• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 76
  • 13
  • Tagged with
  • 89
  • 34
  • 30
  • 19
  • 19
  • 18
  • 16
  • 15
  • 13
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Skolbiblioteket som centrum för lärande –En studie i en lagstiftnings implementering

Larsson, Karin January 2016 (has links)
The aim of this Bachelor’s thesis is to further knowledge of how the amendment to the Swedish education act relating to access to school libraries has been implemented. The studys’ starting point has been the idea that the act has had an impact on the development of school libraries. The research questions guiding the study were: In what ways do principals actively strive to ensure that school pupils have access to a school library? What opportunities and obstacles emerge in the implementation of the amendment? How do principals view school libraries? To carry out this study an online survey was created and sent to a number of pre-selected school principals. The results were analyzed using implementation theory. According to the results all but one of the investigated schools have access to a library according to their principals’ definitions of access. However, these libraries are not similar to each other and are not used in the same ways. This awakens the issue of how the amendment to the act is interpreted and how the concept of the school library is understood.
2

Kryptovaluta som apportegendom / Cryptocurrency as contributions in kind

Arnesson, Olivia January 2023 (has links)
No description available.
3

Spontant bildskapande för tvååringar i förskolan : Hur tänker förskollärare kring variation av material och tillgängligheten barnen har till materialet?

Näslund, Jennie, Stattin, Caroline January 2015 (has links)
Syftet med denna studie var att få kunskap om förskollärares uppfattningar om tvååringars möjligheter att skapa spontant i förskolan, med fokus på bildskapande. Studiens frågeställningar var hur förskollärare ser på bildskapande i förskolan, hur de resonerade kring tid för spontant skapande som de yngre barnen har, samt hur de beskrev tillgänglighet och variation i material som tvååringarna erbjuds i sitt spontana bildskapande. Resultatet baseras på åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Alla dessa arbetade på avdelningar där åtminstone ett antal av barnen var tvååringar. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna hade olika definition på vad bildskapande i förskolan innehåller. Tre av förskollärarna gav en mer begränsad beskrivning medan de övriga fem gav en mer vidgad beskrivning, enligt vår analys. De beskrivningar som var begränsade innehöll främst tvådimensionellt skapande som målning och teckning. Bildskapande skedde endast inomhus. De vidgade beskrivningarna innehöll bland annat tredimensionellt skapande som bygg och konstruktion, lera och även lek utomhus med exempelvis sand. De flesta förskollärare angav att barnen hade tid för spontan lek nästan hela dagen på förskolan. Huruvida denna tid sågs som en möjlighet till spontant bildskapande varierade. Förskollärarna angav också att mycket material för bildskapande fanns men endast ett fåtal beskrev att tvååringarna hade tillgång till detta under fri lek. Gällande tillgänglighet av material beskrev förskollärarna att de hade en önskan att tvååringar själva skulle kunna hämta material och spontant välja att arbeta med bildskapande. En del av förskollärarna angav dock att i praktiken är detta svårt i en miljö där små barn vistas. Därför placerades materialet oftast synligt men inte nåbart. Barnen måste be om hjälp för att plocka ner materialet. Andra förskollärare angav att materialet visst kan stå tillgängligt för tvååringar.
4

Tillgång till en tillgänglig skolkurator : En kvalitativ studie om rektorers och skolkuratorers tolkningar av tillgång till en skolkurator

Thunberg, Alexandra, Deacon, Emma January 2015 (has links)
Vi har i vår uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning om hur skolkuratorer och rektorer tolkar kravet på tillgång till en skolkurator i den nya skollagen (2010:800). Syftet med detta var att undersöka om ”tillgång” som begrepp i lagen verkligen kan säkerställa att barn och unga får den hjälp med psykosociala problem som behövs. Vi har baserat studien på att den psykiska ohälsan stiger bland barn och unga (Socialstyrelsen, 2013) och att skolan spelar en viktig roll i att möta denna växande problematik. Vi har använt en övergripande frågeställning: Hur tolkar rektorer och skolkuratorer kravet på tillgång till en skolkurator i den nya skollagen (2010:800) och hur anser de att detta krav efterföljs? Sedan har frågeställningen kompletterats med ytterligare två underfrågeställningar som berör faktorer som påverkar tillgången och hur det praktiska arbetet kan se ut för att säkerställa att alla elever har tillgång till en skolkurator. Vi har gjort nio semistrukturerade intervjuer med fem rektorer och fyra skolkuratorer på gymnasieskolor i Stockholms stad. Vi har valt att använda ett organisationsteoretiskt perspektiv och Bergs (1999) frirumsteori för att analysera vårt resultat. Våra resultat har visat att ”tillgång” som begrepp i lagen anses för vagt för att säkerställa god ”tillgång” till en skolkurator för alla elever. Att hävda att man ska ha ”tillgång” till en skolkurator är en sak och att verkligen ha en ”tillgänglig” skolkurator är en annan. Tolkningsutrymmet i lagen gör att tillgången till en skolkurator för eleverna kan se olika ut på olika skolor. Det är många faktorer och flera instanser som kan påverka detta. Vårt resultatvisar att skolkuratorns arbetsbeskrivning i de flesta fall inte finns eller är väldigt otydligt formulerad. Slutsatsen vi kunnat dra med hjälp av organisationsteorin är att skolkuratorn får fatta många egna beslut och själv tolka ”tillgång” utan stöd från skolan som organisation. Enligt organisationsteorin går det inte att göra ”korrekta” beslut utan stöd från organisationen. Respondenterna kände att kravet på tillgång var svårt att efterfölja och en förklaring till detta kan vara det stora tolkningsutrymmet och ansvaret som läggs på enskilda personer. Utifrån frirumsteorin kunde vi dra slutsatsen att skolans ”yttre och inre gränser” inte är tillräckligt tydliga för att arbetsprocessen på skolan ska kunna ske på ett optimalt sätt.
5

Värdering av Företag och Immateriella Tillgångar : Varumärke, patent och goodwill / Valuation of Corporations and Intangible Assets : Trademark, patent and goodwill

Karlsson, Tobias, Eliasson Carlsson, Per January 2007 (has links)
<p>Denna uppsats behandlar värdering av företag samt de immateriella tillgångarna varumärke, patent och goodwill. Vi anser att det finns ett gap mellan de teoretiska modellerna i litteraturen och hur värderare praktiskt tillämpar värderingsmodellerna samt hur dessa värderar immateriella tillgångar. I litteraturen framgår det vilka komponenter de olika värderingsmodellerna infattar, men dock anser vi att det inte lika klart redogörs för hur dessa skall beräknas. Modellerna för värdering av immateriella tillgångar är relativt lätta teoretiskt, men pratiskt menar vi att dessa modeller är svåra att applicera, till följd av brist på information samt hur denna skall integreras i modellerna. Utifrån denna problematik har uppsatsens syfte samt problemformuleringar utformats för att skapa en förståelse för detta fenomen.</p><p>För att få en klar bild av hur värderingar går till i praktiken valdes olika typer av yrkesverksamma värderare ut till studien. Vi bestämde oss för att diskutera detta fenomen med tre olika företagsvärderare, varav två arbetade på olika banker samt en på ett revisionsbolag, vilket är mer inriktat på värdering av de immateriella tillgångarna. För att få en helhetsbild av problemet intervjuade vi också en revisor vars arbete är att kontrollera de värden vilka beräknas av de olika värderarna. Vi intresserade oss då speciellt för de immateriella tillgångarna, eftersom värderingen av dessa förändrats med de nya IAS/IFRS reglerna. Intervjufrågorna utformades efter syftet för att grundligt få redogjort vilka antaganden respondenterna gjorde samt hur dessa görs och appliceras i värderingsmodellerna. Vi valde att göra öppna personintervjuer, vilket vi ansåg gav möjligheten att diskutera problematiken grundligt med respondenterna. Utifrån den insamlade empirin analyserades informationen mellan respondenterna samt den referensram som studien och problematiken grundade sig på.</p><p>Det studien utvisade var att grundmodellerna är desamma som inom teorin, men att uppbyggnaden samt de antaganden som görs i modellerna varierar mellan respondenterna och den teoretiska referensramen. Detta tror vi grundar sig i att respondenternas personliga uppfattning påverkar de antaganden som görs i värderingsmodellerna. Vi kunde även bekräfta att modellerna är känsliga för antaganden. Denna svaghet hos modellerna utnyttjade även respondenter, då de vid vissa tillfällen vinklade modellerna till klientens fördel. Samtliga respondenter ansåg att de immateriella tillgångarna kan spela en stor roll vid värdering av ett företag. Studien visade att respondenternas värderingsmetoder för de immateriella tillgångarna skiljde sig marginellt från företagsvärderingsmodellerna. Men vi kunde dock hos respondenterna utläsa en viss problematik när det gäller att hitta relevant information om dessa tillgångar samt att applicera denna i modellerna. Denna problematik är mer påtaglig vid värdering av immateriella tillgångar än vid värdering av företag. En av slutsatserna vi kunde dra när det gäller de nya IAS/IFRS reglerna är att det finns ett gap mellan reglernas syfte och våra respondenters åsikter om hur reglerna fungerar.</p>
6

Värdering av Företag och Immateriella Tillgångar : Varumärke, patent och goodwill / Valuation of Corporations and Intangible Assets : Trademark, patent and goodwill

Karlsson, Tobias, Eliasson Carlsson, Per January 2007 (has links)
Denna uppsats behandlar värdering av företag samt de immateriella tillgångarna varumärke, patent och goodwill. Vi anser att det finns ett gap mellan de teoretiska modellerna i litteraturen och hur värderare praktiskt tillämpar värderingsmodellerna samt hur dessa värderar immateriella tillgångar. I litteraturen framgår det vilka komponenter de olika värderingsmodellerna infattar, men dock anser vi att det inte lika klart redogörs för hur dessa skall beräknas. Modellerna för värdering av immateriella tillgångar är relativt lätta teoretiskt, men pratiskt menar vi att dessa modeller är svåra att applicera, till följd av brist på information samt hur denna skall integreras i modellerna. Utifrån denna problematik har uppsatsens syfte samt problemformuleringar utformats för att skapa en förståelse för detta fenomen. För att få en klar bild av hur värderingar går till i praktiken valdes olika typer av yrkesverksamma värderare ut till studien. Vi bestämde oss för att diskutera detta fenomen med tre olika företagsvärderare, varav två arbetade på olika banker samt en på ett revisionsbolag, vilket är mer inriktat på värdering av de immateriella tillgångarna. För att få en helhetsbild av problemet intervjuade vi också en revisor vars arbete är att kontrollera de värden vilka beräknas av de olika värderarna. Vi intresserade oss då speciellt för de immateriella tillgångarna, eftersom värderingen av dessa förändrats med de nya IAS/IFRS reglerna. Intervjufrågorna utformades efter syftet för att grundligt få redogjort vilka antaganden respondenterna gjorde samt hur dessa görs och appliceras i värderingsmodellerna. Vi valde att göra öppna personintervjuer, vilket vi ansåg gav möjligheten att diskutera problematiken grundligt med respondenterna. Utifrån den insamlade empirin analyserades informationen mellan respondenterna samt den referensram som studien och problematiken grundade sig på. Det studien utvisade var att grundmodellerna är desamma som inom teorin, men att uppbyggnaden samt de antaganden som görs i modellerna varierar mellan respondenterna och den teoretiska referensramen. Detta tror vi grundar sig i att respondenternas personliga uppfattning påverkar de antaganden som görs i värderingsmodellerna. Vi kunde även bekräfta att modellerna är känsliga för antaganden. Denna svaghet hos modellerna utnyttjade även respondenter, då de vid vissa tillfällen vinklade modellerna till klientens fördel. Samtliga respondenter ansåg att de immateriella tillgångarna kan spela en stor roll vid värdering av ett företag. Studien visade att respondenternas värderingsmetoder för de immateriella tillgångarna skiljde sig marginellt från företagsvärderingsmodellerna. Men vi kunde dock hos respondenterna utläsa en viss problematik när det gäller att hitta relevant information om dessa tillgångar samt att applicera denna i modellerna. Denna problematik är mer påtaglig vid värdering av immateriella tillgångar än vid värdering av företag. En av slutsatserna vi kunde dra när det gäller de nya IAS/IFRS reglerna är att det finns ett gap mellan reglernas syfte och våra respondenters åsikter om hur reglerna fungerar.
7

Definitionerna av tillgång och skuld: Så påverkar de användarna och upprättarna av de finansiella rapporterna : - En studie om IASBs föreslagna förändring på definitionerna av tillgång och skuld

Eneroth, Stephanie, Johnsson, Evelina January 2015 (has links)
Organisationen International Accounting Standards Board (IASB) har ett pågående arbete med att revidera Föreställningsramen. Studiens fokus ligger på att studera och analysera IASBs förslag på nya definitioner av tillgång och skuld. Förslagen som IASB ger ut, ges i ett så kallat Discussion Paper. I Discussion Paper diskuteras förslag på förändringar samt anledningar till förändringarna. Studiens syfte är att förklara och skapa förståelse för vad IASBs förslag på nya definitioner av tillgång och skuld kan innebära för användare respektive upprättare av de finansiella rapporterna. Studiens bidrag är att skapa förståelse inom studiens ämne för att underlätta för regulatorer i deras process att utforma nya standarder. Förståelse skapas genom att kartlägga vad en förändring av definitionerna av tillgång och skuld kan ha för betydelse för IASBs olika intressenter. Med hjälp av tidigare teorier inom studiens ämne har intervjufrågor till studiens empiriska undersökning kunnat utformas. Intervjuer med personer inom yrkesgrupperna regulatorer samt redovisningsprofessionen har varit en del av den empiriska undersökningen. Den andra delen, en dokumentundersökning består av en sammanställning av remissvar, så kallade Comment Letters. Comment Letters består av åsikter från IASBs intressentgrupper, vilka har kommenterat förslagen på nya definitioner av tillgång och skuld som återfinns i IASBs Discussion Paper. Efter den empiriska undersökningen sammankopplas studiens empiriska resultat med studiens teoretiska referensram i en analys. Analysen utmynnar i en slutsats som beskriver hur företag kan redovisa fler tillgångar i sin balansräkning med de föreslagna definitionerna av tillgång och skuld. Det ökade antalet tillgångar och skulder leder till att företagens värde ökar. För redovisningsprofessionens del innebär de föreslagna definitionerna krav på ökad kunskap och utbildning, då de föreslagna definitionerna gör att redovisningen blir mer flexibel. Regulatorer blir också påverkade av en förändring av definitionerna av tillgång och skuld, då de blir tvungna att ta hänsyn till dem i den fortsatta processen i att utveckla nya standarder.
8

En bok är en bok oavsett format  : en enkätundersökning om attityder, hinder och tillgång till ljudböcker / A book is a book no matter its format : a survey about attitudes, obstacles, and access to audiobooks

Jonsson, Elin, Tapper, Emma January 2020 (has links)
This thesis examines what the access to audiobooks looks like, if there are any kinds of obstacles that affect the access, and what people's attitudes are towards audiobooks. According to different theories of access, there are several parts that go into access, of which we look at identification, availability, accessibility, cost, acceptability, and awareness. These parts all act intertwined with each other to improve access.    A questionnaire was made and sent out on Facebook, to be able to get a wide range of responders with different relationships to audiobooks. It resulted in 366 answers in a week, 76 from people who did not listen to audiobooks, and 290 who did. The results of the questionnaire showed a big appreciation for how and when audiobooks allowed you to read and how it gave a reading option to those who could not read printed books. The thing that almost everyone agreed on was that the narrator had a big impact on one's opinion on a specific book, and it was also the thing that stopped people from continuing with audiobooks. Awareness came up several times in that people did not have the knowledge about aspects of audiobooks that could improve their access. It could be as simple as not having thought about audiobooks as an alternate way of consuming books, or not knowing about a specific service.    All in all, there exists a positive attitude towards audiobooks, even from those who did not listen for themselves. And perhaps with knowing what keeps people away, one could make the world of audiobooks more accessible to all.
9

Förskolepedagogers arbete för att skapa nyfikenhet för litteratur- Preschool teacher's work to create curiosity for literature

Arvidsson, Anders, Persson, Sofia January 2012 (has links)
Syftet med detta arbete är att se på vilket sätt pedagoger arbetar för att inbjuda barn till ett nyfiket upptäckande kring litteratur. För att ta reda på detta har vi utgått ifrån dessa fyra frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna för att kommunicera litteratur med barnen? På vilka sätt försöker pedagogerna skapa en bokmiljö som inspirerar barnens nyfikenhet för att titta i/läsa böcker? Hur ser tillgången till böcker ut på förskolan för barnen? – finns det likheter och/eller skillnader mellan småbarns- eller syskonavdelningarna? Varför ser bokvalen ut som de gör på förskolan? Detta vill vi styrka med teorier från bl.a. Sommers (2007) kring vuxnas syn på barn, och Maltén (2008) kring hur pedagogerna kommunicerar litteratur med barn och barns tillgång till litteratur. Vi har även använt oss av Locks (1916) teori kring begreppet nyfikenhet. För att kunna studera på vilket sätt pedagogerna arbetar har vi intervjuat pedagoger samt genomfört observationer av deras arbete i barngruppen. Resultatet är att alla pedagoger anser att litteraturen är en viktig del i den pedagogiska vardagen. Deras arbete kring litteraturen skiljer sig dock åt från varandra. Slutsatsen är att pedagogernas syn på litteratur och deras syn på barnet påverkar deras arbetsätt när de kommer till litteratur.
10

Konkret material inom matematik : Tillgång och nyttjande i undervisningen

Svensson, Linda, Johansson, Maria January 2023 (has links)
Forskning har visat att konkret material har en positiv inverkan på elevers resultat inom ämnet matematik. För att lärare ska kunna använda konkret material i undervisningen behöver det finnas tillgängligt på skolor, vilket få tidigare studier undersökt. Denna studies syfte är att få ökad kunskap om lärares användning av konkret material i årskurserna F-3 inom matematikundervisningen. Tillgången till material på svenska skolor, samt i vilken omfattning det används undersöktes. Till undersökningen valdes en kvantitativ metod. Genom en webbaserad enkät som innehöll 13 frågorsamlades data in från 40 behöriga lärare. Resultatet visade att alla respondenter hade tillgång till konkret material och många menade att det passade för alla elever. Hälften av respondenterna hade tillgång till pedagogiskt utformat material, medan alla hade någon form av vardagliga föremål. I vilken omfattning materialet användes svarade flertalet att det används vid genomgångar och alla använder det för att förtydliga för elever vid behov. Inom hur många matematiska områden det konkreta materialet användes, framkom ingen skillnad utifrån antal elever i klassen. Slutsatsen är att skolorna där studiens respondenter arbetar både har hög tillgång till och stor variation av konkret material, samt att det används i stor omfattning.

Page generated in 0.0433 seconds