<p>Dans le cadre du projet de l’UE sur la formation tout au long de la vie, les écoles peuvent demander des subventions pour différents projets pédagogiques. Il y a beaucoup d’argent disponible. La fait d’accueillir un assistant Comenius á son école pour une période limitée est un projet possible. En Suède, 42 écoles ont reçu une subvention pour accueillir un assistant Comenius en automne 2009.</p><p>Dans cette étude, nous cherchons à savoir si l’assistant Comenius peut aider les élèves à atteindre les objectifs de école. Pour des raisons d’ordre pratique nous nous sommes limitée à la compréhension orale  en langues vivantes. Porcher (1995, p. 46) note que la compréhension orale constitue une condition nécessaire à l’autonomie d l’élève et qu’elle doit être un souci dominant des enseignants et des programmes scolaires, Notre étude repose sur une enquête réalisée auprès des enseignants et des élèves dans des écoles qui ont accueilli un assistant.</p><p>Toutes les phrases en italique sont notre traduction. Les commentaires des informateurs qui sont cités dans ce travail sont également notre traduction.</p>

En semistrukturerad intervjustudie, i vilken förskollärare under samtalsliknande former fått besvara frågor om hur barn möter texter i förskolan och hur förskollärare arbetar med dessa med fokus på barns språkutveckling och läs- och hörförståelse. Begreppet texter tolkas ur ett vidgat textbegrepp och resultatet analyseras utifrån teorier om literacy och sociokulturell teori. Resultatet ger vid handen ett arbetssätt som stämmer väl överens med teorier om literacy.

Audiobooks have become increasingly popular and accessible during the past couple of years. Concurrently, students’ reading comprehension has decreased. Therefore, teachers must work toward improving students’ reading comprehension but also relate to audiobooks as a phenomenon. Thus, this qualitative study aimed to explore similarities and differences between reading comprehension and listening comprehension through previous research, an examination of the course Svenska 1 and interviews with three professionals within the target area. The curriculum of Svenska 1 legitimises the use of audiobooks and does not specify the concept of reading, therefore allowing teachers to interpret whether audiobooks should or can be used. Although the input is of different characters in the two modalities, the phase of processing and comprehending is similar. Moreover, listening comprehension is a biologically primary ability and can suit students with a limited working memory. According to the findings of this study, students struggling with word decoding can linguistically assimilate more complex texts through the auditive modality. Hence, audiobooks can be used in educational purpose since they provide linguistic content and practice students’ empathy. However, listeners mainly extract the gist of a text. Therefore, they rely more on background knowledge and logic rules when reconstructing a text. Consequently, listening can burden students’ working memory and listeners sometimes miss the intended meaning of a text. Finally, background knowledge, motivation, strategies and word decoding are what researchers believe to be most important for reading comprehension. Even more skilled readers need to practice their decoding skills and therefore a recommendation is to teach decoding parallel to knowledge acquisition, which can be provided through audiobooks.

Förmågan att lyssna till en uppläst text, har visat sig vara en komplex uppgift som kräver kognitiva resurser. Några av de kognitiva resurser som krävs för att förstå en uppläst text, är bland annat att en individ har uppmärksamheten riktad mot texten samt att de har ett väl utvecklat ordförråd. För att undersöka om det föreligger någon skillnad i hörförståelse mellan att lyssna på en uppläst text via talsyntes eller mänskligt röst genomfördes en inomgruppsstudie där totalt 13 personer ingick. Av de som ingick var det fyra kvinnor och nio män, mellan 27 och 69 år. Analyserna visade att det inte förekom någon skillnad avseende hörförståelsen för gruppen som helhet samt att inga könsskillnader förelåg. Däremot visade studien att det förekom en relativt stark negativ korrelation mellan ålder och antal rätta svar för texter som var upplästa av talsyntes. Studien indikerar att hörförståelse inte påverkas negativt om en text läses upp av talsyntes jämfört med en mänsklig röst. Men däremot så indikerar studien att äldre personers hörförståelse påverkas i högre grad när de skall lyssna till en text från en talsyntes. / The ability for listening to a text is a complex task that requires cognitive resources. Some of these cognitive resources both attention and well-developed vocabulary. To address whether listening comprehension is affected differently by listening to a text from a synthetic speech and human voice a within-subject designed study was conducted which included 13 participants. Of those 13 participants, four were females, and nine were males ranging between 27 to 69 years of age. The analyses showed that there were no difference in listening comprehension with respect to the whole group and no gender differences. However, there was a relatively strong negative correlation between age and number of correct responses for texts read by a synthetic voice. This study indicates that listening comprehension is not negatively affected when a text is read by synthetic voice compared to a human voice. The study does indicate that older individuals listening comprehension to a more considerable extent are affected when they listen to a synthetic voice compared to a human voice.

Dans le cadre du projet de l’UE sur la formation tout au long de la vie, les écoles peuvent demander des subventions pour différents projets pédagogiques. Il y a beaucoup d’argent disponible. La fait d’accueillir un assistant Comenius á son école pour une période limitée est un projet possible. En Suède, 42 écoles ont reçu une subvention pour accueillir un assistant Comenius en automne 2009. Dans cette étude, nous cherchons à savoir si l’assistant Comenius peut aider les élèves à atteindre les objectifs de école. Pour des raisons d’ordre pratique nous nous sommes limitée à la compréhension orale  en langues vivantes. Porcher (1995, p. 46) note que la compréhension orale constitue une condition nécessaire à l’autonomie d l’élève et qu’elle doit être un souci dominant des enseignants et des programmes scolaires, Notre étude repose sur une enquête réalisée auprès des enseignants et des élèves dans des écoles qui ont accueilli un assistant. Toutes les phrases en italique sont notre traduction. Les commentaires des informateurs qui sont cités dans ce travail sont également notre traduction.

Med ljudböckernas intåg på den litterära marknaden förändras vårt sätt att konsumera litteratur. Bara i Sverige står ljudbokslyssningen för 23 procent av den totala konsumtionen av litteratur. I dagens ljudbokstjänster finns möjligheten att öka (eller minska) hastigheten på uppspelningen. I USA är detta redan en trend och kallas för “Speed Listening”. Men hur stor del, om något, av innehållet går förlorat om hastigheten ökar? Uppsatsen undersöker hur läsförståelsen ser ut när samma text spelas upp i två olika hastigheter. Två grupper om 24 respondenter vardera har jämförts genom att efter att ha lyssnat på en del av en ljudbok fått svara på en enkät kring innehållet. Dessa svar har sedan ställts emot varandra. Ingen signifikant skillnad har kunnat påvisas mellan gruppen som lyssnat på 1.0x och den grupp som lyssnat på 1.25x. I uppsatsens andra del presenteras resultatet av en kvalitativ undersökning där fyra författare fått svara på hur de ser på att deras berättelser eventuellt förändras när de spelas upp i snabbare hastighet. / Audio books has become a big player on the literary market, in Sweden alone the share is 23 percent as of 2018. In apps like Storytel you are able to increase (or decrease) the playback speed. This is already becoming a trend in USA where it’s even a definition for it: Speed Listening. But what happens with our reading comprehension when the speed is increased? The essay contains an experiment on 48 persons separated into two groups listening to the same audio book in two different speeds. The participants were then asked to take a test with questions on the story. The groups where compared and the results show no significant difference between the group that listened to 1.0x and the one that listened to 1.25x. The essay also presents the result of a survey where authors are answering questions on what they think about the possible transformation on their books stories when listened to at different paces.

Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hur lärare kan arbeta med högläsning samt hur det kan påverkaelevernas lärande. Arbetet startade med en sökningsprocess där specifika sökord valdes ut för att hitta relevanta artiklar som en hjälp till att besvara uppsatsens syfte. Även avgränsningar användes för att antalet artiklar som skulle granskas blev hanterbart. Resultatet visade att lärarens planering är en viktig grund för en framgångsrik högläsning. Den interaktiva högläsningen var den som gav flest positiva resultat av de olika arbetssätten och var mest framstående i de studier vi tagit del av. Modellering och repetition av texter var andra gynnsamma arbetssätt inom arbetet med högläsning. Elevernas ordkunskap var det som visades utvecklas mest med hjälp av arbete med högläsning.Det visade sig även att elevernautveckladesin läs-och hörförståelse samt sin muntliga förmåga. Diskussioner i samband med högläsningen bidrog till ett tryggare klassrumsklimat där tankar och känslor delades.Vissa forskare kunde även se ett ökat engagemang hos eleverna,bland annat när defickvaramer involverade i högläsningen.Vår slutsats är att högläsning kan vara ett effektfullt pedagogiskt verktyg. Dock bör de olika arbetssättenkombineras föratt få en ultimatoch varierandeundervisning som är anpassad för atttillgodose alla elevers skilda behov.

Syftet med denna interventionsstudie är att belysa och analysera hur elevers förmåga att ställa frågor och göra inferenser till text utvecklas av explicit strategiundervisning. Studiens design består av två delstudier med elever från år 3 och från år 7-9 samt två kontrollgrupper. Interventionen bestod av 6-8 lektionstillfällen á 40 minuter. Utgångspunkt var att eleverna fick lyssna till korta texter och därefter träna på att ställa frågor till texten. Tillsammans tänkte lärare och elever högt kring texten. Detta för att exemplifiera förståelsestrategier och medvetandegöra eleverna om att de är medskapare till texten genom att göra inferenser. Vikt lades vid att uppmärksamma eleverna om att det finns olika typer av frågor och svar. Frågeproduktionen mättes med hjälp av ett förtest och ett eftertest. Huvudsakligen användes en innehållsanalys där inferensfrågor kategoriserades på tre nivåer. En loggbok har också använts. Resultaten visar att båda undervisningsgrupperna ökar sin frågeproduktion och framförallt har en ökning skett av inferensfrågor på högre nivå. På individnivå tyder resultaten på att elever med ett lågt utgångsläge gynnas i lika stor utsträckning som elever med ett högre utgångsläge.

This case study is about a teachers’ classroom practices regarding listening instruction, which takes place in a classroom at sfi (Swedish for immigrants). The aim is to investigate to what extent and how the teacher forms the listening instruction in the classroom and how those practices can be understood in relation to the sfi curriculum. Observational data and interviews have been analyzed as well as the curriculum for sfi. The analysis has been based on a cognitive model for second language listening and the sociocultural concept of scaffolding. Different categories derived from these theories have been used to find the focus areas of the teaching as well as how the practices take form. The curriculum is analyzed through the theory of educational paradigms developed by Ball (1990). The results show that the teacher focuses primarily on vocabulary knowledge and building necessary prior knowledge for listening tasks, and that she uses some instruction in metacognitive strategies and different ways of scaffolding in the manner she is teaching. The curriculum is found to be skills orientated and acts, for this study, as a means of understanding the construct of second language listening that this teacher creates in the classroom.

PISA-undersökningar har de senaste 15 åren visat på försämring av svenska elevers läsförståelse, men enligt den sista PISA-rapporten dokumenteras en viss ökning (Skolverket, 2016). Läsförståelse står i stark relation till hur elever klarar skolans mål. Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra vilka kunskaper om läsförståelse lärare behöver besitta för att planera undervisning som utvecklar elevers läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur samt lyfta fram eventuella kunskapsluckor inom ämnesområdet. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Vad behöver lärare för kunskaper om läsförståelse för att möjliggöra undervisning som utvecklar läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur? På vilket sätt ska undervisning utformas för att utveckla elevers läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur? Litteraturstudien innefattar tolv vetenskapliga publikationer i form av avhandlingar, vetenskapliga artiklar och en forskningsrapport från både det nationella och internationella fältet. Litteraturen har granskats och analyserat i flera steg och material som inte varit relevant för studiens syfte har sållats bort. Studiens resultat pekar på vikten av att som lärare ha en förståelse för vilka förmågor som krävs vid läsförståelse för att möjliggöra undervisning som utvecklar läsförståelse. Genom att planera lektioner med tydliga mål och noggrann uppföljning finns goda möjligheter att utveckla läsförståelse hos elever genom högläsning av skönlitteratur. Enligt studien använder lärare högläsning av skönlitteratur men utnyttjar sällan aktiviteten på ett sådant sätt som krävs för att läsförståelse ska utvecklas. Olika metoder finns tillgängliga för undervisning men kräver att lärare har ett kritiskt förhållningsätt och varierar mellan olika metoder för att ge alla elever förutsättningar för utveckling och lärande. Enligt studien finns ett behov av vidare forskning angående hur lärare kan undervisa i läsförståelse samt vilka kunskaper lärare behöver besitta för att läsförståelse hos elever ska utvecklas genom högläsning. Studien synliggör brister hos lärare i Sverige då synen på bedömning ofta ses som en slutprodukt i stället för möjlighet till stöd för elevers fortsatta lärande.