Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen är att utvärdera tal- och ljudböckers klassifikation på biblioteket, hemsidan och i statistiken och efterfrågan på tal- och ljudböcker. Det bibliotek som utvärderingen har utförts på är Nordmalings bibliotek i Västerbottens län. Utlåningen av tal- och ljudböcker kommer att jämföras med klassifikationen av tal- och ljudböcker. Målet är att hitta förändringar som gör klassifikationen och beslut om beståndet av tal- och ljudböcker enklare för bibliotekarierna. Även efterfrågan på tal- och ljudböcker kommer att undersökas i uppsatsen.   För att besvara frågeställningarna användes statistiken från år 2010 på KB:s hemsida samt en egen sökning av formaten på tal- och ljudböcker på den gemensamma hemsidan för Umeåregionens folkbibliotek,www.minabibibliotek.se, som gjordes i november 2011. Det gjordes även en intervju med en ur personalen på Nordmalings bibliotek.   De resultat som kom fram under undersökningen var att klassifikationerna på hemsidan behöver ses över och personalen på Nordmalings bibliotek borde försöka ta reda på hur LIBRA (det system som tar fram statistiken till biblioteken i Umeåregionen) delar in tal- och ljudböckerna när det räknar ut statistiken. De har även ett stort bestånd av talböcker samtidigt som efterfrågan på talböcker minskar på biblioteken. Efterfrågan på ljudböcker ökar och då också kravet på att köpa in fler ljudböcker. Det viktigaste av mina förslag är att alla de 25 folkbiblioteken i Umeåregionen beslutar om gemensamma riktlinjer för klassificering av AV-media på bland annat hemsidan.

Användningen av ljudböcker har ökat explosionsartat det senaste decenniet. Tack vare mobila enheter med hög lagringskapacitet och ständig uppkoppling till snabbt och stabilt internet kan man nu lyssna på ljudböcker var och när man vill. Vissa menar att ljudbokens mobilitet för med sig möjligheter till litteratur anpassad efter situation och geografisk plats. Andra ser ljudböcker som ett hot mot den traditionella boken och hävdar att den inte kan bidra till samma litterära upplevelse då man lätt blir distraherad och har svårare att minnas det man lyssnat på jämfört med vad man har läst. Det som få undersöker är ljudbokens potentiella applikation i skolan. Utifrån Hayles teori om djup- och hyperuppmärksamhet undersöker denna uppsats attityder till ljudböcker i skolan. Fokus ligger främst på undervisningen i svenska på gymnasial nivå. 81 gymnasielever har fått svara på en enkät och fyra anställda vid samma gymnasieskola, tre svensklärare och en skolbibliotekarie, har intervjuats för att kartlägga vilka attityder som finns och i vilken utsträckning ljudböcker används. Av svaren framkommer det att ungefär hälften av eleverna inte aktivt ägnar sig åt litteratur på fritiden. Ljudboksanvändandet var ännu sällsyntare, men många önskar att ljudböcker användes i undervisningen. Lärarna varnar dock för att många elever troligen ser ljudböcker som en mindre ansträngande väg att göra klart litteraturläxan och att det finns belägg för att de som lyssnar inte lär sig lika bra som de som läser. Lärarna använder inte själva ljudböcker och tycker att även elever med lässvårigheter borde fokusera mer på att träna läsförmågan än att välja den lätta vägen och lyssna. Slutsatsen blir således att ljudboken i dagens läge inte har någon tydlig plats i svenskundervisningen på gymnasiet.

The purpose of this thesis is to investigate peoples experience when listening at audio books. During recent years the use of audio books has increased significantly. With that knowledge and the fact that this is an almost unexplored area within Library- and Information science our interest grew even stronger. The thesis is based on two different theories. To be able to place audio books in a context we have applied a media- consumption perspective by asking questions like when, where and how the media-consumption takes place. When analysing peoples experiences from the content of audio books we used Sten Furhammar’s model of reading. The question posed in this study is: What experience can audio books give to our respondents? We limited the examination by only including adult audio book listeners. To answer the question we interviewed audio book borrowers at a public library. The results of the examination shows that people often prefer to listen to audio books while doing something else. Some are using it because they have a dysfunction e.g. reduced sight. The audio book can give relaxation, help endure monotonous work or simply be used for amusement. For some it is even enriching and developing. We also concluded that the audio book listener confronts more choices than a reader of a written text does. An audio book user must not only find a technique that suites them and the situation but also find a narrator that attracts them. / Uppsatsnivå: C

Audiobooks have become increasingly popular and accessible during the past couple of years. Concurrently, students’ reading comprehension has decreased. Therefore, teachers must work toward improving students’ reading comprehension but also relate to audiobooks as a phenomenon. Thus, this qualitative study aimed to explore similarities and differences between reading comprehension and listening comprehension through previous research, an examination of the course Svenska 1 and interviews with three professionals within the target area. The curriculum of Svenska 1 legitimises the use of audiobooks and does not specify the concept of reading, therefore allowing teachers to interpret whether audiobooks should or can be used. Although the input is of different characters in the two modalities, the phase of processing and comprehending is similar. Moreover, listening comprehension is a biologically primary ability and can suit students with a limited working memory. According to the findings of this study, students struggling with word decoding can linguistically assimilate more complex texts through the auditive modality. Hence, audiobooks can be used in educational purpose since they provide linguistic content and practice students’ empathy. However, listeners mainly extract the gist of a text. Therefore, they rely more on background knowledge and logic rules when reconstructing a text. Consequently, listening can burden students’ working memory and listeners sometimes miss the intended meaning of a text. Finally, background knowledge, motivation, strategies and word decoding are what researchers believe to be most important for reading comprehension. Even more skilled readers need to practice their decoding skills and therefore a recommendation is to teach decoding parallel to knowledge acquisition, which can be provided through audiobooks.

This thesis examines what the access to audiobooks looks like, if there are any kinds of obstacles that affect the access, and what people's attitudes are towards audiobooks. According to different theories of access, there are several parts that go into access, of which we look at identification, availability, accessibility, cost, acceptability, and awareness. These parts all act intertwined with each other to improve access.    A questionnaire was made and sent out on Facebook, to be able to get a wide range of responders with different relationships to audiobooks. It resulted in 366 answers in a week, 76 from people who did not listen to audiobooks, and 290 who did. The results of the questionnaire showed a big appreciation for how and when audiobooks allowed you to read and how it gave a reading option to those who could not read printed books. The thing that almost everyone agreed on was that the narrator had a big impact on one's opinion on a specific book, and it was also the thing that stopped people from continuing with audiobooks. Awareness came up several times in that people did not have the knowledge about aspects of audiobooks that could improve their access. It could be as simple as not having thought about audiobooks as an alternate way of consuming books, or not knowing about a specific service.    All in all, there exists a positive attitude towards audiobooks, even from those who did not listen for themselves. And perhaps with knowing what keeps people away, one could make the world of audiobooks more accessible to all.

Syftet med arbetet var att skapa en uppfattning om den digitala ljudboken kan ta plats i skolans högläsningsmoment. Med ljudböcker avser denna uppsats de digitala ljudböcker som nås via olika streamingtjänster. Observationerna av högläsningsmomenten innefattas både av tillfällen då klassen lyssnar på ljudböcker i olika format samt av tillfällen då läraren läser högt ur en tryckt bok. Utifrån observationerna undersöktes elevernas fokus och aktivitet, samt även lärarens arbetssätt. Resultatet visar att bokformatet kan ha en viss betydelse för elevernas fokus men att bokformatet har mindre betydelse för lärarens arbetssätt. Läraren som medverkat ställer sig positiv till att arbeta med digitala ljudböcker, men att det bör kombineras med traditionell högläsning. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

The aim of this master’s thesis is to develop a deeper knowledge of a number of Storytel users’ experiences and use of the audiobook service. Furthermore, the study aims to analyze users' experiences and use of the audiobook service based on the concept of a digital library. Qualitative semi-structured interviews were conducted with eight Storytel users and the empirical material was analyzed using content analysis. The theoretical framework consists of the concept of a digital library based on the characterizing collaborative concepts “Community”, “Service”, “Collection” and “System”. The results show that the respondents’ motives for listening to audiobooks are technological or social. There are three types of audiobook listeners among the respondents regarding the situations in which they listen to audiobooks. Those who listen for large parts of the day, those who engage in other activities while listening, and one lone respondent who listens in the same way as reading printed books. The results also show that there is an interaction between the respondents' use of the audiobook service and the surrounding society, especially regarding audiobook selection. When searching for audiobooks the respondents search bibliographically based on various metadata, browse among the audiobook service's different categories or a combination of these. Also, being able to adjust the playback speed is an important function. The respondents’ descriptions can in several ways be related to the concept of a digital library. The applicability of the characteristic concepts Community, Service, Collection, and System works, though to various extent.

Denna studie innefattar en enkätundersökning på en gymnasieskola i Västra Götaland kring elevers attityder till bruket av ljudböcker, vilket kopplas samman med motivation för läsning av skönlitteratur. Enkätundersökningen genomfördes i skolan, tillsammans med närvarande lärare och var anonym. Samtliga respondenter blev således informerade om anonymiteten. Studien lyfter vad en ljudbok är, vad motivation som begrepp innebär i sammanhanget, samt hur de tillfrågade elevernas attityder till ljudbokens plats i skolan är. I samband med detta lyfts även högläsningens tradition i skolan då lyssnandet till uppläst text är en tradition i den svenska skolan som sträcker sig långt tillbaka. Resultatet av enkäten uppvisar en generellt positiv inställning till bruket av ljudböcker, oavsett relativt låga erfarenheter av det sedan tidigare. Då majoriteten av respondenter indikerar att de vill öka intaget av ljudböcker i skolan, tillsammans med fysiska böcker indikerar det en möjlighet till införande av ljudböcker som metod för att nå motivation för läsning av skönlitteratur skolan. / This study reveals attitudes among pupils in upper secondary school about the usage of audiobooks and its connection with motivation about reading fiction. The data material is gathered through poll surveys that takes place in an upper secondary school in the Västra Götaland county. The poll survey participants were informed about that the survey was anonymous and were accompanied by a teacher while doing it. In the study the concept of motivation, and audiobooks are discussed. Further more the study discusses the Swedish tradition of listening to fiction read aloud. This has to do with the usage of audiobooks as it’s an extension of that, since it has to do with a recorded reading of a book. The result reveals patterns pointing out positive attitudes among the pupils. This is due to the majority of answers that points to a desire of increased usage of audiobooks in school. The connection of audio books and motivation is therefore revealed in the results as the majority of pupils answer that they wish for an increased usage of audiobooks together with physical books. This could be interpreted as that the usage of audiobooks could work as an incentive for pupils to read fiction.

Att vara läs- och skrivkunnig är ett grundläggande mål i skolan och läraren ska se till att alla elever når målet. Elever med dyslexi har det relativt svårare att nå målen i läsning och skrivande som skolan ställer vilket kräver anpassning av undervisningen. Syftet med följande litteraturstudie är att undersöka hur litteratur och medier kan användas för att stödja elever med dyslexi i deras läs- och skrivinlärning. Våra frågeställningar är ”vilket förhållningssätt har läraren till elever med dyslexi?” och ”på vilka sätt kan litteraturarbete genom olika medier användas för att underlätta läs- och skrivinlärningen för elever med dyslexi?”. För att få svar på våra frågeställningar har vi läst och analyserat artiklar och doktorsavhandlingar rörande ämnen som är relaterade till syftet och frågeställningarna. Exempel på ämnen som vi eftersökte var dyslexi som diagnos, hur diagnosen påverkar eleverna i undervisningen, läsaktiviteter i klassrummet samt olika medier och hur dessa kan användas av elever. Resultatet visade att en tidig upptäckt av diagnosen är viktig, eftersom en handlingsplan för eleven i fråga kan sättas in. För läsinlärningen är den fonologiska medvetenheten av stor betydelse, därför bör läraren ha goda ämneskunskaper i detta. Aktiviteter som är kopplade till läsning är viktiga för elevernas egna syn på läsning. Genom att läsa forskning om ämnet kom vi fram till att även användning av medier underlättar läsinlärningen. Exempel på dessa är ljudböcker och olika former av datorstöd.

This Bachelor's thesis in Library and Information Science (LIS) aims to investigate the uprising of the digital collection mainly focusing on e-books and audiobooks of the public libraries in Sweden. The study also aims to create an understanding of consequences that affects the public libraries in the age of digital transformation. The thesis hypothesis is how public libraries are affected by digital transformation and how public librarians view technological development and democracy. The theoretical framework that is used is Access to Information by Michael Keeble Buckland from his book Information and Information Systems. The method used is interviews with six public librarians. The findings show that the respondents are mostly positively inclined to the public libraries using digital services and most of them wish there were a national infrastructure developed specifically for e-books and audiobooks.