Global ETD Search

1	Föräldrar och stat : En utbildningsfilosofisk analys av den nya skollagen och Barnkonventionen Jirénius, Samuel, Olsson, John January 2010 (has links) <p>I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jämföra hur föräldrar och stat positioneras gällande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de båda texterna. Detta sker utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där subjektspositioner är ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjälp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet är hämtat från John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning främst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen.</p><p>Dessa diskurser är <em>de stödjande subjektens diskurs</em> vilken är den dominerande diskursen i de båda texterna och i vilken barnet självt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nära John Rawls politiska teorier. Vidare framkommer <em>isärhållandets diskurs</em> vilken återfinns i den nya skollagen och ligger närmast den nutida utbildningsforskningen; i denna diskurs framträder staten som garant för elevens väl. I den sista diskursen, <em>traditionens diskurs</em>, som utmejslas ur MacIntyre och Barnkonventionen ses istället föräldrarna som barnets garant.</p><p>Utifrån arbetet framkommer en förhållandevis stor likhet mellan den nya skollagen och Barnkonventionen även om en nyansskillnad kan urskiljas. Denna nyansskillnad visar sig genom att isärhållandets diskurs och traditionens diskurs, vilka står i polemik, återfinns i betydande grad enbart i en text var.</p> föräldrar stat skollagen den nya skollagen barnkonventionen konventionen om barnets rättigheter utbildningsfilosofi rättigheter
2	Föräldrar och stat : En utbildningsfilosofisk analys av den nya skollagen och Barnkonventionen Jirénius, Samuel, Olsson, John January 2010 (has links) I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jämföra hur föräldrar och stat positioneras gällande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de båda texterna. Detta sker utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där subjektspositioner är ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjälp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet är hämtat från John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning främst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen. Dessa diskurser är de stödjande subjektens diskurs vilken är den dominerande diskursen i de båda texterna och i vilken barnet självt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nära John Rawls politiska teorier. Vidare framkommer isärhållandets diskurs vilken återfinns i den nya skollagen och ligger närmast den nutida utbildningsforskningen; i denna diskurs framträder staten som garant för elevens väl. I den sista diskursen, traditionens diskurs, som utmejslas ur MacIntyre och Barnkonventionen ses istället föräldrarna som barnets garant. Utifrån arbetet framkommer en förhållandevis stor likhet mellan den nya skollagen och Barnkonventionen även om en nyansskillnad kan urskiljas. Denna nyansskillnad visar sig genom att isärhållandets diskurs och traditionens diskurs, vilka står i polemik, återfinns i betydande grad enbart i en text var. föräldrar stat skollagen den nya skollagen barnkonventionen konventionen om barnets rättigheter utbildningsfilosofi rättigheter
3	Tillgång till skolbibliotek i glesbygd Gällman, Johanna January 2013 (has links) This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies, which purpose is to find out what ideas there are about school libraries and to get an idea of how informants interpret the new Education Act, which requires all students to have access to school libraries. Another intention of this paper is to highlight the potential rural-related attitudes of the responents. The study includes the sparsely populated municipality of Krokom and is based on interviews with librarians, the school director, principals and politicians who work there. The theoretical basis for this paper is Loertscher’s model för school libraries and a centerperiphery perspective. Study results show that there are different conceptions of what a school library is and that there are some tendences related to the informant’s professions. All in all the school library is the hub of the school, a knowledge base or a room with a wide range of books, many different kinds of texts and access to online resources. The school librarian is important for the school library, as well as collaboration and integration with other school activities. Access to the school library is about longer opening hours, opportunity to visit a physical room with literature and access to use qualified librarians. The new Education Act is interpreted as indistinct and needs to be clarified. It is considered to be directed to schools in larger cities. There is an awareness of the specific rural conditions prevailing and the informants take their arguments into account and some of them give suggestions on rural alternatives such as a mobile library, a digital library or school libraries in each school district instead of at each school. School Libraries Sparsely Populated Areas The New Education Act Accessibility Ideas Skolbibliotek glesbygd den nya skollagen tillgång föreställningar
4	Rektorer och grundskolereformer : Rektorers erfarenheter av reformarbete Johansson, Elsie January 2011 (has links) Many political reforms are currently implemented in the Swedish schools. The trend indicate that education in Sweden follows neo-liberal restructuring policy, that highlights assessment, marketization and surveillance in different aspects. According to the new curriculum LGR 11 the school head is the school's educational leader with responsibility for the school's results and development. The reforms put new demands on the school heads tasks, their responsibility and leadership. The aim of my research study is to investigate how the school heads experience andhandle this situation. I have chosen a phenomenological and hermeneutic perspective, that analyzes what the school heads direct their attention towards and how they experience meaning and context in their work with reforms. The analysis shows that the school heads have experiences about what the work with the reforms is about and that their own position and action in this work is very important. They have also imaginations about how they themselves and in collaboration with others in the organisation have to handle in this work in different ways so that the reforms can be implemented. In the reform process they even have a lot of dilemmas to handle in their local and concrete context, which is linked to the school's local conditions, history and tradition. reform work leadership school head implemented student achievement phenomenological qualitative research interview curriculum LGR 11 the new Education Act themes tools a tool´s context reformarbete ledarskap rektorer implementeras elevresultat fenomenologiskt kvalitativa forskningsintervjun läroplan Lgr 11 den nya skollagen teman don verktyg donsammanhang Educational work Pedagogiskt arbete

1

Page generated in 0.1095 seconds