Vissa elever i svenska skolan väljer att sitta tysta i klassrummet. Syftet med denna litteraturstudie var att utröna vad aktuell forskning säger om "tysta elever" och vilka konsekvenser denna tystnad kan få för dessa elevers prestationer i klassrummet. De frågor som ställdes för att besvara studiens syfte var: ”Varför väljer vissa elever att vara tysta?” och ”På vilket sätt påverkas tysta elevers prestationer i ämnet svenska?”. En systematisk litteraturstudie genomfördes och fyra studier användes för att besvara syftet och de ställda frågorna. Resultatet visar att det finns många anledningar till varför elever väljer att vara tysta. Exempel på dessa anledningar kan vara blyghet, talängslan, ointresse, tidspress och mobbing. Resultatet visar också till viss del att tysta och blyga elever riskerar att få svårt att utveckla de färdigheter som målen i svenska kräver. Denna studie belyser också vikten av att fler studier inom detta område görs i Sverige.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrån deras kommunikativa och språkliga förmågor. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare på låg- och mellanstadiet presenterar studien hur lärarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och språkliga förmågor. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar. En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att tysta elevers tysthet är situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lärarna ansåg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att få de bästa förutsättningarna för framför allt de tysta eleverna. Lärarna beskrev också olika tillvägagångssätt som de använde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmågor. I studien framkom också att lärarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra undervisningssituationer. Dessa hinder fanns främst på organisationsnivå. / The purpose of this study is to examine how teachers describe the experience of dealing with quiet students at school based on their communicative and linguistic abilities. With the help of qualitative semi-structured interviews with four practicing teachers in primary school the study presents how the teachers describe how they treat quiet students in a school environment and how they describe adapting their own teaching to improve the quiet students´ communication and linguistic abilities. From a phenomenological perspective have the interviews interpreted and analyzed with the intention of highlighting teachers' descriptions of their experiences, responses and adaptations. One conclusion of this study is that teachers feel that quiet students silently depends on the situation. It may depend on the size of the group or the environment. Another finding that emerged was that the teachers felt that it was important to create a safe learning situation to get the best conditions, especially for the silent students. The teachers also described the different approaches they use in order to assess students' oral abilities. The study also revealed that the teachers´ ambitions to create good teaching situations was not obtained without obstacles. These obstacles mainly generated from an organizational perspective.