Syftet med denna studie är att undersöka lärares förhållningssätt till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i sorg. Genom denna studie undersöks och besvaras frågor om hur lärarna definierar fenomenet sorg - både egen sorg och elevers sorg, hur de förhåller sig till elever i sorg samt hur resonerar läraren om mötet med elever i sorg. För att kunna besvara dessa frågeställningar genomförs tio intervjuer med lärare som arbetar från förskoleklass till årskurs 3. Dessa intervjuer har sammanställts och analyserats utifrån tidigare forskning samt studerats ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultatet visar att olika sorters erfarenheter av sorg både ifrån privatlivet, i rollen som lärare och från deras kunskaper påverkar hur lärarna se på fenomenet sorg. Men även hur lärare förhåller sig till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i deras sorg. Utifrån denna studie kan vi se att mer kunskap och fler redskap behövs för att kunna möta eleverna på bästa sätt.

Syftet med studie är bland annat att bidra med kunskap om förskolans arbete med digitala verktyg med inriktning på lärplattan för att främja alla barns språk och kommunikation. Studiens utgångspunkt har varit det fenomenologiska perspektivet med målet att få fatt i pedagogernas tankar och erfarenheter. Vidare har även det sociokulturella perspektivet används under analysprocessen med målsättning att bidra med kunskap om hur lärplattan främjar alla barns språk och kommunikation. Utifrån forskningsfrågorna formulerades semistrukturerade intervjufrågor som bland annat handlade om pedagogernas förhållningssätt till lärplattan, lärplattans tillgänglighet för barnen att ta egna initiativ och eventuella hinder som respondenterna upplever. När efterfrågade data samlats började studiens analysarbete utifrån ett sociokulturellt perspektiv som sorterades och reducerades med avsikt att få svar på forskningsfrågorna. Studiens resultat visade att alla förskolor använde sig av lärplattan för att främja barnens språk och kommunikation om än de arbetade på olika sätt. På förskolorna där de använde lärplattan mer begränsat framkom ändå i resultatet att alla förskolor hade en intention att använda lärplattan på ett sätt som främjar barnens språk- och kommunikationsmöjligheter. En slutsats som drogs var att den oro som finns i samhället kring skärmtid och strålning inte riktigt passar in i förskolans värld eftersom resultatet visar att det finns begränsat antal lärplattor i jämförelse med antal barn. Detta betyder att den faktiska tidensom barnen tillbringar framför skärmen i förskolorna blir kort. Vare sig barnen konsumerar eller producerar med lärplattan bidrar artefakten till barnens språk- och kommunikationsmöjligheter.

Syftet med studien är att öka kunskapen om rytmiklärares upplevelser och erfarenheter av fe- nomenet rytmik. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för arbetet är det fenomenolo- giska perspektivet, som fokuseras kring det som framträder och visar sig utifrån rytmiklärarnas egna upplevelser och erfarenheter i rytmik. Den tidigare forskningen redogör för forskning om barns musikaliska uttryck genom rörelse, användningen av rytmikmetoden i instrument- och sångundervisning, effekterna av rytmikmetoden för barn i tidig ålder samt kropp, görande och varande i musik. Insamlingen av material har gjorts genom semistrukturerade intervjuer i vilka utbildade rytmiklärare fått dela sina upplevelser och erfarenheter av rytmik. Intervjuerna har spelats in och transkriberats samt analyserats utifrån tematisk analys med fenomenologisk grund. Resultatet lyfter fram fem teman utifrån hur rytmiklärarna upplever rytmikmetoden, det omätbara, att våga pröva det oprövade, ett rörligt och polariserande ideal, att så ett frö och helheten. I resultatet framkommer bland annat att rytmik ska förstås och upplevas praktiskt genom kropp och känslor på golvet, genom ett cirkulärt helhetstänk där övergångarna mellan moment är lika viktiga som momenten i sig. I diskussionen relateras studiens resultat till tidi- gare forskning och belyser musikalisk förståelse genom kroppsrörelse, en personlig rytmikme- tod, distinktionen mot annan musikundervisning, samt rytmikens metodik. / This study aims to increase the understanding of eurhythmic teaching practices trough the ex- periences of eurhythmic teachers. Drawing on a phenomenological perspective, the research focuses on what emerges from these experiences, as teachers share their insights on eurhyth- mics. Previous studies have explored the impact of eurhythmic teaching on children’s musical expression, instrument and vocal training and the role of the body in a musical learning. Using a phenomenological perspective, the conducted semi-structured interviews with experiences of eurhythmic teachers were analyzed thematically. Key findings illustrate how teachers experi- ence eurhythmics, including the immeasurable, to dare to try the unknown, and entirety. More- over, the findings highlight the importance of practical, embodied experiences of eurhythmics, with a focus on transitions between moments as well as the moments themselves. Discussion of the results situates them in the context of previous research, emphasizing the role of body movement in musical understanding and the unique characteristics of eurhythmic methodology.

När jag blickar tillbaka på när jag själv gick på kulturskola och spelade cello som barn var det inte mycket fokus på hur jag skulle öva, bara att öva. Med denna studie har jag valt att undersöka hur stråkinstrumentlärare ger ut övningsstrategier och hur de motiverar sina elever till att öva. Den tidigare forskning som lyfts fram visar att elever ska få metoder för att kunna arbeta självständigt och att elever ska kunna utveckla en förståelse för vilken typ av övning som bör betonas. Ansvaret för lärande ligger hos elever men att dom är beroende av musiklärare för vägledning och motivation. Genom semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod syftar föreliggande studie till att studera stråkinstrumentlärares syn på övning och motivation. Forskningsfrågorna som ligger till grund för arbetet berör hur stråkinstrumentlärare erfar och uppfattar elevers övning och motivation i sin egen musikundervisning, vilka ideal och förväntningar lärarna har på sina elever samt lärares metoder för att lära ut. Metodmässigt har studien sin grund i kvalitativa ansatser med en fenomenologisk utgångspunkt. Resultatet av studien visar att stråkinstrumentlärare uppfattar övning som ett stort begrepp och att det finns många vinklar att se övning på. Det framkommer att elevers önskan på vad de själva vill spela är oerhört betydelsefullt för eleverna. Ett till resultat visar på genom att öva utvecklar sig elever på sitt instrument och stycke, därmed kan elever tycka det är roligare att spela ihop med andra människor just för att de har övat på sina stycken, vilket kan bli motivation till att öva. Avslutningsvis förs en diskussion kring studiens resultat och huruvida övning och motivation kan hänga ihop och hur stråkinstrumentlärare motiverar genom löften. Själva övandet i sig självt är en inre drivkraft som är motiverande samt att övandet innehåller en bekräftelse på att det är någonting elever kan, vilket ger ett löfte på att elever kommer kunna klara av det dom spelar.   Nyckelord: Övning, motivation, stråkinstrumentlärare, fenomenologiskt perspektiv, intervjuer / When I look back on when I went to music school and played the cello as a child, there was not much focus on how I should practice, just to practice. I have with this study chosen to investigate how string instrument teachers publish practice strategies and how they motivate their students to practice. Previous research that highlights shows that students should be given methods to be able to work independently and that students should be able to develop an understanding of the type of exercise that should be emphasized. It is the student’s responsibility to learn, but they are dependent on music teachers for guidance and motivation. Through semi-structured interviews as a collection method of data, this essay aims to study string instrument teachers views on practice and motivation. The research questions that form the basis of the study concern how string instrument teachers experience and perceive students practice and motivation in their own music teaching, what ideals and expectations teachers have of their students and teacher’s methods of teaching. Methodologically, the study is based on qualitative approaches with a phenomenological starting point. The result of the study shows that string instrument teachers perceive exercise as a big concept and that there are many angles to look at practice. It turns out that student’s desire for what they themselves want to play is extremely important for them. Another result shows that by practicing, students develop on their instrument and piece, thus students may find it more fun to play with other people precisely because they have practiced their pieces, which can be motivation to practice. Finally, there is a discussion about the results of the study and whether practice and motivation can be connected and how string instrument teachers motivate through promises. The practice itself is an inner driving force that is motivating and to practice contains a confirmation that it is something students can do, which gives a promise that students will be able to cope with what they play. Keywords: Practice, motivation, string instrument teacher, phenomenological perspective, interview

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrån deras kommunikativa och språkliga förmågor. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare på låg- och mellanstadiet presenterar studien hur lärarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och språkliga förmågor. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar. En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att tysta elevers tysthet är situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lärarna ansåg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att få de bästa förutsättningarna för framför allt de tysta eleverna. Lärarna beskrev också olika tillvägagångssätt som de använde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmågor. I studien framkom också att lärarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra undervisningssituationer. Dessa hinder fanns främst på organisationsnivå. / The purpose of this study is to examine how teachers describe the experience of dealing with quiet students at school based on their communicative and linguistic abilities. With the help of qualitative semi-structured interviews with four practicing teachers in primary school the study presents how the teachers describe how they treat quiet students in a school environment and how they describe adapting their own teaching to improve the quiet students´ communication and linguistic abilities. From a phenomenological perspective have the interviews interpreted and analyzed with the intention of highlighting teachers' descriptions of their experiences, responses and adaptations. One conclusion of this study is that teachers feel that quiet students silently depends on the situation. It may depend on the size of the group or the environment. Another finding that emerged was that the teachers felt that it was important to create a safe learning situation to get the best conditions, especially for the silent students. The teachers also described the different approaches they use in order to assess students' oral abilities. The study also revealed that the teachers´ ambitions to create good teaching situations was not obtained without obstacles. These obstacles mainly generated from an organizational perspective.

Many political reforms are currently implemented in the Swedish schools. The trend indicate that education in Sweden follows neo-liberal restructuring policy, that highlights assessment, marketization and surveillance in different aspects. According to the new curriculum LGR 11 the school head is the school's educational leader with responsibility for the school's results and development. The reforms put new demands on the school heads tasks, their responsibility and leadership. The aim of my research study is to investigate how the school heads experience andhandle this situation. I have chosen a phenomenological and hermeneutic perspective, that analyzes what the school heads direct their attention towards and how they experience meaning and context in their work with reforms. The analysis shows that the school heads have experiences about what the work with the reforms is about and that their own position and action in this work is very important. They have also imaginations about how they themselves and in collaboration with others in the organisation have to handle in this work in different ways so that the reforms can be implemented. In the reform process they even have a lot of dilemmas to handle in their local and concrete context, which is linked to the school's local conditions, history and tradition.