The purpose of this study is to examine whether pupils ' understanding of spoken factual texts is different if you teach using digital tools compared to analogue teaching material. The background to the survey is that Digitalisation has gained an increasingly large place in the Swedish school after changes in the curriculum. The survey's collected material has been received after a survey where 48 students in Grade 1 have been asked to answer questions for two spoken texts, one with digital tools and one using analog teaching material. The answers have since been compiled and analysed from a socio perspective with Vygotskijs thoughts as a basis. The results of my study show that students ' listening comprehension of spoken factual texts is proving to be a little better when teaching is done using digital tools. The reasons for this result I discuss from the idea that digital tools in themselves are not the reason in itself but are an aid and need to interact with several other components to achieve positive results. / Syftet med denna undersökning är att undersöka om elevers förståelse av upplästa faktatexter skiljer sig åt om man undervisar med hjälp av digitala verktyg jämfört med analogt undervisningsmaterial. Bakgrunden till undersökningen är att digitaliseringen har fått en allt större plats i den svenska skolan efter förändringar i läroplanen. Undersökningens insamlade material har inkommit efter en enkätstudie där 48 elever i årskurs 1 har fått svara på frågor till två upplästa texter, en med digitala verktyg och en med hjälp av analogt undervisningsmaterial. Svaren har sedan sammanställts och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs tankar som grund. Resultatet i min undersökning visar att elevernas hörförståelse för upplästa faktatexter visar sig vara aningen bättre när undervisningen sker med hjälp av digitala verktyg. Orsakerna till detta resultat diskuterar jag utifrån tanken att digitala verktyg i sig inte är anledningen i sig utan är ett hjälpmedel och behöver samverka med flera andra komponenter för att uppnå positiva resultat.

Den här uppsatsen undersöker möjligheterna för vuxna inlärare med ett redan befäst icke målspråksenligt uttal, att förbättra sitt uttal med hjälp av riktad uttalsträning och ökad språklig medvetenhet. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur samtal som ska tydliggöra svenska språkets karaktärsdrag, gällande uttal och uppbyggnad i kombination med riktad uttalsträning, påverkar inlärarnas förmåga att tillägna sig grunddrag i svensk prosodi. Till grunddragen i svensk prosodi hör betonad och obetonad stavelse, relationen mellan lång och kort vokal och konsonant samt olika intonationsmönster. Studien visar att alla informanter klarade av att uttala alla övningsmeningar med målspråksenligt betonings – och intonationsmönster i talkör. Studien indikerar vidare att det dock inte var lika lätt att implementera det nya målspråksenliga uttalet i informanternas egenproducerade tal. Målspråksenliga betonade stavelser ökade dock hos alla informanters egenproducerade tal, vilket bidrog till fler obetonade stavelser runtomkring de betonade stavelserna, vilket i sin tur gav upphov till en mer svenskklingande prosodi. Intonationsmönstren blev också bättre även om de inte var lika tydliga och frekventa som de betonade stavelserna. Förutom ett förbättrat uttal, fick informanterna även en bättre hörförståelse, framförallt tack vare en ökad medvetenhet om reduktion och dess funktion. / This essay examines the possibility for adult learners of Swedish as a second language to improve their pronunciation with specific exercises concerning pronunciation and increased linguistic awareness, despite an already cemented non-native pronunciation. The aim of this essay is to find out how conversation, concerning linguistic characteristics and the structure of the Swedish language, in combination with specific exercises concerning pronunciation affects the adults ability to acquire the characteristics in Swedish prosody. The characteristics of Swedish prosody are stressed and unstressed syllables, the relationship between long and short vowels and consonants as well as different patterns concerning intonation.   The study shows that all participants could pronounce all the sentences from the exercises used in the study with native-like stress and intonation in choral speech. The study also indicates that is was more difficult for them to implement the new native-like pronunciation in their produced speech. Stressed syllables with native-like accent became more frequent among the adults in the study, which resulted in more unstressed syllables and made the prosy sound more Swedish. The different patterns concerning intonation also improved, but not with same frequency as the stressed syllables. Apart from a better pronunciation, the adults also improved their listening comprehension, mostly thanks to an increased consciousness about reduction and its function.

Among Swedish speech and language pathologists there is a need for extended knowledge of existing treatment methods for aphasia. Currently, there is an ongoing process to develop clinical guidelines for aphasia rehabilitation. Therefore, a knowledge base is needed, including a description of existing treatment methods, their theoretical foundation and evidence base. The aim of the present study was to compose an evidence-based summation of treatment methods for auditory comprehension disorder in people with aphasia. A systematic literature search was conducted using the following databases: PubMed, PsycINFO, Cochrane Library, CINAHL and Speechbite. Additionally, several studies were found by manual searches. Twenty-three articles were chosen and assessed. A total of 13 different treatment methods were described. Most of the included studies had a poor quality and few participants. The majority of the treatment methods were found to have an insufficient evidence base, with the exception of CIAT and Hand-action observation treatment. They were found to have moderate and limited evidence. Most of the included studies have shown a significant improvement of auditory comprehension following speech and language therapy. Although, for speech and language pathologists to be able to choose a specific treatment method based on evidence, larger studies with higher quality will be needed. / Bland svenska logopeder finns behov av utökad kunskap om vilka specifika metoder som finns för behandling av afasi. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram kliniska riktlinjer för afasi. Syftet med studien var att ta fram ett evidensbaserat kunskapsunderlag med en beskrivning av olika metoder för behandling av hörförståelse hos personer med afasi. Resultatet av den aktuella studien ämnas användas till arbetet med de kliniska riktlinjerna. En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, PsycINFO, Cochrane Library, CINAHL samt Speechbite. Utöver detta handsöktes ytterligare artiklar. Sammanlagt 23 artiklar kvalitetsgranskades och evidensstyrkan för varje metod bedömdes enligt SBU:s beskrivning av GRADE-systemet. I kunskapsunderlaget presenteras sammanlagt 13 olika behandlingsmetoder för behandling av hörförståelse. De flesta av de ingående studierna hade en bristande studiekvalitet med lågt antal deltagare. Majoriteten av behandlingsmetoderna bedömdes ha otillräcklig evidens, med undantag för CIAT och Hand-action observation treatment som bedömdes ha måttlig respektive begränsad evidens. De ingående studierna har övervägande visat att logopedisk behandling ger ett signifikant förbättrat resultat på hörförståelse. Större behandlingsstudier med bättre kvalitet behövs dock för att kliniska logopeder ska kunna välja en behandlingsmetod framför en annan på en evidensbaserad grund.

Syftet med studien var att undersöka huruvida elever i årskurs 3 möter engelska i så stor utsträckning att det påverkar deras motivation till att lära sig engelska i skolan och huruvida elevernas hörförståelse påverkas av deras extramurala aktiviteter. Studien genomfördes i två olika klasser i årskurs 3 på en ort i Norrland. Respondenter i studien var 30 elever och två lärare. Studien genomfördes med hjälp av enkäter som delades ut till elever i årskurs 3 för att ta reda på i vilken utsträckning de mötte extramural engelska och hur motiverade eleverna var att lära sig engelska. Ansvariga lärare i respektive klass fick fylla i en enkät där de fick ge ett omdöme kring elevernas hörförståelse. Studien använde sig av en kvantitativ metod där numeriska data samlades in och analyserades. Resultaten i studien tyder på att elevers hörförståelse påverkas av den mängd extramural engelska de deltar i. Eleverna i studien som hade en högre nivå av extramural engelska hade ett bättre omdöme i hörförståelse i engelska. Ytterligare ett positivt samband mellan extramural engelska och motivation kunde etableras. De elever som deltog i studien som hade en högre extramural engelska var också mer motiverade att lära sig engelska. Sammanfattningsvis verkade extramural engelska vara gynnsamt för hörförståelsen och för viljan att lära sig engelska bland eleverna som deltog i undersökningen.

Högläsning är ett pedagogiskt verktyg med fördelar gällande såväl möten med olika texter som utvecklande av språkförståelsen. Traditionellt sker högläsning genom att någon läser högt för en grupp eller individ. Ljudböcker anses ha liknande fördelar som traditionell högläsning men det saknas forskning med elevresultat som stödjer antagandet. Avsaknaden av jämförelser mellan olika högläsningsmetoder blev grunden till studiens problemformulering.  Syftet med den här studien är av den anledningen att bidra med kunskap om hur olika fall av högläsning kan påverka elevers hörförståelse. Studien har genomförts med kombination av både kvantitativ och kvalitativ metod genom en undersökning som beskrivs som en interventionsstudie. Studien utgår från framtagna hypoteser och fokuserar på den individuella uppfattningen, därför har den kognitiva teorin använts i analyserna. Materialet har samlats in genom enkäter som elever i åldrarna 8–10 har fått svara på efter att de lyssnat på en berättelse.  I resultatöversikten framgår att de elever som lyssnat på digital högläsning med inlevelse har svarat bättre än de andra grupperna. I de enskilda frågorna är resultaten varierande och bidrar inte med någon definitiv slutsats. Studien bidrar dock med indikationer som både styrker den tidigare forskningen och ger bidrag till professionen genom att öppna upp för diskussioner om högläsningsmetoder och vilka fördelar som finns med de olika metoderna. / Reading aloud is a pedagogical tool with advantages regarding interaction with different text types as well as language development. Traditionally, reading aloud refers to someone reading aloud to a group or individual. Audiobooks are considered to have similar benefits as traditional reading aloud, but there is a lack of research on student results to support that assumption. The lack of comparisons between different reading aloud methods became the basis for this study’s focus.  Therefore, this study aims to contribute with knowledge about how different reading aloud methods can affect students listening comprehension. The study is a combination of quantitative and qualitative methods and is described as an intervention study. The study is based on hypotheses and its focus rests on the individual perception, therefore, the cognitive theory is used in the analysis. The material has been collected through surveys that students aged 8-10 answered after listening to a story.  The overall results indicate that audiobooks have the most positive impact on student’s comprehension. The results do not contribute to a definitive conclusion but it contributes with implications that both strengthen previous research and provide a contribution to the profession by opening up for discussions about reading aloud methods and their benefits.

Förmågan att lyssna är en viktig kommunikativ kompetens för att människan ska kunna förstå sin omvärld. Samtidigt har läsningen traditionellt sett en dominerande roll i grundskolesammanhang i fråga om kunskapsinhämtning. Modellen Simple View of Reading har ett omfattande stöd i forskningen och anger att avkodning och språkförståelse, där hörförståelse ingår, ligger till grund för läsförståelse. Med sambandet mellan hörförståelse och läsförståelse i åtanke har denna studie för avsikt att utifrån kvantitativ data undersöka elevers förmåga att förstå en elevnära, åldersadekvat och skönlitterär text dels utifrån traditionell läsning, dels utifrån ett färdiginspelat ljudboksformat. Totalt har 109 elever i årskurs fyra, från två olika skolor utspridda på fem klasser, deltagit i undersökningen och antingen läst eller lyssnat på texten Anton och gänget. Eleverna har svarat på flervalsfrågor om texten via det digitala formatet Google Formulär och frågorna har tagits fram utifrån de fyra läsförståelseprocesser som ligger till grund för den internationella studien PIRLS. Studiens resultat visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader både för läsförståelseprocesserna 3 och 4. Utifrån resultaten finns det skäl att diskutera huruvida det finns en outnyttjad potential i ljudboksformatet för svenskämnet i skolan.

Syftet med innevarande studie är dels att belysa gymnasieelevers medvetenhet om hur de gör för att förstå talad engelska och hur denna medvetenhet samspelar med motivation,dels att åskådliggöra vilken betydelse det har för förståelse, motivation och förmåga att använda sin engelska utanför skolan. Genom en enkätundersökning av 132 gymnasieelever har jag kommit till slutsatsen att gymnasieelever, oavsett förmåga att förstå talad engelska, är väl medvetna om hurde gör detta och att de i hög grad drivs av inre motivation. Flickoroch pojka rskiljer sig åt med avseende på hur de använder sin engelska utanför skolan och hur svårt de upplever att det är att förstå talad engelska. Skillnaden ligger i att flickor inte spelar onlinespel i samma utsträckning som pojkar och att flickor också upplever en högre grad av svårighet med avseende på att lyssna och förstå. Elever på högskoleförberedande gymnasieprogram är mer medvetna om hur de gör för att förstå än andra gymnasielever och elever som använder sin engelska utanför skolan uppger en lägre grad av motivation. / The purpose of this study is to illustrate Upper Secondary School students’ awareness of what methods they use to understand spoken English and how that awareness correlate with motivation. Furthermore, it is to illustrate what significance it has for understanding, motivation and ability to use ones English outside school. By implementing a questionnaire, investigating 132 students, I found that students at Upper Secondary School, regardless of ability, are well aware what they do to understand spoken English and that they to a large extent are driven by intrinsic motivation.Boy sand girls differ regarding how they use their English outside school and how difficult they experience understanding of spoken English. The difference is that boys play online games to a larger extent than girls. Girls also find understanding spoken English more difficult than boys. Students at training lines preparing for university are more aware of the methods they use to understand than other students and students who use their English outside school declare a lower degree of motivation.

<p></p><p>This paper focuses on listening materials used in English language teaching in Sweden, especially in respect to the concept of global English. Global English could briefly be described as the linguistic, cultural, politic, and economic influence of English in the world. This influence concerns two aspects of English, namely the usage of English as a lingua franca in international communications, as well as the great range of English varieties that are used today. The purpose of this research is to study how varied listening materials are and how, when and why they are used in the classrooms. I conducted a two-part investigation to study these matters. The first part of the investigation focuses on teachers’ usage of listening materials and is based on a questionnaire handed out to five teachers. I found that the teachers varied much in their usage of listening materials. In the second part of the investigation I compare the listening materials provided by two Swedish textbooks on English, one from 1994 and one from 2003. Here I focus on the speakers’ varieties, rate of delivery, and instructions given for listening exercises. I found that both books featured a majority of speakers from the British Isles and America, and very few non-native speakers. The more recent book featured a larger degree of varieties outside the areas of Britain and the USA, as well as a larger degree of American English when dividing the varieties by the time these were spoken. RP (Received Pronunciation) and GA (General American) were also less dominating in the textbook from 2003. The rate of delivery was generally slower in the older textbook. The results from this investigation suggest that some changes seem to have occurred between the publishing of the two books. However, a focus on English as a lingua franca, where the aim is proficiency in efficient cross cultural communication rather than in the English spoken by native speakers,  does not seem to have influenced the textbooks studied here. It is difficult to appreciate whether or not changes like these have taken hold in Swedish classrooms, as teachers use many different listening materials and in many different ways.</p><p> </p>

This paper focuses on listening materials used in English language teaching in Sweden, especially in respect to the concept of global English. Global English could briefly be described as the linguistic, cultural, politic, and economic influence of English in the world. This influence concerns two aspects of English, namely the usage of English as a lingua franca in international communications, as well as the great range of English varieties that are used today. The purpose of this research is to study how varied listening materials are and how, when and why they are used in the classrooms. I conducted a two-part investigation to study these matters. The first part of the investigation focuses on teachers’ usage of listening materials and is based on a questionnaire handed out to five teachers. I found that the teachers varied much in their usage of listening materials. In the second part of the investigation I compare the listening materials provided by two Swedish textbooks on English, one from 1994 and one from 2003. Here I focus on the speakers’ varieties, rate of delivery, and instructions given for listening exercises. I found that both books featured a majority of speakers from the British Isles and America, and very few non-native speakers. The more recent book featured a larger degree of varieties outside the areas of Britain and the USA, as well as a larger degree of American English when dividing the varieties by the time these were spoken. RP (Received Pronunciation) and GA (General American) were also less dominating in the textbook from 2003. The rate of delivery was generally slower in the older textbook. The results from this investigation suggest that some changes seem to have occurred between the publishing of the two books. However, a focus on English as a lingua franca, where the aim is proficiency in efficient cross cultural communication rather than in the English spoken by native speakers,  does not seem to have influenced the textbooks studied here. It is difficult to appreciate whether or not changes like these have taken hold in Swedish classrooms, as teachers use many different listening materials and in many different ways.

I vårt examensarbete undersöker vi användningen av musik som didaktiskt medel i språkundervisningen med hjälp av en blogg, samt hur musiken påverkar språkinlärningen hos gymnasieelever. Vårt syfte är att ta reda på om musiken och bloggen som didaktiska medel kan göra språkundervisningen mer motiverande och lustfylld för ungdomar och på så vis bidra till en fördjupad kunskap inom ämnet. Våra frågeställningar är:•Hur kan musiken bidra till att motivera eleverna att vilja lära sig ett främmande språk?•På vilket sätt kan musiken bidra till elevernas språkinlärning?För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av olika teorier om andraspråksinlärning, samt av sociokulturella teorier. Vid val av metod har vi inspirerats av aktionsforskning. I vår aktionsforskning ingår planering och genomförande av lektioner, observationer i klassrummet samt enkäter med öppna frågor. Vår undersökningsgrupp består av 18 gymnasieelever som under fyra längre lektionstillfällen undervisas av oss i spanska med musiken som didaktiskt medel. Resultatet av vår studie visar att ungdomar har en benägenhet att söka och ta till sig kunskap om undervisningen utgår från deras vardag för då finner de stoffet relevant och meningsfullt. Eleverna är vana vid att lyssna på musik och känner sig hemma med modern teknologi. Att bloggen och musiken tar plats i klassrummet minskar avståndet mellan klassrummet och ungdomarnas vardag vilket i sin tur gör eleverna mer mottagliga för ny kunskap. Musik varierar undervisningen och skapar glädje och trivsel i klassrummet. En trivsam stämning i klassrummet har också visat sig ha en motiverande inverkan på eleverna som då blir mer benägna att ta till sig kunskapen. Många elever ställer kurslitteraturen i relation till musiktexterna och menar att musiken levandegör språket och kopplar det till ett verkligt sammanhang. Vår studie visar även att när flera sinnen tas i bruk så lär man sig bättre. Att kombinera musik och video har visat sig verka ömsesidigt förstärkande för inlärningen då den information som eleven eventuellt missar via hörförståelsen kompenseras av synintrycket och vice versa.