokus på det formativa och det demokratiska perspektivet kan vara både en möjlighet och en utmaning i arbetet med arbetsmodellen att analysera resultat av undervisning med hjälp av kunskapstester. I studien framkommer det vidare att arbetet med arbetsmodellen bidrar till lärares lärande genom synliggörande av undervisningens effekt och pedagogiska utvecklingsbehov, genom ökad medvetenhet om lärarrollen, genom utveckling av lärares kommunikativa förmåga, samt genom utveckling av lärares förmåga att reflektera över användandet av tester. Om och i så fall hur arbetet med arbetsmodellen bidrar till elevers lärande framkommer inte i studien.Specialpedagogiska implikationerEn god relation mellan specialpedagog och rektor är en förutsättning för att specialpedagogen ska få det tydliga mandat som krävs för att leda arbetet med arbetsmodellen. Att specialpedagogen har både erfarenhet, specialpedagogisk kunskap, ledarskaps- och kommunikativ kompetens är en förutsättning för att arbetet med arbetsmodellen ska bli framgångsrikt.NyckelordAnalys av elevresultat, analysverktyg, fenomenologi, fenomenografi, systematiskt kvalitetsarbete

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka vad forskning säger om sambandet mellan skolsegregation, det fria skolvalet och hur det kan påverka elevers resultat under skolgången. Vårfrågeställning i arbetet är därmed: “Vad säger forskning om sambandet mellan det fria skolvalet ochskolsegregation?”. Vår metod har bestått av att vi har samlat material från databaser genom olikasökord och därefter sammanställt artiklarna och resultatet av dessa i ett kodningsschema medändamålet att strukturera upp vår materialinsamling. Genom att undersöka material från ett tiotalstudier som behandlar frågor angående segregation, friskolereformen och elevers resultat har vi fåttfram ett resultat som påvisar att den svenska skolan har blivit alltmer segregerad som ett resultat avfriskolereformen. Vi har även fått fram resultat som visar att föräldrars utbildningsbakgrund har enstor inverkan på elevens val av skola och därför blir det “fria skolvalet” inte lika fritt, eftersom detoftast baseras på hur viktigt föräldrarna tycker det är att eleven hamnar på en “bra” skola.Friskolereformen och segregationen har även gjort att elever hamnar på olika skolor utifrån faktorersom hör ihop med socioekonomisk bakgrund och etnicitet, vilket har en betydande roll på elevernasresultat i deras skolgång. Vi har även funnit resultat på att lärare förväntar sig sämre studieresultatfrån elever med låg socioekonomiska bakgrund jämfört med hög socioekonomiska bakgrund. Dettahör även ihop med kön, etnicitet och ens bakgrund. Således innebär detta att en läraresförväntningar på sina elever spelar en avgörande roll för hur elever presterar i skolan. Slutsatsen äratt alla faktorer spelar roll för varandra, där skolsegregationen är ett resultat av friskolereformen ochatt dessa båda faktorer påverkar elever runt om den svenska skolan.

I denna komparativa litteraturstudie jämför vi Sverige och Finlands respektive utbildningsväsende. Vi undersöker vad som gör Finland till ett framgångsrikt land inom slöjdutbildning, och om Sverige kan lära av Finlands exempel. Därför är det intressant för oss som framtida slöjdlärare att titta på vad som skiljer den svenska skolslöjden mot den finska. Som blivande lärare i ett praktiskt ämne vars varande ibland ifrågasätts vill vi undersöka hur slöjdens status ser ut i Finland som inte är i utbildningsmässig kris. Syftet med denna uppsats är att belysa samt jämföra slöjdämnet med fokus på arbetsformer och innehåll i två skandinaviska länder, Finland och Sverige.  Detta är en forskningskonsumtionsuppsats där vi insamlat och studerat befintlig forskning. Denna uppsats är en komparativ litteraturstudie mellan Sverige och Finland vilket betyder att vi jämfört liknande litteratur och redogjort för vad skillnaderna är.  Studien visar att läraryrket i Finland är mer respekterat i samhället, då Finland har en högre grad av professionalism inom lärarutbildningarna och läraryrket jämfört med i Sverige, vilket speglas i respektive lands elevresultat i internationella undersökningar. Vår jämförelse mellan ländernas läroplaner i slöjdämnet visar att i Finland fokuserar mer på hanteverksskicklighet och praktisk förmåga, medan i Sverige läggs vikt vid teoretiska begrepp och verbala uttryck inom slöjden.

The aim of the study is to generate knowledge about principals´ pedagogical leadership practice. Furthermore, the study aims at generate knowledge of what is happening in a joint action research practice when principals explore a pedagogical leadership. In the study the theory of practice architectures interacts with the choice of methodological orientation and is used to analyse the results. The study is embedded in the Nordic action research tradition. Partnership between universities and practitioners is seen as an important arena for professional development. The results are of importance to the principals who daily work to improve their schools. The students' learning and development appear to be an important and almost obvious component of the principal´s pedagogical leadership practice.   The principal's pedagogical leadership is defined as an indirect leadership in which the principal focuses on arranging the conditions for the teachers so that they are given the opportunity to improve their teaching. A pedagogical leader is not just talking about changes, he/she also calls for concrete actions in the school's internal work. The principals´ pedagogical leadership can be described as orchestrating the surrounding arrangement in such a way that they enable a learning and collaborative practice at the school. Part of this orchestration is about supporting forms of cooperation so that good norms and a development-promoting culture are established. The study shows how trustworthy relationships in the groups were absolutely necessary for the participants to be able to change their understanding of the pedagogical leadership. The changes in the joint action research practice have been described as three stages: the establishment stage, the testing stage and the critical stage, where the names of the stages characterize what happened in the groups during different periods of time in the change process. A critical and emancipatory approach was developed in the process. / Rektors pedagogiska ledarskap är ett ledarskap som ofta beskrivs som något positivt och nödvändigt men också som otydligt och svårgripbart. Denna studie är tänkt som ett bidrag till utbildningsvetenskaplig forskning med särskilt fokus på rektorers pedagogiska ledarskap, rektorers professionsutveckling och skolförbättring. Avhandlingen är en aktionsforskningsstudie som bygger på samarbete, delaktighet, engagemang och partnerskap mellan forskare och rektorer. Den handlar om att förstå och förbättra en praktik men också om att skaffa sig kunskap om hur en sådan förbättring går till och vad som händer under arbetets gång. Aktionsforskning möjliggör ett vetenskapligt kunskapande samtidigt som en praktik förbättras. Studiens resultat visar att rektors pedagogiska ledarskap handlar om att orkestrera skolans omgivande arrangemang så att de möjliggör en lärande och professionell praktik samt bidrar till en god förbättringskapacitet på skolan. Det handlar om att skapa rutiner för vilka som ska mötas och tala med varandra, hur ofta de ska mötas, vad de ska tala om och på vilket sätt det ska ske. En pedagogisk ledare nöjer sig inte med att tala om förändringar utan genomför och även uppmanar till konkreta aktioner i en skolas inre arbete. Rektors pedagogiska ledarskap har en tydlig viljeinriktning mot elevernas lärande och studien visar att det är ett ledarskap som stärks när fler delar på ansvaret.

Many political reforms are currently implemented in the Swedish schools. The trend indicate that education in Sweden follows neo-liberal restructuring policy, that highlights assessment, marketization and surveillance in different aspects. According to the new curriculum LGR 11 the school head is the school's educational leader with responsibility for the school's results and development. The reforms put new demands on the school heads tasks, their responsibility and leadership. The aim of my research study is to investigate how the school heads experience andhandle this situation. I have chosen a phenomenological and hermeneutic perspective, that analyzes what the school heads direct their attention towards and how they experience meaning and context in their work with reforms. The analysis shows that the school heads have experiences about what the work with the reforms is about and that their own position and action in this work is very important. They have also imaginations about how they themselves and in collaboration with others in the organisation have to handle in this work in different ways so that the reforms can be implemented. In the reform process they even have a lot of dilemmas to handle in their local and concrete context, which is linked to the school's local conditions, history and tradition.