Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur analog och digital högläsning används i förskolans verksamhet.. Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet är sociokulturellt perspektiv. För att genomföra studien valdes semistrukturerade intervjuer som metod där åtta pedagoger från en kommun i Mellansverige deltog. Studiens resultat visar att högläsning är en vanligt förekommande aktivitet och pedagogerna använder sig av både analog och digital högläsning i förskolans verksamhet. De båda metoderna kan inte likställas utan fyller olika syften och användningsområden i förskolans verksamhet. Pedagogerna anser att den analoga högläsningen bidrar till en mer följsam och inlevelserik högläsning som inkluderar fler stimulerande boksamtal och bidrar till en större delaktighet i barngruppen. Pedagogerna anser att den digitala högläsningen erbjuder ett stort utbud av inlästa, bläddringsbara e-böcker som är en tillgång i förskolan vid tillfällen då personalen själva inte har möjlighet att genomföra högläsningen eller vid tillfällen av stora barngrupper. Den digitala högläsningen används även för modersmålsutveckling hos flerspråkiga barn, då bilderboksapplikationerna erbjuder många böcker inlästa på olika språk. Det högläsningsmetoderna har gemensamt är att de skapar mångsidiga förutsättningar som syftar till att stimulera barnens språkliga utveckling samt väcka deras egna läsintresse genom att de bidrar till en stimulerande och språkrik miljö på förskolorna. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how analogueand digital reading aloud is used in the preschool ́s operations. The theoreticalstarting point in the degree project in a socio-cultural perspective. To carry outthe study, semi-structured interviews were chosen as the method in which eighteducators from a municipality in Central Sweden participated. The results ofthe study show that read aloud is a common activity and the pedagogues useboth analogue and digital read aloud in the activities of the preschool. The twomethods cannot be equated but serve different purposes and areas of use in thepreschool ́s operations. The educators believe that the analogue read aloudcontributes to a more compliant and empathetic read aloud that includes morestimulating book conversations and contributes to greater participations in thechildren ́s group. The pedagogues believe that the digital read aloud offers alarge selection of loaded, browsable e-books which are an asset in thepreschool on occasions when staff themselves do not have the opportunity tocarry out the reading aloud or on occasions of large groups of children. Thedigital read aloud is also used for mother tongue development in multilingualchildren, as the picture book applications offer many books read in differentlanguages. What the read aloud methods have in common is that they createversatile conditions that aim to stimulate the children linguistic developmentand awaken their own interest in reading by the fact that they contributes to astimulating and language-rich environment at the preschools.

Högläsning är ett pedagogiskt verktyg med fördelar gällande såväl möten med olika texter som utvecklande av språkförståelsen. Traditionellt sker högläsning genom att någon läser högt för en grupp eller individ. Ljudböcker anses ha liknande fördelar som traditionell högläsning men det saknas forskning med elevresultat som stödjer antagandet. Avsaknaden av jämförelser mellan olika högläsningsmetoder blev grunden till studiens problemformulering.  Syftet med den här studien är av den anledningen att bidra med kunskap om hur olika fall av högläsning kan påverka elevers hörförståelse. Studien har genomförts med kombination av både kvantitativ och kvalitativ metod genom en undersökning som beskrivs som en interventionsstudie. Studien utgår från framtagna hypoteser och fokuserar på den individuella uppfattningen, därför har den kognitiva teorin använts i analyserna. Materialet har samlats in genom enkäter som elever i åldrarna 8–10 har fått svara på efter att de lyssnat på en berättelse.  I resultatöversikten framgår att de elever som lyssnat på digital högläsning med inlevelse har svarat bättre än de andra grupperna. I de enskilda frågorna är resultaten varierande och bidrar inte med någon definitiv slutsats. Studien bidrar dock med indikationer som både styrker den tidigare forskningen och ger bidrag till professionen genom att öppna upp för diskussioner om högläsningsmetoder och vilka fördelar som finns med de olika metoderna. / Reading aloud is a pedagogical tool with advantages regarding interaction with different text types as well as language development. Traditionally, reading aloud refers to someone reading aloud to a group or individual. Audiobooks are considered to have similar benefits as traditional reading aloud, but there is a lack of research on student results to support that assumption. The lack of comparisons between different reading aloud methods became the basis for this study’s focus.  Therefore, this study aims to contribute with knowledge about how different reading aloud methods can affect students listening comprehension. The study is a combination of quantitative and qualitative methods and is described as an intervention study. The study is based on hypotheses and its focus rests on the individual perception, therefore, the cognitive theory is used in the analysis. The material has been collected through surveys that students aged 8-10 answered after listening to a story.  The overall results indicate that audiobooks have the most positive impact on student’s comprehension. The results do not contribute to a definitive conclusion but it contributes with implications that both strengthen previous research and provide a contribution to the profession by opening up for discussions about reading aloud methods and their benefits.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare arbetar relationellt med högläsning, både analogt och digitalt i verksamheten på förskolan. För att uppnå syftet besvaras följande frågeställningar i studien:  • På vilket sätt använder sig förskollärarna av högläsning i förskolan och vad är deras syfte med högläsningen?  • På vilket sätt skapar förskollärarna gemensamt lärande genom högläsning? • Hur bjuder förskollärarna in barnen till ett gemensamt lärande med hjälp av högläsning? Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där empirin kommer från sex semistrukturerade intervjuer, som efter transkribering kodats och genomgått en tematisk analys. Detta för att visa hur förskollärarna arbetar med högläsning utifrån ett relationellt perspektiv. De centrala begrepp som använts för att analysera det insamlade materialet är relationskompetens, det mellanmänskliga, sociala band, pedagogiska möten, pedagogiska tillvägagångssätt och pedagogisk rörelse. Resultatet visar att högläsning med hjälp av det relationella perspektivet bidrar till barns språkutveckling. Det bidrar även till samspel, gemenskap och gemensamt lärande på ett lustfyllt sätt. I de fall då förskollärarna inte hann eller prioriterade planeringen inför högläsningstillfällena blev språkutvecklingen utifrån högläsning lidande.Slutsatsen blir att när förskollärare bjuder in barnen till att lyssna på både analog och digital högläsning, samt använder sig av sin relationella kompetens vid högläsningstillfällena ges barnen många möjligheter till att utveckla sitt språk. När förskollärarna däremot inte hinner eller prioriterar planeringen av högläsningstillfällena blir dessa lidande och barnen får därmed inte denspråkutveckling förskollärarna önskar att de kunde ge dem.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare arbetar relationellt med högläsning, både analogt och digitalt i verksamheten på förskolan. För att uppnå syftet besvaras följande frågeställningar i studien:  ·       På vilket sätt använder sig förskollärarna av högläsning i förskolan och vad är deras syfte med högläsningen?  ·       På vilket sätt skapar förskollärarna gemensamt lärande genom högläsning? ·       Hur bjuder förskollärarna in barnen till ett gemensamt lärande med hjälp av högläsning? Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där empirin kommer från sex semistrukturerade intervjuer, som efter transkribering kodats och genomgått en tematisk analys. Detta för att visa hur förskollärarna arbetar med högläsning utifrån ett relationellt perspektiv. De centrala begrepp som använts för att analysera det insamlade materialet är relationskompetens, det mellanmänskliga, sociala band, pedagogiska möten, pedagogiska tillvägagångssätt och pedagogisk rörelse.  Resultatet visar att högläsning med hjälp av det relationella perspektivet bidrar till barns språkutveckling. Det bidrar även till samspel, gemenskap och gemensamt lärande på ett lustfyllt sätt. I de fall då förskollärarna inte hann eller prioriterade planeringen inför högläsningstillfällena blev språkutvecklingen utifrån högläsning lidande. Slutsatsen blir att när förskollärare bjuder in barnen till att lyssna på både analog och digital högläsning, samt använder sig av sin relationella kompetens vid högläsningstillfällena ges barnen många möjligheter till att utveckla sitt språk. När förskollärarna däremot inte hinner eller prioriterar planeringen av högläsningstillfällena blir dessa lidande och barnen får därmed inte den språkutveckling förskollärarna önskar att de kunde ge dem.